Att gå till grunden – saxade upplevelser ur verkligheten

Nu händer det mycket på vår plats på jorden.
Det är uppgrävt runt huset. Vårt hus är byggt med gamla metoder på gammalt sätt och en del av dessa blir ganska påtagliga. Idag lägger man till exempel inte ett hus med delen av sockeln på berget utan man ser till att alla hörn ligger fritt med bra utrymme på lämplig nivå för dräneringsrör.
Efter att ha grävt om vid ett antal tillfällen utan att kunna komma till rätta med dräneringen står gropen öppen igen. Det påminner lite om den sketch som handlade om gatukontoret i en viss stad där män inom samma familj ärvde ”hålet” efter sina fäder.
Nu skall vi i alla fall få ett slut på vätan från berget så hålet är öppet och bergknalten som bromsar dräneringen skall borras och spräckas för att röret skall gå fritt.

I samma stund väntar vi på att det skall installeras fiber för anslutning av våra datorer med förhoppningsvis både snabbare och säkrare anslutning till Internet. Så då har husbon´n grävt en kanal från huset och mot trädgårdsgränsen för att lägga fiberkabeln i. På samma ställe som den övriga grävningen? Nej- inte då. Ett nytt hål naturligtvis.

Dessutom har vi fått hjälp med grävning på husets baksida. Husbon’n har fyllt jämna år och inte önskat sig prylar utan hjälp med grävning. Sonen anammade önskemålet och kom med en minigrävare och tillbringade flera timmar med att forsla undan matjord och sten. En insats som sparade våra ryggar och vår tid. Tack vår hjälpsamme son för ditt arbete.

Nästan som när sonen var liten - dock en viss storleksskillnad på redskap och son.
Nästan som när sonen var liten – dock en viss storleksskillnad på redskap och son.

Våra lamm har vuxit till sig och är nu små snabba individer, åtminstone när inte mamma har uppsikt. Våra trillingar får fortfarande viss hjälp med födointaget men nu bara två gånger per dag.

För säkerhets skull väger vi lammen för att se hur viktkurvan förändras och samtliga, kan meddelas, växer tillräckligt.
Ullen på de små är ljuvlig. Vit, glansig och så olika som ull på tio små individer kan vara. Den ullen blir inte arbetsmaterial än på ett tag men mödrarnas och de tackor som inte varit betäckta i år skall få ny kostym – det vill säga bli klippta.
Den här tiden på året är risken att den nya ullen börjar tränga undan vinterullen men än så länge har inte detta skett.
Våra Värmlandstackor är först ut. Fyra av fem har klippts och ullen är, trots stallperiod och vandring mellan ute och inne under vintern, ren och skräpfri. Som vanligt hos en som kan välja och vraka och bara ta vara på den bästa ullen, klipper jag rygg och sida och lägger i finsäcken. När den ullen är klippt börjar sovringen. Den allra finaste ullen av det som återstår får följa med ner i säcken, resten ratas och kommer att hamna i komposten och tillföra jorden näring istället för att bara slängas.

Här är  det Ida som blir klippt
Här är det Ida som blir klippt

Efter att under flera år klippt med maskinsax har vi övergått till handsax. En riktigt bra handsax, lagom för lite mindre händer, har vi köpt in två stycken av. Våra saxar kommer från LG-produkter och kan verkligen rekommenderas. Klippningen är numera tyst, drar ingen elektricitet och risken för klippskador på får och klippare är minimerad till nästan noll. Med handsaxen är det också lättare att undvika dubbelklipp. En ullälskares/spinnares mardröm som förstör den bästa ull.

Ida’s ull är i stort sett likvärdig över hela kroppen med relativt fina fibrer med krus mitt emellan gobelinull och finull.

Klippningen av våra får kan

Idas ull. Värmlandsull av det bästa slaget.
Idas ull. Värmlandsull av det bästa slaget.

inte jämföras med fårklippare som har det som yrke. Vi tar god tid på oss och hinner att samtidigt sortera ullen, undvika dubbelklipp och också att gosa med fåren under klippningen. Det gör att vi hinner uppfatta eventuella problem innan dessa blir för stora och kontakten med våra får blir också tätare.

När man inte är sysselsatt med fårklippning eller butiks-/leveransarbete eller delger andra de kunskaper som förvärvats under tiden med får och ull, sätter jag mig gärna ner med  ull och spinnrock  för att koppla av eller göra nytta med att provspinna den ull som vi tillhandahåller i butiken.
Igår kväll passade jag på att provspinna en för mig ny ullsort som fanns med i mitt överfulla paket jag beskrev tidigare.
Jag spann fyra olika varianter av ullen från Manx Loaghtanfåret. Ett får med fyra eller mer horn, med en ull där fibergrovleken är ca 30 micron och fiberlängden ca 10 cm. En otroligt läspunnen och trevlig ull både spunnen tunt och lite grövre. Joy’s fyra utväxlingar togs tillvara tillsammans med spinnsätten kort drag framåt, långdrag, spinna från vikt lock (from the fold), samtliga tvinnade med lagom snodd. Det fjärde garnet spanns och tvinnades med kedjetvinning (Navaho-tvinning). Alla fyra tvättades idag och hänger nu på tork.

Garn av Manx Loaghtanfår
Garn av Manx Loaghtanfår

För att veta hur en ullsort skall spinnas gäller det att gå till grunden med sina försök. Dessa olika garner som spanns som prov är, enligt mitt tycke och smak, fullt möjliga att användas och trivas med både som tunnt garn med mycket snodd och mjukt, poröst garn till tröjor mm likaväl som till ett lite tjockare, fastare garn för slitvaror. Nu återstår bara att låta garnet torka och göra provkort tillsammans med provhärvorna och lägga det till samlingen.

Gårdsbesök med spinn

Idag var det fårsläpp och vårmarknad på Gångemad i Fotskäl, en gård bara några mil från oss.
Under några år har det av gårdsfolket ordnats attraktioner i samband med att fåren skall släppas ut på bete med bland annat fårklippning, försäljning av gårdsprodukter och med hantverkare med fårprodukter i focus närvarande för att visa upp sitt hantverk.
Så också i år och i år tog vi en liten tripp för att deltaga som åskådare.
Ängen bortom gården var parkeringsplats för besökare och på gårdsplanen fanns försäljningsstånd och en avskärmning för hönsbingo.
I en avskärmning vid ladugården hördes surret från en fårsax för här klipptes får innan de fick träda in i sommarhagen i sin nya kostym.
Fårklipparna arbetade oförtrutet. Tiden för att klippa ett får var föremål för ett lotteri och den som vann hade satsat på tiden 1 minut och tjugo sekunder (om jag minns rätt). Klippare var företaget ”Man får tacka” som har säte både i Skåne och Göteborg.

Fårklippning

 För oss som inte har kabelsax utan klipper med vanlig fårsax eller också ibland med elsax är tiden nästan löjligt stor i jämförelse med dessa klippare som har det som födkrok vår och höst. Men vår arbetsställning vid klippbänken är betydligt bättre än den dessa klippare har (konstaterar den något yrkesskadade fd ergonomen).
Vid ett av uthusen var en tilltalande samling av personer placerad. Tillsammans med för gruppen utmärkande redskap och föremål placerade  framför, bakom, ovanför och bredvid satt/stod Carina, en relativt färsk spinnerska med en utvecklingsfart som är exceptionell, hennes ullindoktrinerade man som nyligen gjort sig en slända och visade prov på sina färdigheter och så Ann som tagit med några av sina spinnrockar och sländor ochjust höll på att instruera en ung, kanske blivande spinnerska som snabbt tog  till sig Anns instruktioner och åstadkom sitt alldeles första garn.

Pjär med sländan
En fullt koncentrerad Ann med Carina bredvid
Carina i spinnartagen

 Carina hade sin lilla Ashford Joy med och det blev en provtur med spinnrocken med två trampor. Mest som en jämförelse med min spinnrock, tillverkad av KM, efter en ritning gjord av mig efter en liten bild i en broschyr. Min spinnrock har bara en trampa och det är fullt tillräckligt för mig eftersom mitt rörelsemönster framför spinnrocken är just vad ordet säger, rörligt.

Provspinning med prat

Min spinnrock står sig helt klart bra i jämförelsen.
Kunde inte låta bli att ge Carina lite ytterligare input i att spinna med långdrag och adaptiv som hon är tog hon till sig tekniken med snabbheten hos en vessla. Det är bara träning som återstår så behärskar hon den tekniken med.

Det är trevligt att besöka platser i grannskapet för man träffar alltid på bekanta. Så också den här gången. En halmslöjdande kvinna, född och uppvuxen i vår grannby och hennes svarvande man, tillika får- och ullintresserade och föräldrar till ena hälften av Hallands mest framgångsrika fårproducenter, hade avsatt söndagen för ett besök på en annan fårgård under utveckling.

Hantverkare på gårdsbesök

 När eftermiddagen led mot sitt slut och fårklipparna gjort sitt, var det dags för fårsläppet som gick till så att en person sprang före fåren med en spann med fårgodis i ena handen. Fåren sprang efter för att nå godiset och kom på så sätt på plats i den nya hagen för första gången den här sommaren.
En trevlig dag till ända och vi kunde återvända hem och ta hand om våra får och vår ull.

Vår, vår vår

Äntligen har temperaturen stigit med plusgrader också på natten.

Ett säkert vårtecken är när röken lägger sig tungt över gården. Nej, det är inte vi som drivs av eldningshysteri så fort temperaturen kliver över nollstrecket, men vi får del av de närboendes vårkänslor.

Rökläggning

En inte helt positiv känsla eftersom röken går in i vårt hus och matmors överkänsliga luftsystem reagerar med andningsproblem.

Våren medför också att de flesta inomhusprojekt delvis läggs på is. Min hundtröja t ex som kommit så här långt men nu får vila ett tag medan nytt arbetsmaterial frigörs från våra ullproducenter, dvs vi klipper får.

Hundgarnströjan med vita ränder i alpacka

Mina bokstavsband är färdiga. Trots att jag inte gillar att sitta fastspänd vid brickväven, så har banden vävts färdigt. Spännen är införskaffade och nu återstår montering. Roligt arbete. Få se vad de tänkta användarna tycker om resultatet.

Brickvävda band

Så till denna veckas begivenheter. Vi klipper får. Med det milda vädret kan vi placera vår klippbänk utomhus och de första som klipps är våra fjolårslamm som nu hunnit bli nästan ett år och inte klippts tidigare.
Vi alternerar vid klippbänken, husbon’n och matmor, för att skona kroppen och för att kunna omedelbart sortera ullen och tvätta densamma.
Med det fina vädret går det fort att få torrt ullen.

Ett ”klipptält” med klippstol och klippare  
Klippstolen med fastsättning av fåret

 När husbon’n klippte passade matmor på att filma.

Klipparbetet  innebär fortsatt arbete med sortering och tvätt och det slutliga resultatet blir en helt fantastisk ull som så småningom skall spinnas till mitt favoritgarn.

En fjärdedel av Jolantas ull.

Och så är det igång igen. Cirkeln är sluten och allt börjar om på nytt.