Ren, renare, renast – Clean, cleaner, cleanest

English below

Idag har arbetet gått i renlighetens tecken. Här har det tvättats ull. Den här gången är det lockar av finull som tvättats för att kunna bli lämpliga för att kammas. Två rotfruktssäckar med ull placerade i varsin champinjonback och tvättade enligt alla konstens regler. Efter centrifugering skall varje lock separeras och läggas till tork. Några fällar av finull återstår att preparera.

1. Locktvättad ull – scored wool-locks

Nu pågår också klippning av årets lamm. Vi tar enbart tillvara ull från sidor och bog resten får gå i komposten. Efter sortering kommer fällarna att läggas upp i butiken. De fällar jag hittills sorterat har mycket fin ull, mjuk och behaglig och ändå stark. Så här långt är jag mycket nöjd. Synd att vi inte hinner använda allt själva när ullen har ”vill-ha-känsla”.

2. Fäll av Ryalamm – Lambs wool Rya

Det är också tvålkokningtid  på Gammeldags vis. Den sats vi gör är tänkt att ge ca 10 kilo tvål. Hälften står nu till tork, den andra hälften skall snart hällas upp i en, för ändamålet färdigställd, låda invändigt klädd med vaxat papper för att inte skada trät.  Tvålkokning är något som återkommer med jämna eller ojämna mellanrum här hos oss. Dels för att vi vill hålla liv i gammalt hantverk, dels för att tvål gjord på gammalt vis är bättre för huden – om den görs på rätt sätt. Och här görs den enligt alla konstens regler, med råvaror som de användes förr, det som var biprodukter från gårdens slakt av framför allt får men även nöt och gris. Eftersom vi har får använder vi fårtalg som bas i vår tillverkning. Tvålen som görs av fårtalg blir hård, rengör fantastiskt, är behaglig att använda med ett mjukt fint lödder som smeker huden som inte behöver smörjas in efter dusch och tvätt med diverse produkter för att hålla huden mjuk och smidig. Det får man med den handgjorda tvålen gjord av naturliga produkter.

Lite kuriosa: medan jag höll på att hälla upp den första omgången tvål, lyssnade jag på radion som just då hade ett litet reportage om att tillverka egen tvål. En tvålmakare talade bland annat om skyddsutrustning vid tvåltillverkning.  Den som sett mig arbeta med tvålen skulle förstått vad hon menade. Under tillverkningen är jag försedd med skyddsglasögon ovanpå de som används annars också, långt plastförkläde, syrabeständiga handskar som räcker till armbågen och fönstret på vid gavel för ångornas skull. Dessutom finns alltid en skål med ättiksvatten stående om olyckan skulle vara framme och jag behöver neutralisera eventuella starkt basiska stänk av tvålmassa på huden.  Det skall inte kunna hända något men man skall alltid vara beredd på att det kan göra det. Sagt med Tage Danielssons ord..   ”före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent… ”   Så för att vara säker på att det aldrig skall hända så är det bäst att gardera sig och använda skyddsutrustning.

3. Tvåltillverkning   –  Soapmaking

PS. Husbon’n finns som vanligt placerad på säkert ställe, dvs i verksta’n, där han är i full färd med att tillverka fler ullkammar. DS

Today we’ve worked with cleanliness. We’ve washed wool. This time it is locks of swedish fine-wool, washed to be fit for combing. Two vegetable bags with wool, each one placed in a mushroom container and washed according  to all rules. After a spin out every lock will be separated and placed to dry. There are some more fleeces to prepare.  Fig 1.

It is also time to shear our lambs. We only take care of wool from shoulders and middle back/side to get the best parts of the lambs wool. After skirting and sorting the fleeces, they  will be avaliable in the shop. The fleeces I have sorted so far has fine wool, soft and nice to touch but still strong. I’m very pleased so far. It’s a  pitty I can’t use all wool myself when the wool has that ”want-it-feeling”.  Fig 2.

Now it’s also time to make new soap in the way we do it at Gammeldags (the old way ). We will get about 10 kilo soap (22 pounds). Half of this batch is now put aside to dry and the other half is soon ready to  poure into a box, lined with waxed paper in order not to damage the box’s  wood. To make soap is something that is repeated with even or uneven intervals. It’s in order to keep old craft alive, and soap, made in an ancient way, is better for the skin – if it’s made in the right way. We make soap by the rules, with commodities used in the old times,  the residual-products from the farm’s annual slaughter of sheep, kows and pig. We have sheep, so we use tallow from sheep as our base for making soap. The soap made from sheep’s tallow get hard, cleans amazingly, is good to use with a soft, fine lather, caressing the skin. We do not need any products to moisturize the skin after shower. It comes natural with the handmade soap made from natural ingredients.

As a coincidence: when I was pouring the first batch of soap in the box, I listened to the radio that had a reportage about making your own soap. A soapmaker tolded on protective equipment when making soap. Anyone who has seen me in action would have understand what she ment. When I make soap I use safety glasses over my own glasses, a long plastic apron, acid proof gloves up to the elbows and the window wide open to prevent from harmfull vapors. On top of that I have a bowl with white-vinegar in water if I need to neutrilize splashes of strong alkaline soap. It should not happen but one shall always be prepared for it tohappen. The author Tage Danielsson said…” Before Harrisburg, it was extremely unlikely that what happened in Harrisburg would happen, but as soon as it had happened, the probability rose to no less than 100 percent…”  So, to be sure that it’ll never happen it is best to be safe and use protective equipment.  Fig 3.

 

PS. Husband/master is placed in a secure area, aka the workshop, where he is busy making more wool combs. DS

 

Sten, sten, sten…

Nu börjar det hända saker. Entrén har förberetts med stenmjölsbädd och idag har de första stenarna lagts på plats. Trädgårdsgången är också den täckt. Den skall bara stampas och vältas. Återstår att kärra ut stenmjöl runt huset och lägga ut markduk där vi skall bygga upp altanen och fylla med stenmjöl.

Rensade bort en del nässlor som vuxit sig höga i måbärshäcken och skrämde upp en padda som tog ett stort skutt mitt framför mig. Fick fram mobilkameran och förevigade gästen innan den försvann på nytt in i vegetationen.

Vejden har gått i frö och massor av mogna frön har tagits tillvara för att få bli nya blad som kan användas till färgning.

Dessutom har mina vävarkardor fått stora kardborrar som blommar. Rätt sort med taggarna böjda åt det håll som krävs för att kunna rugga tyg eller plädar till mjukaste mjukt.

Kardkors skall tillverkas men användningen får bli enbart för pedagogiskt bruk. Rugga plädar görs bättre av företag som specialiserat sig på detta. Framför allt tar det kortare tid och är mer skonsamt för kroppen.

Förbereda arbete – Prepare work

English below

De dagar som lämpar sig för inomhusarbete har handlat om garn av olika sort och kvalitet. Jag har varpat, härvlat, räknat ut garnåtgång, färgpigment och också gjort småhärvor för laboratoriefärgning innan den slutliga färgningen tar vid. Nu återstår att plocka fram färggrytor, termometer och hjälpämnen för färgning och invänta lämpligt väder, det vill säga, nästa regndag.

Varpflätor och garnhärvoŕ för färgning. Warp and skeins of yarn ready to dye.

Dagarna med lämpligt utomhusväder används till att flytta stenmjöl, jord med mera. För nu skall stenarna till trädgårdsgångar, inköpta för mer än femton år sedan, komma till användning. Vi har reviderat  våra trädgårdsgångsplaner vid flera tillfällen men nu har vi äntligen tänkt färdigt.

Stenmjöl till trädgårdsgång. – stone flour for garden aisles

The days suitable for indoor work has been about yarn of different kind and quality. I have made warps, made skeins, calculated yarn usage, color use, and made small skeins for laboratory coloring before the ordinary coloring takes place. What remains is to get my pots, thermometer and other things ready for the job and wait until next rainy day.

Outdoor weather is for moving stone flour, soil and more. Now the time has come for making the aisles we planned for fifteen years ago. We have changed our plans many times but finaly decided how to do.

Glass – Ice cream

English below

Midsommar hos oss kräver inte sill men väl något gott till kaffet. Den här helgen blev det hemmagjord glass. Förra sommaren införskaffade vi en glassmaskin, något större än de små som bara tillverkar en portion i taget och som dessutom måste frysas innan de kan användas.
Cirka två liter glass per omgång klarar vår maskin att göra. Glass skall ha bra råvaror och gärna favoritsmak. En bra glass gör vi på hälften grädde, hälften mjölk, tillsätt ägg och socker och vanilj  och låt maskinen göra sitt. I slutet kan man tillsätta önskad smak i form av bär, nötter eller annat som känns nödvändigt för en god glass. Sedan är det bara att njuta.

Glass i stora lass – Ice cream

Midsummer at our place has no need for herring but we want someting tasty for our coffee. This weekend we made some ice-cream. Last summer we bought an machine for making ice-cream, a larger variant to compete with the small ones making just one portion at a time and that has to be set in the freezer before use. Our machine can make about two liters (~2 qt). Ice-cream must be made of good ingredients and also have your favorite taste. We make a good one from half whipped cream and half milk, add eggs, sugar and vanilla and let the machine do it’s work. In the end you can add berrys, nuts or anything needed for a nice ice-cream.  And then you can enjoy your own ice-cream.

Herre på täppan – King of the hill

English below

Årets herrmaffia rör sig i samlad tropp i hagen. Kanske rädda att bli separerade från varandra en gång till. Mammorna fick eget bete för några veckor sedan och går nu tillsammans med sina döttrar i det fall de hade några. Precis som små barn intar ungbaggarna gärna den högsta positionen för att få en överblick. Kanske ser de på utsikten över det vackra landskapet i dalgången nedanför vår gård eller kanske är det ett sätt att utöva dominans, att bli betraktad som gruppens överhuvud. Oavsett vilket ger det matmor en strålande tillfällighet att betrakta ullen på de enskilda lammen. I år har vi ull av en betydlig mer finfibrig kvalitet med en hel del mer krus än de brukar ha. Så är det ju en ej planerad betäckning som resulterade i korsningar av både värmlandsfår och ryafår. Några har ull som ren rya medan andra har fått en ny typ av ull som inte verkar helt fel. Färgerna har också fördelats mellan svart, brunt och vitt med en individ som har ull med bruna toppar men som verkar bli grå så småningom. Fascinerande vad bristande uppmärksamhet och senfärdighet kan få för resultat. Klippning av lammullen är förestående och sedan kommer det att finnas råull av lamm till salu.

The ram lambs of this year moves over the pastures in a well gathered troup, . Maybe they are afraid of beeing separated once again. The mothers have got there own pastures a couple of weeks ago and are now grazing   with their doughters, if they has one. Just like small kids ram lambs climb the highest position to get an overwiew of the surroundings. Maybe they take a look att the beautiful landscape in the valley below our farm or maybe it’s a way to be the dominant, to be seen as the head of the group. No matter what, the farm’s wife get a brilliant opportunity to look at the wool on  the individual lamb. This year the wool is of a finer quality, with more  crimp than usual. It was an unplanned mating and resulted in crossbreeds of both Wermland sheep and Rya sheep. Some has wool like pure-bred Rya while others has got a new type of wool. The colours are split between black, brown and white with one individual with wool that has brown tip but the wool  likely becomes gray in a while. It is fascinating that lack of attention and some inactivity can get a result like this. We will clip our lambs and there will be lambs wool for sale.

Mekanik i praktiskt arbete – Mechanics in practical work

Att arbeta med handvävning är att använda sig av gamla redskap meď ursprung långt tillbaka i tiden. Visst har det tillkommit en hel del praktiska detaljer som både underlättar hantverket och är tidsbesparande. Att solva och skeda en väv med tunna trådar tar tid, är petigt när man använder en tätare sked och risken att det blir fel är överhängande. Jag är nog varken den första eller sista som fått göra om efter att ha provvävt och kunnat konstatera att ett rör är överhoppat eller fått fler trådar än det skulle ha. Ligger felet i ytterkant är det relativt lätt att åtgärda men ett fel mitt i väven kan få den bästa att ge upp – i vart fall för resten av den dagen.

Hittar man då redskap som inte finns i det egna sortimentet skall de inhandlas och provas med förhoppningen att arbetet i framtiden kommer att gå som en dans.  Så var det för mig, då när Vävmässan var i Malmö, och jag och  maken rest dit bara för att få en härlig stund tillsammans med likasinnade. På mässan fanns en utställare, nästan hemifrån, som sålde ett fantastiskt redskap som skulle göra arbetet med att skeda till en barnlek – trodde jag. Redskapet var en mekanisk skedkrok. Hem och prova och det fantastiska moment jag föreställt mig uteblev! Efter flera misslyckade försök hamnade skedkroken i garnhyllan. Där har den legat tills nu. När jag nu skulle solva den femte väven i min Toika Liisa bestämde jag mig för att försöka igen. Och se – nu fungerade det. Inte ett enda skedfel. Ett solvfel som var lätt åtgärdat och sedan var det bara att provväva.

Mekanisk skedkrok – the automatic reed hook

Hoppas att ni ser skedkroken. Vinkeln är svår att hantera med kameran i ena handen.

Den färdigsolvade och skedade väven provvävdes med det inslag som jag planerat och kasserades direkt då det förtog varpens effekt. Det fick bli ett med mer färg. Nu är väven igång och nu är det bara att väva de planerade fem meter plus prover innan nästa väv skall upp i väven. Den varpen är varpad idag för att färgas till rätt kulör för att sedan vävas upp till livstycken. Men det blir en senare fråga.

Framknuten och klar för provvävning – ready to make the test

To be a handweaver means working with ancient tools. It has of course been some new tools that makes the work more easy and also save time. To heddle and sley the reed takes a lot of time if you use thin threads and it may also go wrong. I’m not the first or the last one to have to start all over again after I have made a   first test and noticed  an empty dent or an extra thread in another. If this happens near the edge it’s easy to mend but when it happens in the middle  you have to rest for a while before starting to make it right.

If you find new tools you don’t have, you just have to buy them and try them with the hope they will make work more easy than ever. I thought I found the ultimate tool in Malmö 1999, hubby and I was there to visit Vävmässan an exhibition for weavers. There was an exhibitor, almost from where we live, selling a fantastic tool which would make sleying the reed so simple – so I thought. The tool was an automatic reed hook. So we went home and I tested the hook and  that fantastic moment I imagined completely  disappeared. After several failed attempts the hook ended in my yarn shelf where it has been until now. Now I was going to heddle my fifth warp in the Toika Liisa and I decided to try it one more time. And it worked! Not a single fault. One thread in wrong heddle was easy to fix and I could weave to test the yarn I had chosen for weft. It wasn’t the best choise so I changed to another colour. Now I can proceed weaving, five meter and a half for sampling.

I hope you can see the hook on the picture  on top. It’s difficult to use the hook and the camera at same time. The picture below show the warp ready for weaving.

Today I have prepared another warp. I will dye it and set it up to weave vests, but thats another story.

 

Kundservice, en fråga om tid? – Customer service, a matter of time?

English below

Som företagare blir man ibland (inte ofta) förvånad över hur andra företag ser på det här med kundservice eller brist på sådan. För några dagar sedan skickade jag en förfrågan till ett företag om att köpa en vara för användning i mitt arbete. Reglerna när man handlar inom EU, är att man, om man är registrerad för moms, att man skall kontakta företaget man vill handla av för att få handla varan utan att moms debiteras av det säljande företaget. Den momsen skall jag i min tur ta upp i min momsdeklaration som en skuld till skattemyndigheten. Betalar jag moms direkt till ett EU-företag har jag ingen möjlighet att kvitta den mot den moms jag debiterat mina kunder.  För den serviceinriktade företagaren är det en självklarhet att man hjälper sina företagskollegor med detta. Men det gäller inte alla!

Jag skall sätta upp en väv för att väva livstycken till en sockendräkt. Till denna behövs silke av en tunn kvalitet och i speciell färg. Jag har inte kunnat finna detta i Sverige men i vårt naboland fanns det i rätt färg och i rätt kvalitet. Glad i hågen skickar jag ett mail till företaget och talade om att jag vill beställa men att jag är registrerad för moms och skall betala den i Sverige. Efter några dagar får jag till svar att ”engross laves kun i store maengder”. Detta handlar inte om engross eller återförsäljning utan om att kunna redovisa moms på ett för EU rätt sätt. Återgäldade mailet och talade om min inställning varefter jag fick ett svar att det blev alldeles för stort arbete för den redovisningsskyldige med att räkna från momsen och redovisa. Den sammanlagda tiden för den konversationen skulle, om man är serviceminded, kunna lagts på omräkningen och en notering till skattemyndigheten i hemlandet och sannolikt hade de ändå fått tid över för sina övriga kunder.

Nu gick det till all lycka att hitta garnet i ett annat land, beställningen gick raskt iväg med ett fingerklick och till min förvåning fick jag också en prisreduktion för att jag beställt. Så jag får mitt garn ändå. Det kanske tar ett tag innan det hinner hit men å andra sidan har jag inte orsakat Garnudsalg i Danmark så stora problem. Denna gången gällde det inga stora kvantiteter eller jättesummor men ett gott bemötande hade kunnat leda till fler och större inköp, vilket nu inte kommer att ske.

As an entrepreneur you sometimes (not very often) get surprised at how other companies look at customer service. A couple of days ago I sent a request, to buy a product for my work. Rules when buying inside the European Union is, if you are registered for VAT ,  you are not going to be charged for that country’s VAT. Instead it’s between you and your countrys tax authority to act. For a small company  a  small amount also makes a great difference. For the  service-minded entrepreneur, it is natural to help colleagues with this. But that’s not natural for everyone!

I’m going to set up my loom to weave fabrics for skirts and vests for an old-fashion costume. For the vest I need a very thin silk yarn in a couple of colours. I have not been able to find the yarn in Sweden but in a nabour country I found the right size and colour. Glad to find a company offering this yarn, I send an e-mail and told them that I wanted to buy and that I was registered for VAT in Sweden, A couple of days later I got an answer that ”engross was only for buying large amount yarn”. As a small weaving-studio with minor assignements  and no yarn for sale, you don’t buy large amounts at a time, and this is about to handle tax inside EU the right way! I answered the e-mail and told them my situation and got a new answer , ”to handle tax (the right way – my comment) would take too much time and be very difficult for the person who handle the account”. The time used for this conversation would, for a service-minded person, be enough to calculate the VAT and inform the tax authoroty in there country, and likely also get time for their other customers.

I found another company in another country with the same yarn and in the colour I wanted and just a click away I had ordered the yarn and to my surprise I even got a discount. So I will still get that yarn. It will maybe take some days more to reach me, but I have not caused Garnudsalg in Denmark that big problem. This time it was not a large amount of yarn or large amount money but a good service could have lead to more and larger orders in the future. It is not going to happen.

Naturligt arbete

Gårdagen bjöd på hyfsat väder och gårdens folk passade på att göra en insats för vår natur. Tidigare generationer av gårdsfolk använde en hel del tråd för att hägna in marken med avsikt att hålla gårdens djur innanför gränsen. Trådsorten fungerade säkert avskräckande eftersom den var försedd med kraftiga hullingar med en tendens att fastna i både djurpäls och människoskinn om man vågade sig på äventyret att ta sig över eller under densamma.

Ja, som du säkert redan gissat handlar det om taggtråd. Taggtråd ingår inte i vårt sätt att stängsla eftersom vi har får och har stängslat med fårnät. Taggtråden har heller inte varit i bruk sedan vi tog över ansvaret för gården. Vi har plockat ihop massor under årens lopp men ändå hittar vi tråd som kommer fram när vi röjer eller bara tar en promenad och råkar få syn på några rostiga bitar som tittar fram ur marken. Att dra rostig taggtråd som genom tidens inverkan blivit omedgörlig, går av om man drar för hårt och som inte går att rulla ihop utan stora ansträngningar ger i alla fall en viss tillfredsställelse. Nu kan både skogens djur och vi människor röra oss i skogen utan att riskera sår av taggtrådsrester med blodförgiftning som följd. Nu har släpkärran lastats med både tråd och annat som tjänat ut och inte på något sätt kan återanvändas mer. Nu skall skrotfirman få ta hand om allt.

Lastad för vidare transport

När vi gick i skogen lyste det plötsligt klart turkos i mossan. Ett ägg ca 2 cm långt och helt intakt låg på mossbädden. Kan det vara en inkräktare som behövt större plats i boet och kastat ut ägget? Något svar får vi inte. Händelser som sådana finns inte att läsa om på sociala medier utan förblir en av skogens hemligheter.

Äggstra trevligt fynd

Materialtillpassning

Som bekant har vi åtgång på material i vår tillverkning av slöjdredskap. När lagret börjar bli mindre är det dags att fylla på med nytt material som hinner torka till innan det skall användas. Vi har egen skog och ibland måste den ansas i kanten för att den så begärliga elförsörjningen inte skall lida skada vid de blåsväder som då och då uppträder i trakten. Själva fällningen av träden har ombesörjts av yrkesmän, men att reda upp röran blir vår sak.
När man nu har fällda träd med en grövre dimension fick KM för sig att prova att klyva stocken på gammalt vis, alltså med slägga och kilar. Som medföljande blev min uppgift att dokumentera försöket. En bit blev dokumenterat med mobilens kamera.

Här kommer ett smakprov

Det skall tilläggas att stocken nu är i två delar som skall sågas upp till plankor för användning i något av våra många projekt (dock ej i vår tillverkning eftersom stocken är gran).

En stickig historia

När man nu har beslutat sig för att väva upp tyg till  sockendräkter, är det bara att ta ett steg till och plocka fram knyppeldynan som de senaste 8 – 9 åren har tillbringat en något undanskymd tillvaro.

Hembygdsdräkter skall ha en huvudbonad, ofta i form av en bindmössa. En bindmössa har ett stycke, en spets eller ett broderat tyllstycke, i mössans framkant. För de dräkter jag tänker på har den ena en knypplad spets och den andra ett broderat stycke.

På min knyppeldyna har det suttit en påbörjad spets, en del av två spetsar som skall monteras tillsammans. Spetsen hade inte blivit mer än en knapp decimeter innan dynan ställdes undan. Nu var det dags att ta fram och slutföra denna spets för att sedan fortsätta med den breda spetsen. Men … hur i hela friden var det jag gjorde med slagen, nålarna mm?  Fram med bok, mönsterblad och och ta på tänkarluvan. Efter ett tag och flera misstag föll poletten ned och där var den, Nunneudden.

Knyppeldyna
Den något orediga början på spetsen.

Bilden är någon dag gammal så spetsen har nu blivit längre och det är inte längre ett problem att komma ihåg de olika slagen.

Att sitta med knyppling är ett bra alternativ när det gäller att ta det lugnt vid vävstolen för att inte bråka för mycket med nacken och axeln och när pollenhalterna stigit  till mängder som en känslig kvinna inte tål.