Kommer ni ihåg min kardmaskin. Den där motorn demonterades och fick ändrad plats för att driva maskinen.
Den är färdig och fullt fungerande och motorn driver kardrullarna på egen hand inte enbart som hjälpmotor. Nu kan jag arbeta med båda händerna och får ett mycket fint kardflor av ullen.
|
|
Precis som titeln säger pågår det konstruktionsarbete eller kanske man idag skulle säga rekonstruktionsarbete.
Den kardmaskin som blev något omändrad för cirka en vecka sedan provändrades återigen. Nej det var inte en ändring tillbaka till ursprunget utan en förändring av monteringen av den motor som kardmaskinen var försedd med om som troligtvis inte fungerat över huvud taget.
Veven plockades bort och och ersattes med ett drivhjul som turligt nog ingick i husbon’ns omfattande ”reservdelslager”.
Likaså monterades ett drivhjul på motorn som också fick en temporär placering på en platta, allt för att motorn skulle kunna placeras på bästa tänkbara läge för att kunna provköra maskinen.
Husbon’ns lager innehöll också en kilrem och även om den var i längsta laget gick det att, med hjälp av denna, provköra maskinen med motor.
Och Heureka, maskinen gick lika säkert och med uträknad utväxling som vår befintliga. Motorn är ännu så länge inte provad under längre tid men maskinen är heller inte tänkt att gå kontinuerligt utan vara en hjälp vid utprovning av färgblandningar eller kardning av ull för provspinning.
Återstår att skaffa en kortare kilrem och montera motorn på lämpligt ställe för att maskinen skall bli så hanterbar som möjligt.
Så blev också en dag med regn och åska (fast bara i liten skala) till en dag med konstruktivt arbete och samarbete mellan mig och husbon’n. Vi brukar oftast kunna resonera oss fram till en konstruktion som kan accepteras av båda parter, eller om man skall var helt ärlig – av mig, och vårt samarbete har hittills lett till många nyttiga prylar att använda under arbetet med ull.
Återigen en resa med ett kustnära mål.
Avsikten var att hämta ett redskap till min lilla samling av praktiska prylar. Denna gång ett som inte kräver så stor plats när man inte använder det.
Redskapet är en kardmaskin. En begagnad sådan.
Visst har jag en kardmaskin sedan tidigare, en Louët med motor, som jag använt och använder flitigt.
Denna ”nya” maskin var vid hämtningen försedd med en hjälpmotor.
Efter några justeringar är den återigen handdriven med vev men kommer att så småningom förses med en motor likt min andra.
Maskinen är svensktillverkad men är en exakt kopia av Pat Green Carders äldre manuella maskin därför var justeringen och omändringen av drivning inte något större problem.
Under förmiddagen idag har maskinen ställts in och naturligtvis också provkörts. Den har testats med världens mest skräpiga värmlandsull, en ull som skulle varit på sophögen om den inte varit superfin att spinna (trots skräp och allt).
Maskinen klarade att få till ett riktigt bra flor.
Efter några justeringar, som är lätta att göra på den här maskinen, skall den få tjänstgöra som maskin för blandning av färgad ull. Min tidigare maskin används bara för natufärgad ull och rengörs noga efter varje färg för att inte ullfloren skall få meleringar som inte är avsiktliga.
En dag avsatt för resa innebär att resten av veckan består av arbete, jag med ull och husbon’n med ullredskap.
Tur att det skall vara lite sämre väder några dagar så man inte blir lockad att tillbringa tiden med annat.
