English in between
Januari är sammanställningarnas månad. Det är då det visar sig om arbetet skall betraktas som olönsamt eller om det faktiskt är lönt att driva verksamheten vidare.
Eftersom vi har både ett lantbruk, även om det är litet, och ett företag som tillverkar och säljer redskap för ullhantering och med ull associerad slöjd, är det dubbelt arbete när årets verksamhet skall redovisas.
Även om man vet att det kommer varje nyår blir man ändå smått överraskad över den tid det faktiskt tar att sammanställa vad vi haft för oss under det gångna året.
Trots teoretiska kunskaper och lång tid som företagare får det faktiskt ta tid för att bli rätt.
Med huvudet fullt av sammanställningar och beräkningar, inventering av varulager och slutsummering om vad året faktiskt inneburit för vår del och hur mycket av våra produkter vi fått möjlighet att sprida över landet och inom EU, känns det skönt att när kvällen kommer sätta sig med en avkopplande sysselsättning.
January is the balance the books month. That’s when it turns out the work shall be considered as unprofitable or if it is actually worthwhile to continue operations .
Since we have both a farm, even if it is small, and a company that manufactures and sells tools for wool handling and wool associated crafts , it’s twice the work when the year’s activities should be reported.
Even if you know it’s coming every year it is nevertheless somewhat surprising what time it actually takes to compile what we have been up to in the past year.
Despite the theoretical knowledge and as a long time business owners, it may take it’s time to get it right .
With your head full of compilations and calculations, documentation of inventories and the final summation of what the year actually meant for us and how much of our products, we have been able to spread across the country and in Europe, it feels good to when evening comes sit with a relaxing employment.
För min del har det betytt att jag har satt mig bekvämt tillrätta i favoritfåtöljen sett på favoritprogrammet och spunnit på slända.
Ullen jag har använt är sådan ull som man inte behöver använda så värst mycket tankeverksamhet för att kunna spinna, dvs färdigpreparerad tops av Dorset Horn som jag delat på längden. Av en del tops har jag fått 8 -10 delar som sedan dragits ut till lämplig längd och rullats samman till fågelbon.
Sländan (sländorna) är våra Miniturk, turkiska sländor med en vikt på 15 -18 gram. Dessa är så små och smidiga att det färdiga garnet blir tunt. Även om sländorna är små kan de hålla motsvarande sin egen vikt eller, som här, till och med mer än sin vikt ca 25 g.
For me, this has meant that I have set myself comfortably in my favorite chair, watching my favorite program and spun at my spindle.
The wool I have used is such wool you do not need to use that much mental activity in order to spin , ie ready-prepared tops of Dorset Horn which I divided lengthwise. Of some tops I’ve got 8 -10 sections, then pulled out to length and rolled together into nests.
The spindles used are our Mini Turk, Turkish spindles with a weight of 15 -18 grams. These are so small and handy that the finished yarn is thin. Althoughthe spindles are small , they can hold the equivalent its own weight or, as in this case, even more than its weight approx 25 g.
Det färdiga entrådiga garnet tvinnades direkt från nystanet som blir när man spinner med denna sorts sländor. Den första gången garnet tvinnats har jag använt mer snodd än man normalt gör för ett tvåtrådigt garn, detta för att garnet skall tvinnas en gång till.
För att tvinna har jag använt min skammelrock som har en utväxling på 14:1.
Garnet som är resultatet av arbetet är ett kabelgarn.
När man spinner på fritt hängande slända från tops och med korta drag som jag gjort får det färdiga garnet en karaktär som kan definieras som kamgarn dvs blir slätt, något kompakt och framhäver mönsterstickat t ex flätmönster på ett mycket bra sätt.
Det färdiga garnet betecknas Nm 4/11 där fyran står för att garnet innehåller fyra deltrådar där varje deltråd har en grovlek motsvarande 11000 m/kg (11 m/g). Att placera trådigheten framför det enskilda trådens grovlek markerar att garnet är spunnet som kamgarn.
Man kan alltså av den metriska beteckningen få reda på garnets grovlek + karaktär.
Det i utländsk litteratur (amerikansk) ofta använda WPI-måttet eller det svenska VPC-måttet (varv per cm) är ett grovt mått för att bestämma garngrovlek eftersom felkällorna är många och används bäst som ett jämförelsemått på egna garner, inte för att jämföra mellan olika personers garn vilket ofta görs på gott och ont.
Om jag ändå skall använda måttet motsvarar detta garn 17-18 WPI eller ca 7 VPC.
The finished singels is twisted directly from the ball of yarn that is when you use this sort of spindles . The first time the yarn is plied, I used more twist than you normally do to ply a yarn, this yarn is to be plied again.
To ply , I have used my Scandinavian wheel which has a ratio of 14:1 .
The yarn is a cable yarn.
When one spins on suspended spindles, from tops and with a short draw like I did, the yarn gets a character which can be defined as worsted ie becomes smoth, somewhat compact and highlights patterns knitted eg cable pattern in a very good way.
The finished yarn grist is Nm 4/11 where the 4 represents the yarn containing four parts where each singel has a thickness corresponding to 11000 m / kg ( 11 m / g). Placing stringiness first in front of the slash indicates worsted spun yarn .
One can find out the yarn grist + character from the metric yarn numbers.
The WPI measure often used in the foreign literature (American ) or the Swedish VPC measure (revolutions per cm) is a rough measure for determining of yarn grist due to the error sources that are numerous and are best used as a comparative measure of your own yarns, not to compare between different people’s yarn as is often done for good or ill .
If I do have to use this way to describe the yarn it is 17-18 WPI or about 7 VPC.
Även om jag den här gången spunnit av tops ligger min kärlek hos det garn som kan beredas från hel fäll. Den ull jag har störst tillgång till är ull från våra Svenska lantraser även om jag också köpt oprocessad ull från våra grannländer.
Jag tycker om känslan av att hantera den ull som finns nära mig och att genom ingående studier av denna finna och notera alla dess användningsområden. Att jag dessutom är enormt förtjust i naturligt färgad ull med dess variationsrikedom gör mig i andras ögon (de som inte känner mig) till en begränsad person med trånga vyer som är nöjd med det lilla (vilket inte heller stämmer).
Att gilla vår inhemska ull innebär inte att det saknas erfarenhet av ull från andra delar av världen eller av färdigprocessad ull, tops, roving, slivers, you name it eller färgad ull i alla varianter. Det är bara det att det är ett passerat kapitel som inte tillför mig så mycket längre.
Det gäller också de sk artyarns som många av dem inte tillför något till varken de vävda eller stickade produkter som är tänkt att tillverkas. Det är avklarat och eftersom jag inte är en person som behöver visa för andra vad jag kan, finns det inte heller någon anledning för mig att producera garn jag inte kommer att använda.
Although I this time spun from tops is my love of the yarn that can be prepared from a fleece.
The wool I have the greatest access to is the wool from our Swedish breeds even if I also has bought unprocessed wool from our neighboring countries.
I like the feeling of handling the wool that I can get in my neighbourhood and through detailed studies find out and note all its uses. I’m also enormously fond of natural colored wool with its wealth of variety, makes me in the eyes of others (those who do not know me ) into a restricted person with narrow views that are happy with the small ( which is also not true ) .
Likeing our domestic wool does not mean that I have no experience of wool from other parts of the world or of processed wool tops, rovings, slivers , you name it or dyed wool in all variants. It ’s just that it’s an expired chapter that do not add much to me anymore.
This also applies to the so-called artyarns as many of them adds nothing to either the woven or knitted products that are intended to be manufactured. It ’s done and since I’m not a person who needs to show others what I can, there’s no reason for me to produce yarn I will not use .
Spinnrockens utväxling har inte varit hög (10:1) men garnet är trots det tunt. För att draget skulle vara passande använde jag mina spolar med ”padding” av rörisolering i skumplast.
Garnet tvinnades på samma spinnrock med samma utväxling.
Resultatet efter tvätt är en garngrovlek motsvarande Nm 22:2 vilket motsvarar ca 11 m/gram.
After this exposition which is my and only my opinion, I show a yarn spun from the undercoat of Rya sheep, the hair will be spun into a worsted yarn. The yarn is spun on thespinning wheel I call my ”Finnish wheel” not because it is from Finland, but because it is made of birch, a common timber species looms and spinning wheels from our eastern nabour.
The ratio of the spinning wheel isnot been high (10:1) but the yarn is despite this thin. To make the drawing in to be apropriate, I used my bobbins with ”padding” of pipe insulation foam.
The yarn was plied on the same spinning wheel with the same ratio.
After washing is the grist is Nm 22:2 which corresponds to about 11 m / g.
Detta med utväxling (ratio) är en fråga som ofta tas upp med påpekande att för att kunna spinna tunt garn måste man ha en spinnrock med hög utväxling. Jag har den uppfattningen att man klarar sig alldeles utmärkt med en utväxling motsvarande äldre snedrockar (saxony) som brukar ligga mellan 12:1 -15:1.
De äldre rockarnas stora hjul gör att när man fått upp hastigheten går det snabbt att spinna även om man inte har en utväxling över 20:1. En högre utväxling kan vara motiverad om man spinner stora mängder av samma sorts garn till försäljning men ärligt talat hur många av dagens spinnerskor gör det?
Jag har olika trissor till mina spinnrockar med dubbeldrivning och också olika stora spinnvingar men spinner lika bra tunt garn på mina spinnrockar med utväxling mellan 10:1 och 14:1 som med utväxling 26:1. Tråden får samma finlek oavsett vilken trissa jag använder. Det är jag som spinnerska som skall kunna anpassa mitt sätt att spinna. På så sätt behöver jag inte alla finesser som ”man bara måste ha”.
Jag anser att hantverksmässig spånad skall vara rogivande nästan meditativ för att vara tillfredsställande.
Nu tror ni förmodligen att jag inte har olika redskap i min ägo men då har ni fel. För att kunna utvärdera nyttan och nödvändigheten av alla måsten skall man ha provat själv. Så både för min spånad och min vävning har jag avancerad utrustning men finner ändå ett nöje i att bara använda det allra nödvändigaste.
Jag har t ex en elspinnrock men föredrar tystnaden med en manuell och att dessutom inte behöva sitta fast i ett eluttag ser jag som en vinst.
This thing, about ratio is an issue often raised by pointing out that in order to spin thin yarn, one must have a spinning wheel with a high ratio . I have the idea that one can get by just fine with a ratio corresponding to older saxonies, which is usually between 12:1 to 15:1 .
Theese older spinning wheels do a great job when you got up to speed , they are fast even if you do not have a gear ratio of 20:1. A higher ratio may be justified if one spins large quantities of the same kind of yarn for sale but honestly how many of today’s spinners do so ?
I have various pulleys to my spinning wheels with double drive and also different sized fliers but spins as good thin yarn on my spinning wheels with ratios between 10:1 and 14:1 as the ratio 26:1 . The thread gets the same fineness no matter what pulley I use. It is I as a spinner whoshall be able to adjust my way of spinning. That way I do not need all the features one ” must-have ” .
I believe that handcrafted spinning should be soothing almost meditative to be satisfactory.
Now you do probably think that I don’t have different tools in my possession, but then you are mistaken. In order to evaluate the usefulness and necessity of all must be one have to try it oneself . So both for my spinning and my weaving, I have advanced tools, but still finds a pleasure in using only the bare essentials .
I have for example a electric spinning wheel but prefer the silence with a manual and furthermore does not need to be stuck in an electrical outlet, I see that as a win.
Nu skall jag gå och läsa den intressanta tidningen Ply Magazine som kom i min brevlåda igår. Tidningen har mer än väl motsvarat mina förväntningar. Ingenting nytt men väldigt bra sammanställt för en person som jag som gärna vill ha en logiskt upplagd tidskrift med mycket innehåll. Ply går man inte igenom på någon timma som SpinnOff eller YarnMaker. Den saknar också det överflöd av annonser och reklam som finns i SpinOff.
Till sist – en bild av den enda av alla sidensvansar som fanns i ett äppleträd intill yngsta dotterns hus vid besöket efter nyår. En av hela flocken lyckades jag fotografera.
Now I will go and read the interesting paper Ply Magazine that came in my mailbox yesterday. The magazine has more than met my expectations. Nothing new but very well put together for a person like me who would love to have a logically organized journal with a lot of content. Ply you do not go through at one hour,like Spinoff or YarnMaker. It also lacks the abundance of ads and advertising found in SpinOff.
Finally – a picture of the only one of all the Waxwings that were in an apple tree next to our youngest daughter’s house at the visit after the New Year. One of the whole pack, I managed to photograph.