Efter kursen med Alan W har mitt intresse för ull, om möjligt, ytterligare stegrats.
Alans föreläsning innebar en bekräftelse på mina kunskaper och framför allt att mina påståenden inte är tagna ur luften vilket man ibland kan tro när de fakta man hänvisar till så effektivt gömmer sig bland läst litteratur, artiklar mm.
Det blir också allt viktigare att kunna praktiskt visa fibrer och fiberförändringar när man förädlar ull med olika ej dokumenterade metoder.
Påståenden är bra och praktisk erfarenhet också men vetenskapliga fakta och bevis är bättre.
Så för att utveckla mina kunskaper och också kunna visa det som kan verka oförståeligt för den oinvigde har vår kamera kompletterats med en del extra utrustning bland annat en fjärrutlösare och en extra ljuskälla för att kunna fotografera genom mikroskopet.
En anslutning för kamera till mikroskop har också monterats.
Avsikten med denna extrautrustning är ett försök att kunna dokumentera och visa hur ullens fibrer ser ut.
När man sysslar med fåravel använder man sin syn och känsel vid urval av får för avel på bästa ull. Att dessutom kunna studera ullen i mikroskop gör det möjligt att se och undvika avel på får med tendens till utveckling av märghår. En ull med märghår är inte önskvärd om man skall använda ullen till stickgarner.
I mikroskop är det dessutom möjligt att kunna se inblandning av fibrer i avvikande färg till exempel svarta eller bruna fibrer i vit ull.
Det kan verka onödigt att bry sig om färgade fibrer i vit ull men ett stickgarn med enstaka färgade fibrer kan innebära en smutsfärgad fläck i det färdiga plagget, en fläck som dessutom inte är möjlig att tvätta bort.
Dessutom kan man i mikroskopet se sammansättning av olika fibrer i olika sorters ull dvs om ullen består av enbart bottenull, bottenull och täckhår, eller ull med enbart täckhårskaraktär.
Till exempel kan man i mikroskop konstatera att grå ull består av svarta och vita fibrer och att Gotlandsull har fibrer både av täckhårskaraktär och bottenullskaraktär.
Mina försök med kamera i kombination med mikroskop är i ett inledande skede men det innebär en viss tillfredsställelse att ta foton och dessutom visa dessa på bild. Det återstår mycket innan alla inställningar klaffar och alla mikroskopets och kamerans möjligheter och begränsningar kan tas i beaktande men en bit på väg är vi.
Gotlandsull täckhår och bottenull – Wool from Gotland Sheep guard hairs and underwool
After the day with Alan W my interest in wool has, if possible, further escalated.
Alan’s lecture meant a confirmation of my knowledge and, above all, that my claims are not taken out of the air as we sometimes believe when the facts are referred to as effectively hiding among the reading of literature , articles and more.
It also becomes increasingly important to be able to practically demonstrate fibers and fiber changes when one refines wool with various undocumented methods.
Assertions are good and practical experience too, but scientific facts and evidence are better.
So in order to develop my skills and also be able to show what can seem incomprehensible to the uninitiated, our camera has been supplemented with some additional equipment including a remote trigger and an additional light source, to be able to photograph through the microscope.
A connection for the camera to microscope has also been adapted.
The intent of this option is an attempt to document and demonstrate how the wool fibers looks.
When engaged in sheep breeding , you use vision and touch in the selection of sheep for breeding the best wool. To also be able to study the wool under a microscope makes it possible to see and avoid the breeding of sheep with a tendency to develop medullated fibers also called kemp. A wool with kemp is not desirable if one is to use the wool for knitting yarns.
Under a microscope, it is possible to see the involvement of fibers of different color such as black or brown fibers in white wool.
It may seem unnecessary to bother with colored fibers in white wool but a knitting yarn with single colored fibers may pose a dirt- colored spot in the finished garment, a spot that is not possible to wash off.
In addition,in the microscope, you can see the composition of various fibers in different kinds of wool that is, if the wool is composed of entirely under-wool , under-wool and guard hair or wool with only guard hairs .
For example , one can microscopically observe that gray wool consists of black and white fibers and Gotland wool has fibers of both guard hair and under-wool .
My experiments with camera combined with a microscope is at a preliminary stage, but it involves a certain satisfaction to take photos and be able to display those image. Much remains before all settings flaps and all microscope and camera capabilities and limitations can be taken into account, but part of the way we are.
Från fiber i mikroskop till fiber som helt klart kan ses med blotta ögat. Vår bagge som gått och går med tackorna som skulle betäckas har fått behålla sin ull. Allt för att inte ta bort den lukt som tackorna uppskattar så högt. Men nu har tiden kommit för demaskering. Albert är klippt och hans ull är sorterad och tvättad.
Ullen har, under betäckningstiden, blivit lång. Den har också sedan alla tackorna betäckts tappat sin typiska bagglukt och är nu lång, vit och väldoftande.
Tvätten har gjorts med tanke på att den skall kunna kammas. Lockarna placerades, med viss svårighet i rotfruktssäckar. Dessa lades sedan i championbackar för att inte röras runt för mycket.
Blötläggning ca 12 timmar i kallt vatten, följt att tvätt i handvarmt vatten med lite ulltvättmedel och ½ tsk ammoniak i. Efter sköljning i handvarmt vatten rullades säckarna ihop från kortsidan och placerades i min centrifug.
Alla lockarna separerades försiktigt och placerades i trådbackar, vid sidan av ett element för att torka.
Resultatet av tvätten kan ni se på bilderna. Ullen är mellan 35 och 38 cm lång.
Sortering av ull – Sorting woolRyalockar innan tvätt – Locks of Rya wool before scouringDet färdiga resultatet – The result after scouring
From fiber seen in the microscope to fiber which can clearly be seen with the naked eye. Our ram that has gone and goes with the ewes that would breed has retained its wool. Anything to not remove the odor that the ewes appreciate so high. But now the time has come for unmasking. Albert was shorn and his wool has been sorted and scoured.
Wool has, during the breeding season, become long. It has also, since all the ewes mated, lost its typical odor and is now long, white and fragrant.
The scouring has been made in view of it to be combed. The locks were placed, with some difficulty, in vegetablesacks. These were then placed in mushrooms baskets, not to be messed around too much.
The wool was soaked for about 12 hours in cold water, followed by a wash in lukewarm water with a bit of wool detergent and ½ teaspoon ammonia in. After rinsing in lukewarm water, the bags were rolled up from the short side and placed in my centrifuge.
All locks were carefully separated and placed in wire baskets, at the side of an heater to dry.
The results of the scouring you can see in the pictures. The wool is about 14 inches long.
Januari är sammanställningarnas månad. Det är då det visar sig om arbetet skall betraktas som olönsamt eller om det faktiskt är lönt att driva verksamheten vidare.
Eftersom vi har både ett lantbruk, även om det är litet, och ett företag som tillverkar och säljer redskap för ullhantering och med ull associerad slöjd, är det dubbelt arbete när årets verksamhet skall redovisas.
Även om man vet att det kommer varje nyår blir man ändå smått överraskad över den tid det faktiskt tar att sammanställa vad vi haft för oss under det gångna året.
Trots teoretiska kunskaper och lång tid som företagare får det faktiskt ta tid för att bli rätt.
Med huvudet fullt av sammanställningar och beräkningar, inventering av varulager och slutsummering om vad året faktiskt inneburit för vår del och hur mycket av våra produkter vi fått möjlighet att sprida över landet och inom EU, känns det skönt att när kvällen kommer sätta sig med en avkopplande sysselsättning.
January is the balance the books month. That’s when it turns out the work shall be considered as unprofitable or if it is actually worthwhile to continue operations . Since we have both a farm, even if it is small, and a company that manufactures and sells tools for wool handling and wool associated crafts , it’s twice the work when the year’s activities should be reported. Even if you know it’s coming every year it is nevertheless somewhat surprising what time it actually takes to compile what we have been up to in the past year. Despite the theoretical knowledge and as a long time business owners, it may take it’s time to get it right . With your head full of compilations and calculations, documentation of inventories and the final summation of what the year actually meant for us and how much of our products, we have been able to spread across the country and in Europe, it feels good to when evening comes sit with a relaxing employment.
För min del har det betytt att jag har satt mig bekvämt tillrätta i favoritfåtöljen sett på favoritprogrammet och spunnit på slända.
Ullen jag har använt är sådan ull som man inte behöver använda så värst mycket tankeverksamhet för att kunna spinna, dvs färdigpreparerad tops av Dorset Horn som jag delat på längden. Av en del tops har jag fått 8 -10 delar som sedan dragits ut till lämplig längd och rullats samman till fågelbon.
Sländan (sländorna) är våra Miniturk, turkiska sländor med en vikt på 15 -18 gram. Dessa är så små och smidiga att det färdiga garnet blir tunt. Även om sländorna är små kan de hålla motsvarande sin egen vikt eller, som här, till och med mer än sin vikt ca 25 g.
For me, this has meant that I have set myself comfortably in my favorite chair, watching my favorite program and spun at my spindle. The wool I have used is such wool you do not need to use that much mental activity in order to spin , ie ready-prepared tops of Dorset Horn which I divided lengthwise. Of some tops I’ve got 8 -10 sections, then pulled out to length and rolled together into nests. The spindles used are our Mini Turk, Turkish spindles with a weight of 15 -18 grams. These are so small and handy that the finished yarn is thin. Althoughthe spindles are small , they can hold the equivalent its own weight or, as in this case, even more than its weight approx 25 g.
Från höger till vänster ses tops hel och delad, fågelbon, sländor med entrådigt garn, färdigt garn From right to left, tops whole and split, birds nest, spindles with singels and yarn
Det färdiga entrådiga garnet tvinnades direkt från nystanet som blir när man spinner med denna sorts sländor. Den första gången garnet tvinnats har jag använt mer snodd än man normalt gör för ett tvåtrådigt garn, detta för att garnet skall tvinnas en gång till.
För att tvinna har jag använt min skammelrock som har en utväxling på 14:1.
Garnet som är resultatet av arbetet är ett kabelgarn.
När man spinner på fritt hängande slända från tops och med korta drag som jag gjort får det färdiga garnet en karaktär som kan definieras som kamgarn dvs blir slätt, något kompakt och framhäver mönsterstickat t ex flätmönster på ett mycket bra sätt.
Det färdiga garnet betecknas Nm 4/11 där fyran står för att garnet innehåller fyra deltrådar där varje deltråd har en grovlek motsvarande 11000 m/kg (11 m/g). Att placera trådigheten framför det enskilda trådens grovlek markerar att garnet är spunnet som kamgarn.
Man kan alltså av den metriska beteckningen få reda på garnets grovlek + karaktär.
Det i utländsk litteratur (amerikansk) ofta använda WPI-måttet eller det svenska VPC-måttet (varv per cm) är ett grovt mått för att bestämma garngrovlek eftersom felkällorna är många och används bäst som ett jämförelsemått på egna garner, inte för att jämföra mellan olika personers garn vilket ofta görs på gott och ont.
Om jag ändå skall använda måttet motsvarar detta garn 17-18 WPI eller ca 7 VPC.
The finished singels is twisted directly from the ball of yarn that is when you use this sort of spindles . The first time the yarn is plied, I used more twist than you normally do to ply a yarn, this yarn is to be plied again. To ply , I have used my Scandinavian wheel which has a ratio of 14:1 . The yarn is a cable yarn. When one spins on suspended spindles, from tops and with a short draw like I did, the yarn gets a character which can be defined as worsted ie becomes smoth, somewhat compact and highlights patterns knitted eg cable pattern in a very good way. The finished yarn grist is Nm 4/11 where the 4 represents the yarn containing four parts where each singel has a thickness corresponding to 11000 m / kg ( 11 m / g). Placing stringiness first in front of the slash indicates worsted spun yarn . One can find out the yarn grist + character from the metric yarn numbers. The WPI measure often used in the foreign literature (American ) or the Swedish VPC measure (revolutions per cm) is a rough measure for determining of yarn grist due to the error sources that are numerous and are best used as a comparative measure of your own yarns, not to compare between different people’s yarn as is often done for good or ill . If I do have to use this way to describe the yarn it is 17-18 WPI or about 7 VPC.
Det färdiga garnet The finished yarn
Även om jag den här gången spunnit av tops ligger min kärlek hos det garn som kan beredas från hel fäll. Den ull jag har störst tillgång till är ull från våra Svenska lantraser även om jag också köpt oprocessad ull från våra grannländer.
Jag tycker om känslan av att hantera den ull som finns nära mig och att genom ingående studier av denna finna och notera alla dess användningsområden. Att jag dessutom är enormt förtjust i naturligt färgad ull med dess variationsrikedom gör mig i andras ögon (de som inte känner mig) till en begränsad person med trånga vyer som är nöjd med det lilla (vilket inte heller stämmer).
Att gilla vår inhemska ull innebär inte att det saknas erfarenhet av ull från andra delar av världen eller av färdigprocessad ull, tops, roving, slivers, you name it eller färgad ull i alla varianter. Det är bara det att det är ett passerat kapitel som inte tillför mig så mycket längre.
Det gäller också de sk artyarns som många av dem inte tillför något till varken de vävda eller stickade produkter som är tänkt att tillverkas. Det är avklarat och eftersom jag inte är en person som behöver visa för andra vad jag kan, finns det inte heller någon anledning för mig att producera garn jag inte kommer att använda.
Although I this time spun from tops is my love of the yarn that can be prepared from a fleece. The wool I have the greatest access to is the wool from our Swedish breeds even if I also has bought unprocessed wool from our neighboring countries. I like the feeling of handling the wool that I can get in my neighbourhood and through detailed studies find out and note all its uses. I’m also enormously fond of natural colored wool with its wealth of variety, makes me in the eyes of others (those who do not know me ) into a restricted person with narrow views that are happy with the small ( which is also not true ) . Likeing our domestic wool does not mean that I have no experience of wool from other parts of the world or of processed wool tops, rovings, slivers , you name it or dyed wool in all variants. It ’s just that it’s an expired chapter that do not add much to me anymore. This also applies to the so-called artyarns as many of them adds nothing to either the woven or knitted products that are intended to be manufactured. It ’s done and since I’m not a person who needs to show others what I can, there’s no reason for me to produce yarn I will not use .
Efter denna utläggning som är min och enbart min åsikt, visar jag ett garn spunnet av enbart Ryafårets bottenull, täckhåren skall spinnas till kamgarn. Garnet är spunnet på den rocken jag kallar min ”Finskerock” inte för att den med sannolikhet kommer från Finland utan för att den är tillverkad i björk, ett vanligt träslag i vävstolar och spinnrockar från vårt östliga naboland.
Spinnrockens utväxling har inte varit hög (10:1) men garnet är trots det tunt. För att draget skulle vara passande använde jag mina spolar med ”padding” av rörisolering i skumplast.
Garnet tvinnades på samma spinnrock med samma utväxling.
Resultatet efter tvätt är en garngrovlek motsvarande Nm 22:2 vilket motsvarar ca 11 m/gram.
After this exposition which is my and only my opinion, I show a yarn spun from the undercoat of Rya sheep, the hair will be spun into a worsted yarn. The yarn is spun on thespinning wheel I call my ”Finnish wheel” not because it is from Finland, but because it is made of birch, a common timber species looms and spinning wheels from our eastern nabour. The ratio of the spinning wheel isnot been high (10:1) but the yarn is despite this thin. To make the drawing in to be apropriate, I used my bobbins with ”padding” of pipe insulation foam. The yarn was plied on the same spinning wheel with the same ratio. After washing is the grist is Nm 22:2 which corresponds to about 11 m / g.
Garn av Ryaull enbart bottenull. Yarn made of wool from Rya sheep. Only the undercoat.
Detta med utväxling (ratio) är en fråga som ofta tas upp med påpekande att för att kunna spinna tunt garn måste man ha en spinnrock med hög utväxling. Jag har den uppfattningen att man klarar sig alldeles utmärkt med en utväxling motsvarande äldre snedrockar (saxony) som brukar ligga mellan 12:1 -15:1.
De äldre rockarnas stora hjul gör att när man fått upp hastigheten går det snabbt att spinna även om man inte har en utväxling över 20:1. En högre utväxling kan vara motiverad om man spinner stora mängder av samma sorts garn till försäljning men ärligt talat hur många av dagens spinnerskor gör det?
Jag har olika trissor till mina spinnrockar med dubbeldrivning och också olika stora spinnvingar men spinner lika bra tunt garn på mina spinnrockar med utväxling mellan 10:1 och 14:1 som med utväxling 26:1. Tråden får samma finlek oavsett vilken trissa jag använder. Det är jag som spinnerska som skall kunna anpassa mitt sätt att spinna. På så sätt behöver jag inte alla finesser som ”man bara måste ha”.
Jag anser att hantverksmässig spånad skall vara rogivande nästan meditativ för att vara tillfredsställande.
Nu tror ni förmodligen att jag inte har olika redskap i min ägo men då har ni fel. För att kunna utvärdera nyttan och nödvändigheten av alla måsten skall man ha provat själv. Så både för min spånad och min vävning har jag avancerad utrustning men finner ändå ett nöje i att bara använda det allra nödvändigaste.
Jag har t ex en elspinnrock men föredrar tystnaden med en manuell och att dessutom inte behöva sitta fast i ett eluttag ser jag som en vinst.
This thing, about ratio is an issue often raised by pointing out that in order to spin thin yarn, one must have a spinning wheel with a high ratio . I have the idea that one can get by just fine with a ratio corresponding to older saxonies, which is usually between 12:1 to 15:1 . Theese older spinning wheels do a great job when you got up to speed , they are fast even if you do not have a gear ratio of 20:1. A higher ratio may be justified if one spins large quantities of the same kind of yarn for sale but honestly how many of today’s spinners do so ? I have various pulleys to my spinning wheels with double drive and also different sized fliers but spins as good thin yarn on my spinning wheels with ratios between 10:1 and 14:1 as the ratio 26:1 . The thread gets the same fineness no matter what pulley I use. It is I as a spinner whoshall be able to adjust my way of spinning. That way I do not need all the features one ” must-have ” . I believe that handcrafted spinning should be soothing almost meditative to be satisfactory. Now you do probably think that I don’t have different tools in my possession, but then you are mistaken. In order to evaluate the usefulness and necessity of all must be one have to try it oneself . So both for my spinning and my weaving, I have advanced tools, but still finds a pleasure in using only the bare essentials . I have for example a electric spinning wheel but prefer the silence with a manual and furthermore does not need to be stuck in an electrical outlet, I see that as a win.
Nu skall jag gå och läsa den intressanta tidningen Ply Magazine som kom i min brevlåda igår. Tidningen har mer än väl motsvarat mina förväntningar. Ingenting nytt men väldigt bra sammanställt för en person som jag som gärna vill ha en logiskt upplagd tidskrift med mycket innehåll. Ply går man inte igenom på någon timma som SpinnOff eller YarnMaker. Den saknar också det överflöd av annonser och reklam som finns i SpinOff.
Till sist – en bild av den enda av alla sidensvansar som fanns i ett äppleträd intill yngsta dotterns hus vid besöket efter nyår. En av hela flocken lyckades jag fotografera.
Now I will go and read the interesting paper Ply Magazine that came in my mailbox yesterday. The magazine has more than met my expectations. Nothing new but very well put together for a person like me who would love to have a logically organized journal with a lot of content. Ply you do not go through at one hour,like Spinoff or YarnMaker. It also lacks the abundance of ads and advertising found in SpinOff. Finally – a picture of the only one of all the Waxwings that were in an apple tree next to our youngest daughter’s house at the visit after the New Year. One of the whole pack, I managed to photograph.
Sidensvans i resterna av höstens skörd – A Waxwing
English below Jaha, så är vi där igen!
Ett nytt objekt har hämtats hem för att ingå i projektet ”utnyttja varje kvadratcentimeter av ett hus”.
Ingredienser denna gång:
en bil med släpkärra
ett antal spännband
presenning
hund (som alltid finns där vi är)
entusiastisk (? ) make
samt undertecknad
Resmål: inom farbart avstånd
Ärende: hämta hem en mattvävstol med imponerande bredd
Utlovat: acceptabelt väder
Jag har alltid önskat mig en stooor vävstol. En som man kan väva rejäla mattor på.
För något år sedan blev jag erbjuden att köpa en verkligt stor vävstol men tackade nej på grund av att den var enormt stor, ca 4 m.
Nu fick jag av en slump kännedom om en lagom stor vävstol med 2,5 m vävbredd och beslöt mig för att den var lagom för vårt något snålt tilltagna hus.
Och tänk, nu finns den hemma hos oss om för tillfället i ett nedmonterat skick och lagd på en plats vi kan undvara någon meter av.
Så småningom skall den få ersätta en av mina befintliga större vävstolar men just nu är den tillfälligt immobiliserad.
Idag känner jag mig, som ofta, rik! Inte på värdet av samlingen av redskap utan för att jag begåvats med en fantastisk make som uppmuntrar mig och som alltid ställer upp på mina, ibland vidlyftiga, idéer och för att jag får lov att realisera dessa utan protester.
Mattvävstol sidostycken – Loom details
Mattvävstol i delar med pall – Loom details
Well, here we go again!
Once again a new item for my project ”how to use every inch of a house” has been collected.
Ingredients this time:
a car with a trailer
a couple of trailer straps
a tarpauline
a dog (that is always where we are)
an enthusiastic (?) husband
and myself
Destination: within navigable distance
Subject: bringing home a carpet loom of impressive breadth
Promised: acceptable weather
I have always longed for a big loom. A loom for weaving really big carpets/rugs.
Some years ago I was offered to buy a really big loom but declined because it was huge, about 4 meters (almost 13 feet) wide.
Now, by chance, I got to know of a loom, 2,5 meters wide and decided that this one could fit our somewhat meager house.
And can you imagine, the loom is in our house, currently in dissambled state and in a place we could
despence with a meter off.
Eventually it will replace one of my larger looms but for the meantime it is temporarily immobilized.
Today I feel, as I often do, rich! Not rich of the value of my collection of weave and spinning tools, but because I have such a fantastic husband which always encourage me and always accepts my sometimes idiotic ideas and lets me implement them without getting crazy.
En liten sak som går lätt att sticka emellan med så här några veckor innan jul bör man ha.
En sak som går fort och känns trevligt är att väva band.
För många år sedan såg jag ett band med tomtar. Tomtar passar väl så här före jul men mönster var en annan fråga.
Vad gör man då som väverska?
Jo, man ritar sitt eget mönster, går till arbetsrummet och varpar ett litet lagom långt band, ca 1.5 m.
Eftersom jag inte vill sitta fastbunden skall varpen monteras i bandvävstolen, den jag kan ha i knät.
Varpen stämmer inte med den möjliga längden så lite pysslande för att få en bra slinga tog några minuter extra. Varpändarna knöts samman med mattvarp.
Nu har det gått några timmar och mitt band är halvfärdigt och känns fortfarande lika trevligt som när jag planerade bandet.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
