English in between
Mars är förväntans tid, en väntans tid och en uppfyllelsens tid.
Vi känner en viss förväntan inför att få se årets nya lamm som skall komma under senare delen av mars och början av april.
Väntar gör vi, och tackorna, på den lyckliga tilldragelsen.Tackornas magar blir rundare och ryggarna på en del liknar ett matsalbord så breda är de. Aptiten är det inget fel på och extra förväntansfulla är tackorna som börjat få en tilldelning av kraftfoder för att fylla kravet på extra energi.
Hemblandat kraftfoder av råvaror som helt korn, betfor och en extra proteingiva i form av sojapellets. Än så länge en successiv ökning som förhoppningsvis skall ge fullt utslag lagom till lammen börjar anlända.
I år har vi inte betäckt alla tackor utan nöjt oss med en del. Övriga får stå över tills nästa omgång då vi kommer att ha helt nya herrar med andra gener för att undvika närbesläktad avel.
Det innebär att vi har fått separera tackorna i två grupper, en betäckt och en som står på tillväxt.
”Bagghålan” är tom för den här gången och där huserar nu två ryatackor med två lamm samt ett tacklamm av värmlandsras.
March is the time of expectation a period of waiting and a time of frution.
We feel anticipation to see this years new lambs which are expected in late march to early april.
We are waiting and so do the ewes, for the happy event.
The ewes bellies are getting bigger and the backs of some similar to a dining table so broad they are.
Their apetite is fine and the ewes are eger to get extra feed concentrate to compensate for need of extra energy. Home made feed concentrate with hole barley, and betfor (made from beets) and some extra soy protein. So far they get the feed concentrate in growing amount till the lambs are borned.
We have separated the ewes into two separate groups, the ewes having lambs and the ewes that isn’t. One group is in the rams place(there are no rams left) and the other group is still in the sheep stable.
I ordinarie fårstallet finns de betäckta damerna. Två ryatackor och tre värmlandstackor.
In the sheep stable we have the pregnant ewes. Two rya ewes and three värmland ewes.
Husbon’n har drabbats av en bamseförkylning och har mest intagit ryggläge. Under tiden har matmor skött det mesta arbetet med djuren men också åstadkommit en del tvätt av alpackaull som torkats på de mest effektiva stället i huset, över vedspisens eftervärme. Förvaringen under torkningen sker i kasserade brödbackar som rymmer en hel del och håller ullen på plats, i alla fall någorlunda.
Hubby has got a super cold and has been stuck in bed. Meanwhile missus has taken care of the animals and scoured some alpaca wool and as usual dried the wool at the place over the wood stove. We use bins for bread. They hold a lot and make the wool stay in place, in some mesure.
Den kamgarnsspunna shetlandsullen skall bli till tunna sockar. Ett stickprov har gjorts, maskor har lagts upp och en bit på resåren har stickats. Stickor nr 2 och 28 maskor per tio cm. Ett långsamt arbete. Garnet gör sig bättre stickat än i nystanet och jag har börjat tycka att det trots allt är ganska OK.
The worsted spun shetland wool will be socks. I’ve made a sample and knitted a bit of the shaft. Knitting needles nr 0 and 7 stiches an inch. A slow job. The yarn looks better when knitted than in the yarn ball and I’ve started to think, in spite of everything , thatthe yarn is OK.
