Ett äpple om dagen…

Äpplen  är en lycka att ha tillgång till. På gården finns fortfarande kvar träd som planterades av mina morföräldrar. En del av träden som fanns när vi tog över gården har försvunnit. Ett par har fallit under någon av de stormar som härjat på landets västsida, något har drabbats  av röta och fallit för sågen och några stod för nära huset med risk för påverkan på husets utsida eller grund.  Kvar finns några träd bland annat ett Halländskt Brunnsäpple, ett äpple som passar utmärkt som matäpple. Hos oss får det lov att fylla årets behov av äpplemos.

Förra året fick vi enormt mycket äpplen på det trädet, i år var det mer måttliga mängder. Ett träd som inte ofta ger helt mogna äpplen hos oss är Cox Pomona.  De två sistå åren har också detta träd gett mogna äpplen som också dessa fått ingå i moskoket.

Äpplemos på vårt sätt är ett passerat mos. Äpplena delas och kärnas ur och delas sedan i skivor. Vi skalar inga äpplen utan skalen får vara med och ger också en del av sin färg till det färdiga moset. Äppleskivorna ångas i Saftmajan till en ”nästan färdig” konsistens och passeras sedan med hjälp av köksmaskinens tillsats.

Äppleskivor färdiga för ångning. –

 

Passering pågår.

Även om maskinen för en del oväsen är jag tacksam för att det går fort och relativt enkelt.

Det färdiga resultatet blev ett antal burkar som skall förgylla  vår frukostgröt eller flingorna och beräknas räcka för vinterns behov. – och lite till.

Färdigt att hälla upp

Två dagar anslogs till äpplena. Resultatet blev ett tjugotalet burkar som skall förvaras i gamla husets fantastiska matkällare.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × fyra =