Inför Allhelgonahelgen

Only in Swedish today

Fredagen – dagen före allhelgonahelgen, den stora gravsmyckningsdagen  i Sverige. Också vi, KM och jag, for stora rundan för att göra fint på våra nära och käras sista viloplats.
Även om man, som jag, anser att den platsen är bara för den världsliga, förgängliga delen av en person är det ett sätt att komma ihåg och ge en positiv tanke till de som varit här på jorden före oss. De är ju trots allt en anledning till att vi all finns.
Våra anhöriga är något spridda även om sträckan inte är alltför lång och betungande att ta sig.
Det är fascinerande att se mängden besökare på våra kyrkogårdar så här dagen innan den stora helgen. Vi var absolut inte ensamma om att göra fint på gravarna. En ständig ström av gående och bilar for runt och lade kransar och satte ljuslyktor till glädje för övriga besökare och de själar som samlats på platsen.
I vårt fall betyder besöken på kyrkogårdarna också att med stålborste och vatten ta bort den mossa och de lavar som gör allt för att ta över alla springor och också förinta namnen på dem vi vill komma ihåg.
Efter finputsning kan vi så lägga på granris och våra handgjorda kransar med dekorationer från vår plats på jorden som vi  tillverkat de senaste  femton åren. Alla med material från naturen och vår gård och helt utan konstgjorda dekorationer.
I år var stommarna av långhalm klädda med granris och dekorationer av röda grenar från buskar, blad av mahonia, fröställningar från kardvädd och stora öppna tallkottar.
Dessa kransar står sig gott i jämförelse med färdigköpta kransar och  de ’är dessutom gjorda med tanke på och omtanke om våra kära anhöriga.
Innan vi lämnade kyrkogårdarna  tände vi också ett ljus att lysa upp höstmörkret under de kommande helgdagarna.

Färg, färgning och får – Colour, dyeing and sheep

English in between

Hösten är en arbetsam tid då allt skall ske. Det naturen ger skall tas tillvara. Hösten är också tid för insamling av de sista färgväxterna och tid att plocka svamp, både matsvamp och färgsvamp.
Svampplockning för färgning är för mig alldeles nytt även om jag samlat på mig en del färgsvampar sedan några år.
Det jag sysslat med några veckor är färgning med växter. Mitt handspunna garn, det entrådiga, har färgats för att få komma till sin rätt i rosengångsvävnader för att komplettera våra skinn och bli till fälltäcken, och tretrådigt garn har färgats till mina nålbindningspaket.

De växter jag använt för min färgning har varit färgkulla, renfana, gullris, vass och pors. Dessa har kompletterats med krapp, blå bresilja och indigo.
Samtliga bad har gett mer än en färgning med flera nyanser som resultat. Flera nyanser har också åstadkommits med användning av vitt och ljusgrått garn. Gula färger har sedan överfärgats med indigo för att få gröna färger och vitt garn har fått blå nyanser, de första färgstarka de senare åt det ljusa eller till och med bleka hållet.

Något som jag efterlyser är etiketter i plast som håller för vatten och färgbad utan att utplånas eller gå sönder. Har du hittat sådana får du gärna tipsa mig.

Autumn is a busy time when everything will happen. What nature gives shall be utilized. Autumn is also the time for collection of the last colour plants and time to pick mushrooms, both edible mushrooms and mushrooms  for color.
Mushroom picking for dyeing is to me brand new even though I collected some color mushrooms several years ago.
What I worked with for a few weeks is dyeing with plants. My handspun yarn, the singles, has been dyed to become Rose path patterned fabric  to complement our sheep skin  in making fold quilts (fälltäcken) and the three plied yarn is dyed for my nalbinding kits

The plants I used for my dyeing has been golden chamomile, tansy, goldenrod, reeds and bog myrtle. These have been supplemented with madder,  logwood and indigo.
All baths have given more than one staining with several nuances that result. Several shades have also been achieved with the use of white and light gray yarn. Yellow colors were then dyed with indigo to green colors and white yarn got shades of blue, the first color strength of the latter to the bright or even faded completely.

Something I would like is  plastic labels that hold the water and dye without erase or break. Have you found these, please tell me.

Entrådigt handspunnet ullgarn av Ryafårets ull  – Singles, handspun yarn from our Ryasheep

Renfana, pors, gullris. T v längst upp renfana överfärgat med indigo
Tanacetum vulgare, Myrica gale, Solidago canadensis. Top left also dyed with indigo

Färgkulla tre bad + indigofärgat  t h  –   Anthemis tinctoria three dye +and dyed with indigo at the top right         

Indigo på vitt garn två nyanser, blå bresilja tre bad samt 3:e badet krapp längst upp till höger
Indigo on white yarn, logwood three dye and the third dye of madder top right.

Innan detta års färgeskapader är över skall det färgas med svamp också. En del betmedel saknas ännu så det blir några dagars uppehåll.

Before this year’s color escapades are over, I will dye with mushrooms too. Some mordants are not yet available so it will be a few days break.

Att bli intresserad av färgning med svampar har lett till några intressanta vandringar i skogen, både vår egen och andras.
Också i år har jag hittat en del blodspindlingar även om jag fann fler i fjol. Några fina exemplar av sammetsfotad pluggskivling fick följa med hem och lades tillsammans med de tidigare funna exemplaren. Andra rariteter som svavelgul tofsskivling och svavelskivling ligger nu torkade för att kunna kompletteras till en rimlig mängd för färgning.

Becoming interested in dyeing with mushrooms has led to some interesting walks in the woods, both our own and others.
Also this year I’ve found some Cotinarius although I found more last year. Some fine specimens of velvet footed plug mushroom got to come home and put together with the previously found specimens. Other rarities Moorland tuft mushroom and sulfur mushroom is now dried to be supplemented to get a reasonable amount to dye.

Torkad blodspindling (och ytterligare några spindlingar)  – Dryed  cortinarius sanguineus (and some other)

Igår var vi ute och fann gul rottryffel i mängder och även om jag då inte visste om den gick att använda tog vi med den hem och tittade i vår nya svampbok ”Färgsvampar och svampfärgning”. Mycket fina bilder som faktiskt stämmer med de svampar jag har hittat i naturen och med bra redogörelse för var de kan växa. För mig som inte har annat än matsvampböcker är den guld värd.

Yesterday we went out and found the yellow root truffles in abundance and although I did not know if it was possible to use, we took it home and looked in our new mushroom book ”Color Fungi and fungal staining.” Very nice pictures that actually reflects the mushrooms I have found in nature, and with good explanation of where they can grow. To me that does not have anything but food mushroom books is worth gold.

På en nedfallen asp hittade vi också det jag förmodar är platticka.

On a fallen aspen we also found what I assume is flat ticking  (Ganoderma applanatum).

Platticka som växt precis så i skikt ovanpå varandra   – Ganoderma applanatum  grown in  layers on top of each other

En svamp som jag däremot gick bet på är denna, en sopp med en röd skiftning vid hatt basen. Vet du vad det är för svamp vill jag gärna veta det.

A fungus that I do not find the name of, is this, a soup with a red tinge at the hat base. Do you know what kind of mushroom it is, I’d like to know.

En rörsopp men vilken?   – A Boletus but which one

Våra lamm växer. En del har blivit riktiga sötnosar och en del har hittat bättre gräs på andra sidan stängslet. Ja det är inte så farligt som det låter. Vi har höhäckar för tillskottsfoder nu när gräsets växtförmåga har avtagit och mellan utrymmet där dessa står och en passage finns ett stängsel som inte är tillräckligt spänt. Två illbattingar har kommit på att man kan tränga sig igenom maskorna och gå ostört och äta på andra sidan stängslet.
De är riktiga ögontjänare för så fort man kommer i närheten försvinner de som ett huj igenom maskorna tillbaka till tryggheten och mammorna igen.
Jag kan inte låta bli att gå runt bland tackor och lamm och ta foton, men så mycket rumpor man får se på bilderna.
Några bilder kan däremot ge riktigt bra uppfattning om hur de troligtvis kommer att arta sig. Vårt enda Värmlandsbagglamm har riktigt fina utåtgående horn vilket är bra. Han är först född och börjar närma sig mönstringsålder dvs 120 dagar.

Our lamb is growing. Some have been real sweethearts and some have found better grass on the other side of the fence. Yes it’s not as bad as it sounds. We have trays for hay now that the grass plant’s ability diminishes and the space where they are and a passage is a fence that is not sufficiently tight. Two rascals has come  to know that you can squeeze through the mesh and go undisturbed and eat on the other side of the fence.
They are real eye servants. As soon as you get close, they will disappear as a flash through the mesh back to safety and mothers again.
I can not help but walk around among the ewes and lambs and take photos, but so much butts you’ll see in the pictures.
Some pictures can however give really good idea of ​​how they are likely to be shaping up. Our only Värmlandsbagglamm have really fine outward horns which is good. He is the first born and is approaching the age of ”looking over” ie 120 days.



Även om vi har genbank och man inte skall mönstra, tycker jag att det är bra att veta vilka lamm som har en viss ulltyp, vilken tacka som har lyckats föda upp sitt/sina lamm på ett bra sätt, så det är vad vi har framför oss nu.
Våra Rya/Klövsjö lamm skall mönstras också dessa med avseende på ullkvalitet. Tillväxten hos lantrasfåren är ju svår att jämföra med köttraser. Våra Ryafår brukar inte ha vuxit färdigt förrän de närmar sig året i motsats till köttraser som skall bli slaktmogna på fyra – sex månader. Däremot kan man vid 120 dagar ta ullprov och se hur ullen kommer att utveckla sig hos det enskilda fåret.

I år kommer vi inte att kunna ta hjälp av Ryaklubbens ullbedömmare  utan får göra en bedömning själva. Eftersom jag arbetat och arbetar med ull i alla former bör det inte vara alltför svårt.
I år har vi inte mer än tre Rya/ Klövsjöbaggar, resten är tacklamm. Alla lamm är mycket fina.

Although we have gene pool and you should not ”look them over”, I think it is good to know which lambs have some wool-type, the ewe that has managed to raise her lamb in a good way, so that’s what we have in front us now.
Our Rya / Klövsjö lamb also will be looked over  for wool quality. Growth of Landrace sheep’s difficult to compare with meat breeds. Our Ryafår usually do not have finished growing until they approach the year as opposed to meat breeds that should be slaughtered  at four – six months. However, you can, at 120 days, takewool samples and see how the wool will develop in the individual sheep.
This year we will not be able to take  help from Ryaklubben to judge the wool ,but must assess this ourselves. Since I have worked and are working with wool in all forms, it should not be too difficult.
This year we have no more than three Rya / Klövsjö Rams the other are ewe lambs. 


Till vår hjälp har vi vår alltid villiga Border collie Nellie som ser till att vi inte blir översprungna vid utfodringen.

Nellie, our Border collie, helps us with the sheep. Always ready to stop the sheep when we put hay in the rack.

Nellie är alltid alert  – Nellie in action.

Kul att träna när fåren äter   – It’s fun to work out when the sheep eat their hay

Det är alltid roligt med beröm  –  Nellie appreciate some credit

PS Lammen är till salu vid fyra månaders ålder. Kontakt se Gammeldags  DS

Får man bli förälskad i …

Only  in Swedish today

Frågan i rubriken är berättigad.
En ljushylt skönhet tog mina tankar i besittning igen för några veckor sedan. Tankar som sedan dess snurrat runt i mitt huvud som, tänk…, tänk om…varvats  med försök till kontakter med andra skönheter, granskats, rannsakats och skärskådats ur alla synvinklar för att slutligen falla till ro i  någon slags slutligt accepterande att…   nej det är inte tänkt så…    nej det är nog inte meningen att..
Tankarna väcktes till liv igen när en mer företagsam person tog ett kliv och gick till handling.
Tänk om…
En snabb mailkontakt, ett telefonsamtal och slutligen, en bilresa för att besiktiga, värdera och eventuellt komma till ett beslut.

Igår gick vi upp tidigt, i alla fall med mina mått mätt, åkte iväg för att leverera och montera en vävstol och på vägen beskåda min åtrådda.
Efter nästan tre timmars resa i bil anlände vi till vårt delmål och jag drabbades omedelbart av den stora förälskelsen. Det man bara hört talas om men aldrig tror sig få uppleva.
Där stod hon, som levt ett liv av beundran, men ack så outnyttjad. Hon som var avsedd att utföra både stora och små ting.
Jag såg att hon levde upp och visade fram sina bästa företräden. Så subtila detaljer, så funktionella och så undervärderade.
Skaparens avsikt var inte ett liv i en undanskymd tillvaro, som ett objekt till beskådan. Nej hon var avsedd att arbeta för sitt uppehälle och samtidigt visa upp sin glans.

Hon fick följa med på vår fortsatta resa för att leverera och montera vävstolen. Hon fick också komma med oss hem och installerades sent i natt i sin nya tillvaro.
Och så, idag, var det dags att utforska alla hennes företräden och göra henne presentabel och redo för våra gemensamma äventyr.
Omsorg gavs både här och där med klappar, kramar och strykningar  och slutligen var hon klar för det stora provet.
Och se, fram kommer en skönhet från 1947, skapare okänd, tillverkad i björk med detaljer i masurbjörk. Utväxling 14:1 och bara så vacker .

Tyvärr Polonaise, det blir inte du som får lov att uppfylla  mina önskningar. Det blev en norsk-dansk-svensk dam, en skammelrock, eftertraktad sen lång tid och äntligen min.

Min skammelrock  ( till höger skymtar min långrock)

Fina svarvade detaljer med inläggningar av ben

Band, band, band

Nu är det bråda dagar hos oss på Gammeldags.
Vi laddar inför Slöjd och Spelmansstämman som hålls i Ramnaparken, Borås, nu på söndag den 12 augusti.

Kvällarna används till att väva band på vår nya bandvävstol.
Bekvämt tillbakalutad i favoritfåtöljen med vävstolen i mitt knä, väver jag bokstavsband. Några band med deviser som passar söndagens tema..
Bandvävstolen skall naturligtvis med och visas upp för publiken. Naturligtvis har vi några exemplar med om det skulle vara så att du känner ett absolut behov.

Vi ses väl?