Kategori: tibast

En övergång från det fina vårvädret med temperatur över tio grader har inträtt. Sedan ett par dagar är det risk för regn, hagelskurar, åska och snö.
För att förekomma eventuellt vitt nedfall blev det bråda dagar med skottkärran fullastad med naturmaterial för återfyllnad intill de sidor av huset som inte återfått materialet efter omläggningen av dränering.
Att lasta singel från en hög i nedförbacke går förhållandevis lätt, att köra fullastad kärra på en obefintlig gång är något svårare. Det svåraste är att tippa skottkärran så att materialet hamnar där det är avsett att hamna men efter en del trixande så är det återfyllt upp till den nivå som är tänkt. Ovanpå skall det hamna dräneringsgrus och stenmjöl som underlag för de stenar som skall läggas intill huset när grunden är målad och klar.
Under alla år vi varit bosatta på gården har vi inte kommit fram till vilken färg grunden skall ha – alltså har den tidigare bestrukits med kalkfärg. Nu äntligen har vi kommit så långt att grunden skall målas. Valet har slutligen fallit på KC-färg- en färg som går att måla även på cementytor och som ger en yta som liknar kalkslamfärgens yta. Nyansen är dessvärre inte bestämd. Men det kommer.

Grus, grus, grus…

Att arbeta utomhus under våren gör att man kan känna alla vårens dofter på riktigt nära håll. I skogsdungen som gränsar till våra ägor växer Tibast. En, tyvärr, giftig art med ett skirt rosa utseende och en helt fantastisk doft. Doften konkurrerar med doften från grannens Balsampoppel som doftar minst lika gott. När vindriktningen är gynnsam blir vår utemiljö så härligt aromatisk och den korta tiden innan vårgrönskan övergår från det skira till det mer genuint gröna, njuter jag i fulla mått av doft och fägring från naturens under.

Tibast

När naturen övergår från njutbar, om även lite kall och blåsig, till ett väder som inte kan bestämma sig för om det skall vara uppehåll eller vräka på med alla vederstyggligheter, då är det bra att ta till inomhusarbete. Ett sådant är att renovera fönster. Skrapa färg, kitta fönsterrutor där kittet har sedan länge passerat bäst före datum och slutligen måla fönsterbågar är ett återkommande arbete för att bevara huset i bästa status.
Som tur är kan vi ta ur en fönsterbåge i taget och ersätta med en reservbåge under tiden arbetet pågår.
Fönsterkitt är en känslig fråga. Det kitt som består av syntetiskt material är inte gångbart hos oss. Det skall vara riktigt linoljekitt. Köpt linoljebaserat kitt i s.k sprutförpackningar är oerhört svårt att få ur förpackningen och om man lyckas återstår problemet med att med svaga kvinnohänder lyckas trycka fram det i lagom dos utan att resultatet blir ej godkänt. Återstår att införskaffa råmaterialet, pulvriserad krita och linolja. Att som tidigare gå till färgaffären och få tag i råvaror går bra när det gäller linoljan men när det gäller krita förslår inte deras miniförpackningar långt. Alltså återstår en resa till närmaste byggnadsvårdsbutik för att få tag i krita i storförpackning.
25 kilo kan tyckas vara mycket men har man många fönster så går det åt en del del och krita som förvaras torrt kan förvaras länge. En dos kitt lagom till ett fönster kräver ca 5-7 dl krita och linolja som arbetas in efter behov. Vi använder kallpressad rå linolja. Det kitt som blir resultatet av denna blandning får ligga till sig över natt och sedan är det bara att kitta det förberedda fönstret och måla fönsterbågen.
Det tar tid för ett fönster som målas med linoljefärg att torka men resultatet blir bra och väl värt arbetet. Att sedan kunna sätta i det färdiga fönstret i sin båge och raskt ge sig i kast med nästa ger tillfredsställelse som bara kan fås när man använt naturmaterial och eget arbete.

Fönster innan skrapning, kittning och målning

Det här beskriver till största delen mitt arbete just nu. Husbon’n river stängsel och flyttar jord för att sätta växter på ny plats. Stängslet skall flyttas för att ge plats åt den trädgårdsmöbel som vi oftast knappast hinner få ut och desto mindre använda med någon reda. Nu är det tänkt att den skall få en ny plats med utsikt över den vackra dalgång vi bor vid.
Husbon’n är ju, som bekant, annars mest upptagen med att göra de slöjdredskap som vi tillhandahåller i vår webbutik. Ett ständigt pågående arbete som så fort någon del är klar och kan placeras i butiken når någon hugad spekulant och ger upphov till nytt arbete för att åstadkomma fler av samma sort. När inte kundens önskemål gör sig gällande är husfrun en mästare på att komma med nya önskemål. Som tur är är husbon’n, oftast, en godsint och tålmodig själ som efterkommer ställda behov och tillbringar tiden i sitt trärike. Tack för det käre husbon’n, vän och make sedan lång tid.

PS. Den som sökt länge efter våra Maxi ullkammar  – det finns några par efter senaste uppdatering av butiken.DS