Det är varmt och luftfuktigheten är hög. Nattetid är fönstret öppet, täcket ligger vid sängens fotända och jag gör mitt bästa för att andas så stilla som möjligt för att hålla svettningen på en acceptabel nivå.
Det är till och med bättre att dagtid hålla sig till inomhusarbete när solen gassar på som mest.
Arbete saknas inte. Trots att det är Midsommar arbetar vi halvdag, KM i verksta’n där det nu framställs ullkammar Maxi, och jag själv finns antingen i lilla vävrummet och väver dynor eller nere på nedre plan och tvättar ull.
Ullen är från vårklippningen och sorterades direkt vid klippningen för att först för ca en vecka sedan hamna i ett uppfriskande bad i en 200 liters tunna. Rotfruktssäckar håller ullen på plats och varje säck har färgmärkts med buntband innan den sänktes ned i badet.
Ärligt talat har jag inte ägnat ullen en endaste tanke under veckan. Huvudet har varit fyllt av annat.
Idag var det så dags att ta tag i slutarbetet dvs slutlig tvätt, sköljning, centrifugering och separering av ullen i lockar för placering i trådbackar för tork.
Jag hade från början en tanke att använda mina sorteringsramar för torken och en av dem fick bilda underlag för korgarna så de kom i alla fall till användning. För säkerhets skull placerades allt inomhus med tanke på varningen för åska med rikligt regn. Bäst att vara förberedd om prognosen, för en gångs skull, skulle stämma.
Sorteringsbord på bockar |
För att inte belamra hela rummet med bockar, sorteringsbord och korgar med ull, började färdigtvätten med en fäll – en vit fäll av Klövsjö/Rya-blandning.
Ullen har en stor andel bottenull efter vintern och har en stark tendens till att tova så jag hade behövt vara betydligt mildare i min behandling av säckarna. En anings för ovarsam behanďling i något av leden leder till långvarigt arbete i slutfasen. Efter en alltför lång stund med separering av ullen i lockar, med ansträngda händer som följd, ligger den första fällen i sina backar för tork i ett regnsäkert utrymme – inomhus.
Ullockar på tork |