Vilka kammar skall jag använda…..

Only in Swedish about combing wool.

Ullkammar är för många en dyr investering. Inte alla har möjlighet, eller lust, att skaffa sig flera olika sorters ullkammar.
Finns det kammar som klarar flera olika typer av ull eller måste man hålla sig till en sorts ull med de kammar man köpt?
Blir det bättre kammat med en viss storlek på kammen i förhållande till ullens grovlek och längd?

Det kan bli många frågor och utan vägledning står man ibland vilsen och riskerar att välja fel.
För mig som arbetar med ull i olika former har det varit naturligt att prova genom att designa och låta KM tillverka kammar i olika storlek och utförande. De som har passerat en omfattande prövning och blivit godkända för vidare tillverkning har till slut fått ta plats i webbutiken.

Men om jag nu inte kan någonting om ull och inte har tillräckliga kunskaper för att välja själv, vilka kammar skall jag då välja?

För att hjälpa dig som är tveksam har jag valt att testa våra kammar med olika ull. Idag är det lammull av finull-/gobelängtyp.
Ullen är tvättad i varmt vatten (inte hett) med en tesked ammoniak för att de smutsiga topparna skall bli mer tilltalande att kamma.
Jag tvättar alltid ullen innan kamning av hänsyn till mina redskap som jag vill skall hålla länge och dessutom hålla sig fräscha inför nästa omgång ull som skall kammas. Jag vill inte heller arbeta närgånget med ull som kan innehålla både det ena och det andra (även om det inte är vanligt med smitta som följer med ull  kan det hända).

Ullen för detta prov är locktvättad vilket gör det lättare att fästa ullen på kammarna.ullinnankamningco

Längden varierar mellan 7 och >10 cm och lockarna är olika tjocka beroende på var på fåret ullen har vuxit.

De kammar jag använt är Gammeldags

  • Minikammar
  • MiniMidi med kamstation
  • Maxi med kamstation

Minikammar är små dubbelradiga kammar som hålls i händerna. Den ena kammen laddas till ½ eller 2/3 med ull. Ullen sätts över kamspetsarna med klippändan så nära kanten som möjligt och ullen kammas

mini2co
När ullen är genomkammad dras ett band från kammen.
topsmini
och rullas till ett fågelbo

kammadminikammarco

MiniMidi kammar med kamstation är våra tätaste kammar. Dessa har också en kamstation där en kam kan placeras fast. Kammen fästs med tänderna mot taket. Den andel ull som kan kammas är något större än den som kammas med Minikammarna. Förfarandet är likvärdigt men en kam förs i sidled med början i ullens topp in mot kammen.

minimidi2co

När all ull finns i den rörliga kammen förs den tillbaka genom att kammen dras uppifrån och ned över den stationära kammen.

minimidi1co

minimidi3co

När ullen är färdigkammad dras ullen till en spets och dras från kammen med hjälp av små drag från sida till sida.

kammadminimidico

Det färdiga bandet – topsen – rullas till ett fågelbo som med MiniMidikammarna blir större än den från Minikammarna.

Maxikammarna har en kamstation där den ena kammen sätts fast och ullen fästs med kammen i upprätt läge. När ullen skall kammas vrids kammen 1/4 varv till sidläge och den fria kammen kammar uppifrån och ned. När all ullen finns i den fria kammen vänds den fasta kammen med tänderna uppåt och ullen förs på genom att den fria kammen förs uppifrån och ned så att ullen förs tillbaka till den stationära kammen.

maxi1co
Kammen i kamningsläge

Kammen i dragläge

Det kammade bandet rullas om handen

kammadmaxico

Ullen som kammades fick ett likvärdigt utseende med samtliga tre kamsorter. Den enda skillnaden blev mängden ull som kunde kammas samtidigt.

kammadull2co
kammadgruppco
På bilden visas ullen som kammades med våra tre olika kamvarianter. Till höger i bild visas ull kammad med en kamkarda.

För jämförelse kammades också en del lockar med en kamkarda. En del av den kammade ullen drogs till ett ullband men detta blev inte så homogent som de som drogs direkt från kammen.

Vid all ullkamning blir det kamrester. Dessa rester blir olika stora beroende på hur väl kammarna arbetar. De rester som bildades kardades med fina kardor till kardrullar.

kardadullco

Slutsats: Den ull jag valt att arbeta med kammas med lika gott resultat i samtliga Gammeldags kammar. Det var endast mängden ull som kunde kammas som varierade. All ull, oavsett kamsort, kammades två gånger och kamresterna togs tillvara för att kardas. Som jämförelse kammades också lockar med kamkarda. Resultatet av kamning med kamkarda är sämre att dra till ullband/tops  och lämpar sig bättre att spinnas från vikningen (from the fold).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × 3 =