Tvålkok

Att göra tvål är en syssla som pågått hos oss årligen sedan nästan tjugo år. Tvål kan göras på flera olika sätt och med flera olika råvaror där den ena, av en del, anses bättre än den andra för att åstadkomma en så bra, hudvänlig tvål som möjligt. Någon förespråkar animalt fett andra växtoljor som ingredienser. Den ena tillverkaren anser att den mest hudvänliga tvålen görs av fett från nöt, får och gris, en annan använder enbart oljor som rapsolja, olivolja med flera oljor från växtriket och anser det vara de enda råvaror som kan användas.

Tillverkningsmetoden skiljer sig också åt. Koka tvål kan betyda allt från just det som uttrycket säger att framställa tvål genom att ”koka” lut och fett till en fast konsistens, eller att göra tvål med kallprocess följt av att ”mogna” tvålen i ugnen till en ren kallprocesstvål. Varmprocesstvål kan också betyda att man framställer tvålen på det sätt man kan läsa om i Seymor’s bibel för självhushållare eller att man efter att ha gjort tvålmassa med en kallprocess färdigställer tvålen genom att ”koka” den i gryta på spisen till den fått rätt konsistens eller använder en s k slow cooker för att göra tvålen klar. Kallprocesstvål är troligtvis det mest vanliga sättet att göra tvål i liten skala och också det sätt som tillämpas utav de flesta försäljare av tvålar i Sverige.

Hur är det då med hudvänlighet – beror det på processen eller råvarorna eller kanske båda eller kan man göra hudvänlig tvål oavsett om man utgår från antingen animalt fett eller oljor.

Läser man om tvåltillverkning i stor skala så använder man ofta animalt fett, dels för att detta ses som en överskottsprodukt och priset därmed blir lägre än med växtoljor. Storskaligt tillverkad tvål anses (av en del) inte hudvänlig men samma personer framhåller att äkta tvål skall tillverkas av just animalt fett som ju de stora tvåltillverkarna använder. Tvål av växtoljor, framför allt olivolja framhålls av någon som det finaste som kan användas för huden medan andra anser att tvålen skadar huden och dessutom måste lagras väldigt länge för att mogna dvs få ett pH som inte är skadligt för huden. Tvål, som andra rengöringsmedel bör ha ett pH mellan 8-9 för att fungera. En tvål med pH 7, neutralt, har inte så bra rengörande effekt.

Vid vår tillverkning använder vi det fett som vi får naturligt som restprodukt vid slakt. För vår del är det fårtalg. Fårtalg får vi främst från utslagstackor som samlat på sig lager och som vi inte vill låta gå till spillo. Fårtalg behöver renas innan det går att använda i tvålen, det gör man genom att smälta talgen vid låg värme och hälla upp på burkar för förvaring.

Fårtalg
Smält renad talg

Förutom talg använder vi också växtoljor. Om det nu inte kan helt säkert avgöras vad som är bäst, det animaliska eller det växtbaserade fettet, varför då inte använda det som fungerar bäst till den tvål man vill göra. För vår del använder vi, förutom fårtalg, dessutom olivolja, mandelolja, rapsolja allt efter vilken karaktär vi vill ha på vår tvål. Det brukar inte vara något problem att åstadkomma förtvålning och någon längre lagringstid brukar inte heller behövas. Om tvålen är användbar beror till syvende och sist på att man är noga med ingredienserna, som vägs inte mäts upp, och det slutliga pH-värdet som tvålen fått som färdig. Den tvål som tillverkas hos oss kan vara kallprocessad vilket ger en ljusare tvål som ibland behöver lagras några veckor för att bli som bäst, kallprocessad/ugnsprocessad ger också en relativt ljus tvål som behöver vila en ibland två veckor för att bli tillräckligt hård men som är fullt användbar direkt eller varmprocessad vilket också ger en helt färdig tvål men som tar längre tid med ”kokning” för att bli klar. Den varmprocessade tvålen blir mörkare i tonen än den kallprocessade. Framför allt gäller det mjölktvål dvs tvål där man istället för vatten blandar luten med mjölk.

Tvålen skall, när den är färdig, hällas upp i en behållare för att få sin form och kunna delas i lämplig storlek. Husbon’n har tillverkat lagom stora formar som kläs med vaxat papper för att lätt kunna lyfta ur tvålen när den stelnat.

Tvålformar
Tvålformar med vaxat papper
Kokt tvål

Årets tillverkning av tvål omfattar både kallprocesstvål, kallprocess med mogning i ugn samt varmprocesstvål/kokt tvål. Samtliga tvålar har fått ligga till sig någon vecka men var helt säkra redan vid tillverkningen. Någon sort har fått en svag doft, någon har fått en tillsats av årets sista skörd av ringblommor som fått ligga till sig i olja. En sort har en mustig egendoft och färg på grund av mjölkbasen. Alla är bra för huden, ger ett lagom lödder, inte för mycket eller för lite utan precis som det skall vara lagom.

Tillpassning av lagom stora tvålar
En del av årets tvål färdig för användning

Ren, renare, renast – Clean, cleaner, cleanest

English below

Idag har arbetet gått i renlighetens tecken. Här har det tvättats ull. Den här gången är det lockar av finull som tvättats för att kunna bli lämpliga för att kammas. Två rotfruktssäckar med ull placerade i varsin champinjonback och tvättade enligt alla konstens regler. Efter centrifugering skall varje lock separeras och läggas till tork. Några fällar av finull återstår att preparera.

1. Locktvättad ull – scored wool-locks

Nu pågår också klippning av årets lamm. Vi tar enbart tillvara ull från sidor och bog resten får gå i komposten. Efter sortering kommer fällarna att läggas upp i butiken. De fällar jag hittills sorterat har mycket fin ull, mjuk och behaglig och ändå stark. Så här långt är jag mycket nöjd. Synd att vi inte hinner använda allt själva när ullen har ”vill-ha-känsla”.

2. Fäll av Ryalamm – Lambs wool Rya

Det är också tvålkokningtid  på Gammeldags vis. Den sats vi gör är tänkt att ge ca 10 kilo tvål. Hälften står nu till tork, den andra hälften skall snart hällas upp i en, för ändamålet färdigställd, låda invändigt klädd med vaxat papper för att inte skada trät.  Tvålkokning är något som återkommer med jämna eller ojämna mellanrum här hos oss. Dels för att vi vill hålla liv i gammalt hantverk, dels för att tvål gjord på gammalt vis är bättre för huden – om den görs på rätt sätt. Och här görs den enligt alla konstens regler, med råvaror som de användes förr, det som var biprodukter från gårdens slakt av framför allt får men även nöt och gris. Eftersom vi har får använder vi fårtalg som bas i vår tillverkning. Tvålen som görs av fårtalg blir hård, rengör fantastiskt, är behaglig att använda med ett mjukt fint lödder som smeker huden som inte behöver smörjas in efter dusch och tvätt med diverse produkter för att hålla huden mjuk och smidig. Det får man med den handgjorda tvålen gjord av naturliga produkter.

Lite kuriosa: medan jag höll på att hälla upp den första omgången tvål, lyssnade jag på radion som just då hade ett litet reportage om att tillverka egen tvål. En tvålmakare talade bland annat om skyddsutrustning vid tvåltillverkning.  Den som sett mig arbeta med tvålen skulle förstått vad hon menade. Under tillverkningen är jag försedd med skyddsglasögon ovanpå de som används annars också, långt plastförkläde, syrabeständiga handskar som räcker till armbågen och fönstret på vid gavel för ångornas skull. Dessutom finns alltid en skål med ättiksvatten stående om olyckan skulle vara framme och jag behöver neutralisera eventuella starkt basiska stänk av tvålmassa på huden.  Det skall inte kunna hända något men man skall alltid vara beredd på att det kan göra det. Sagt med Tage Danielssons ord..   ”före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent… ”   Så för att vara säker på att det aldrig skall hända så är det bäst att gardera sig och använda skyddsutrustning.

3. Tvåltillverkning   –  Soapmaking

PS. Husbon’n finns som vanligt placerad på säkert ställe, dvs i verksta’n, där han är i full färd med att tillverka fler ullkammar. DS

Today we’ve worked with cleanliness. We’ve washed wool. This time it is locks of swedish fine-wool, washed to be fit for combing. Two vegetable bags with wool, each one placed in a mushroom container and washed according  to all rules. After a spin out every lock will be separated and placed to dry. There are some more fleeces to prepare.  Fig 1.

It is also time to shear our lambs. We only take care of wool from shoulders and middle back/side to get the best parts of the lambs wool. After skirting and sorting the fleeces, they  will be avaliable in the shop. The fleeces I have sorted so far has fine wool, soft and nice to touch but still strong. I’m very pleased so far. It’s a  pitty I can’t use all wool myself when the wool has that ”want-it-feeling”.  Fig 2.

Now it’s also time to make new soap in the way we do it at Gammeldags (the old way ). We will get about 10 kilo soap (22 pounds). Half of this batch is now put aside to dry and the other half is soon ready to  poure into a box, lined with waxed paper in order not to damage the box’s  wood. To make soap is something that is repeated with even or uneven intervals. It’s in order to keep old craft alive, and soap, made in an ancient way, is better for the skin – if it’s made in the right way. We make soap by the rules, with commodities used in the old times,  the residual-products from the farm’s annual slaughter of sheep, kows and pig. We have sheep, so we use tallow from sheep as our base for making soap. The soap made from sheep’s tallow get hard, cleans amazingly, is good to use with a soft, fine lather, caressing the skin. We do not need any products to moisturize the skin after shower. It comes natural with the handmade soap made from natural ingredients.

As a coincidence: when I was pouring the first batch of soap in the box, I listened to the radio that had a reportage about making your own soap. A soapmaker tolded on protective equipment when making soap. Anyone who has seen me in action would have understand what she ment. When I make soap I use safety glasses over my own glasses, a long plastic apron, acid proof gloves up to the elbows and the window wide open to prevent from harmfull vapors. On top of that I have a bowl with white-vinegar in water if I need to neutrilize splashes of strong alkaline soap. It should not happen but one shall always be prepared for it tohappen. The author Tage Danielsson said…” Before Harrisburg, it was extremely unlikely that what happened in Harrisburg would happen, but as soon as it had happened, the probability rose to no less than 100 percent…”  So, to be sure that it’ll never happen it is best to be safe and use protective equipment.  Fig 3.

 

PS. Husband/master is placed in a secure area, aka the workshop, where he is busy making more wool combs. DS