Ull, spinnaoch utvärdera

Ibland måste man bara prova för provandets egen skull.
Sverige har de senaste åren visat en uppåtgående trend när det gäller fåravel. Det som ökat mest är inte avel för att få fram bra svensk ull utan avel på korsningar. Avsikten är att få fram så mycket lammkött som möjligt på kortast möjliga tid.
Tillvägagångssättet kan diskuteras. Med Kajsa Warg’s beskrivning kanske det kunde låta ungefär så här.

Man tager

• en styck bagge av stor köttras t ex Texel, Dorset, Suffolk eller liknande
• parar baggen med en tacka av en ras som naturligt får många lamm t ex Finullsfår (av finskt ursprung)
• lägger till en del från en ras som används som mjölkfår t ex Ostfriesiskt Mjölkfår som klarar av att producera mycket mjölk till många lamm.

Avkomman kan också ge en godtagbar ull för produktion av skinn eller ull men det finns ingen garanti för detta. En inblandning med köttras för slaktlammsproduktion kan betyda att ullen får en helt annan karaktär än den ull som finns naturligt hos en av de ingående raserna. 

För att inte dra för snabba slutsatser om ullens kvalitet och lämplighet som garn för stickade alster måste man prova.

Alltså provspinner man ull av olika karaktär för att kunna göra en någorlunda vederhäftig utvärdering.

Våra svenska lantrasers ull har jag provspunnit och mängdspunnet både fram och tillbaka, på längden och tvären och kommit fram till mina favoriter som visat sig variera med tiden, materialet och för vilket användningsområde jag för tillfället spunnit.
Våra svenska lantrasers ull har funnit mitt gillande och låter sig oftast spinnas till ett garn i min smak. De garnerna har figurerat på bloggen ett icke föraktligt antal gånger så de utelämnas i den här provspinningsomgången.
Det jag har provspunnet senast har varit ull av raser som här i Sverige anses som rena köttraser  (samt några andra) och som inte rönt något större intresse för handspinnerskor.

Först ut är Dorset.
Utgångsmaterialet var ull av ungtacka och ull från bagge av Dorset.
Fiberlängd 4 -6 cm. Inte helt tydlig stapelbildning eller krus. Bulkig/elastisk.
Ullen av ungtacka spanns, efter tvätt och kardning, med långdrag till ett jämt garn. Garnet blev godkänt ur spinnsynpunkt och ger ett bra intryck men är något ”hårdare” i konsistensen än ett stickgarn jag skulle välja till kroppsnära plagg.
En del av ullen kammades och spanns som kamgarn (spolen på bilden) för att användas till vävgarn, Kamresterna spanns med långdrag till ett mjukt garn, användbart som stickgarn.

Som jämförelse till den rena Dorsetullen spann jag också en flerkorsningsull av Dorset (övriga ingående raser är inte definierade). Korsningsullen var inte min favorit att spinna och resultatet blev inte heller som önskat..
Allt garn tvättades i ljummet vatten med tillsats av några droppar schampo, centrifugerades och hängdes till tork. 
Slutsats: Jag föredrar att spinna ren Dorset framför korsningsullen. Ren Dorset fick mer definierad snodd, blev slätare och minst lika mjuk som korsningsullen.

Från Danmark kommer nästa ullsort. En Engelsk ras med ull av hillkaraktär som nu också föds upp i vårt västra grannland.
Kerry Hill
Ullen är kort 6-7 cm, spänstig, bulkig med en lite krispig känsla. Den saknar tydlig lockbildning och har varierande krus.
Efter tvätt och kardning/kamning spanns ullen dels med kort drag till ett kamgarn, dels med långdrag till ett rent kardgarn.
Garnet spunnet med kort drag tvinnades tvåtrådigt. Garnet spunnet med långdrag tvinnades dels till ett tvådtrådigt garn, dels till ett tretrådigt.
Det färdigspunna garnet lades i gryta med vatten och  några droppar schampo. Temperaturen höjdes till ca 90 grader i en kvart och garnet sköljdes, centrifugerades och hängdes till tork.
Kerry Hill ullen saknar filtningsförmåga så det färdiga garnet klarar relativt hård tvätt utan att förändras.
(En del av Kerry Hillullen har senare tvättats i tvättmaskin på modifierat ullprogram med bra resultat). 

Slutsats; Garnet blev förvånansvärt mjukt efter tvätt . Mjukast blev det tretrådiga garnet som med sin bulkighet kan stickas på ganska grova stickor till ett garn avsett för tröjor kanske av fiskartyp.

Mitt tredje prov bestod av ull från vårt nordvästra grannland, Norge. Ullen är av Tröndersau som är en s k färgäkta ras med grå finfibrig ull. Fåren har halvlång svans, vilket kan tolkas som att den någon gång tillförts  gener av fetsvansfår (källa www.trondersau.no)och ullen är av crossbredkaraktär.

Tröndersau
Ullen är relativt finfibrig, spänstig och grå  med fiberlängd ca 8-12 cm.
Ullen tvättades, kardades och spanns mycket löst med långdrag. Spinnrocken jag spann på var min Joy, utväxling 8,5 och kraftig spolbroms gjorde att garnet blev mycket luftigt.
Garnet tvinnades med samma utväxling.
Tvätt i gryta med några droppar schampo och knappt 90 grader under femton minuter. Ullen fick kallna till rumstemperatur, sköljdes sedan, centrifugerades och hängdes till tork.

Slutsats; En trevlig ull att spinna. Ullen är bulkig och vill man ha ett tunnare garn måste man spinna ullen betydligt tunnare än jag gjorde. Passar till halsdukar mm.

Sist ut är Merino också från vårt naboland, Norge.
Merino
Utgångsläget var enbart 30 g mycket finfibrig och mycket krusig ull med maximal längd på fyra cm.
Ullen tvättades två gånger med schampo för att få bort ullfett och smuts och kardades därefter med handkardor (tät kardmatta).
Kardfloret spanns sedan med långdrag i z på min Joy, utväxling 8,5:1. Garnet tvinnades på min högrock av Shetlandstyp, med samma utväxling som spånaden.
Resultatet blev 146 m 2-trådigt garn. Grovlek Nm 9,7/2. Ett mjukt garn som fortfarande har en del lanolin kvar. Ett garn som passar till plagg för våra småttingar.
Slutsats För liten kvantitet att dra några egentliga slutsatser ifrån. Det jag kan säga är att det är en väldig skillnad att spinna Merinoull från egentvättad ull. Ullen kändes mycket mer levande än den ull jag spunnit tidigare som varit tvättad vid leveransen.

Jag har också spunnit ospecifierad crossbred ull som verkade spinnbar men resultatet blev inte vad jag förväntade mig.
Det provet skall jag bespara er och inte heller dra några långtgående slutsatser om.