Garnfunderingar – Thoughts about yarn

English below

Vad har hänt sedan sist?
Guteullen är tvättad och står på funderingshyllan. Skall jag kamma den och spinna till ett tweedgarn? Det är lite lockande samtidigt som jag tvekar. Ullen innehåller delvis en hel del stickelhår som först måste avlägsnas. Men ullen är i övrigt är mycket fin.den får nog stå till sig ett tag till.

Vår nysådda vall har slagits och hässjats. Det är dock tveksamt om den fröfirma som levererat utsädet skall få förnyat förtroende. Vallen som vänts upp tidigare av oss har alltid varit mycket fin men behövde förnyas för att ge större avkastning. Vi bestämde oss för att bland annat så en käringtandsblandning som, när jag pratade med försäljaren, var tvunget att innehålla timotej i massor. När maken sedan skulle beställa var det inte alls nödvändigt med timotej! Alltså blev det käringtandsblandning med lite till (utan timotej).
Vallen dröjde med att gro och tillväxten var tveksam innan vi i juli äntligen kunde slå. Eftersom vi har ett litet lantbruk och väldigt få men användbara maskiner så hässjade vi ”höet”.
I detta fanns nu kardborrar vilket aldrig funnits tidigare trots att vallen brutits många gånger. Kardborrar är en ullproducents värsta fiende så det som återstår är förmodligen att plöja upp igen och så nytt denna gång inte käringtandsblandning.
Tack och lov har vi tillgång till en höproducent  för att köpa in vinterfoder men det var ju inte tanken.

Nåväl våra får har det gott på årets bete som har varit enormt. Tack vare bra temperatur omväxlat med regn i lagom mängder har betet växt till och kunnat betas om och om igen.

Min besvikelse med vallen som inte blev det förväntade har mildrats en del av det fina besök vi fick i onsdags.
En ullvän, tillika spinnerska och spinnrocksfantast hedrade oss med sitt besök.
Vi träffades första gången för nio år sedan då vi ställde ut i Hjo. Året efter gick vi två  spinnkurser för Lena Hammarlund i Skövde och sedan dess har vi pratat om att A skulle komma på besök. Det roliga är att vi bor bara ca tre mil från varandra. Så i onsdags var det äntligen dags att ses på tu man hand hos mig och prata spinning och ull och titta på får. Den eftermiddagen gick tiden fort. Hoppas det inte tar lika många år till innan vi kan träffas på tu man hand igen.

Spinnandet då? Jo jag har spunnit vit alpackaull. Inte avsett för något särskilt ändamål utan bara spunnen för att testa. Cirka tre hekto färdigt, passande till t ex en halsvärmare. Modell finns i huvudet än så länge.

Igår kväll blev det spinntest av spetsgarn spunnet av finull. Mycket finfibrig, kammad med minikammarna, spunnen från klippändan. Avsikten med att spinna från klippändan är att se om resultatet blir annorlunda än  Margaret Stove’s sätt att spinna från ullspetsen. Enligt henne skall ullhårets fjäll spinnas mothårs för att sedan slutas vid tvinningen.
Min fundering är att om man spinner från klippändan  (medhårs = fjällen sluts) och backar garnet (spolar över det på en ny spole) så att tvinningen kan ske från det entrådiga garnets startända (klippändan) så borde fjällen bli dubbelt slutna. Varför då spinna från spetsen?
Resultatet får redovisas vid ett senare tillfälle när jag spunnit färdigt den ull jag plockat fram, backat båda spolarna och tvinnat garnet. Garnet jag spinner är tunt som en sytråd så det kommer att ta tid.
Jag spinner på min Joy med utväxling 11:1 och  med ett halvlångt drag (kardgarnsdrag/semiwoolen).
Och nu skall jag gå och titta i min nya YarnMaker som kom idag.

Min Joy och minikammar   – My Joy and my mini combs
Entrådigt garn på spinnvingen   – The flyer with singels
Det entrådiga garnet  – the singel yarn

What has happened since last time?

The gute wool is washed,and stands on  the reflection shelf. Should I comb it and spin to a tweed yarn? It’s a bit tempting while I still hesitate. The wool contains some quite a few guard hairs that must  be removed. But the wool is otherwise very nice. It’ll probably have to be left aside for a while.

Our newly sown pasture has been cut and hanged. However, it is doubtful whether the company, which supplied the seed, will have renewed confidence. That pasture has always been very nice  but had to be renewed in order to provide greater returns. We decided to include  a  mixture  with Common Bird’s-foot-trefoil that, when I talked to the salesman, had to contain lots of timothy. When my husband then would order it was not necessary with timothy! So it became a Bird’s-foot mix with a little bit more (but without timothy).

The pasture took time  to germinate and the growth was hesitant before July, when we finally could cut the grass. Since we have a small farm, and very few but useful equipment we hanged the hay on a drying rack

In the hay there was now burdocks which have never existed in the past, despite the pasture has been plowed many times. Burdocks is a wool producers worst enemy, so what remains is likely to plow it  again and then again, this time we’ll not use Common-Bird’s foot trefoil mixture.

Thankfully we have access to a hay producer to buy winter feed but that was not the idea.

Well our sheep have a good time. The pastures has been prosperous this year. Thanks to the warm weather alternated with rain in just right amount, the grass has grown and been grazed over and over again. 
My disappointment with the pasture, that wasn’t the expected, has eased a bit with  the nice visit we had last Wednesday.

A friend of wool, also  a spinner and spinning enthusiast honored us with her visit.

We first met nine years ago when we attended a craft show in Hjo. The year after we participated in two spinning  classes in Skövde with  Lena Hammarlund  and since then we have talked about  A coming  to  visit us. The funny thing is that we live only about three swedish miles apart. So last Wednesday it was finally time to see each other to talk about wool, spinning wheels and to take a look at my sheep. That afternoon, time passed quickly. Hope it doesn’t pass so many years before we can get to see each other again.

How about my spinning? Well, I have spun some white alpaca. Not intended for any particular purpose just   for testing. About 3/4 a pound , suitable for  a neck warmer. The pattern is in my head so far.
Last night I spun Swedish finewool to make a sample  of lace yarn. Very fine fibers, combed with my  mini combs and spun from the cut end. The intention to spin from the cut end end is to see if the result is different from  Margaret Stove’s  way to spin from the tip of the wool. According to her the wool fiber cuticles spun the ”wrong waywill close when plied together.

My reflection is that if you spin from the clip end ( the cuticles will close) and rewind the yarn ( to a new bobbin) you can ply the yarn from the same end the yarn was spun  (the cut end) and the cuticles will be  doubly sealed. Why  then spin from the tip?

The result may be reported at a later date when I have spun all the wool and plied the yarn. The yarn I spin is thin as a thread so it will take time.

I am spinning on my Joy at ratio 11:1 and  with a medium backward draft (semiwoolen).

Now I will go and have look in my new copy of the magazin YarnMaker which arrived today.