Använda eller förkasta gamla metoder

Sedan uppdateringen av ateljén med tillhörande “butik” har jag arbetat med en uppdatering av två av mina vävstolar, dels den harnesk som stått uppställd under en tid och dels den vävstol som är anpassad till min skaftväxlare.

Skaftväxlarvästolen har genom husbon’ns arbete fått nya trampor, något längre än de gamla som fungerade men gav en något annorlunda benställning.

Skaftväxlarvävstolen med nya trampor

Harneskvävstolen har förändrats och uppdaterats med en del delar för att bli mer lätthanterlig och anpassad till de små detaljer som dagens väverskor kan ha stor nytta av. Bland annat har den fått ny topplattor eftersom de befintliga hade alldeles för stora hål för att passa med “tvåbeningarna” de små plastproppar som kan fixera de snören som används för uppbindning.

När husbon’n ändå höll på fick han göra nya långlattor med passande hål för vävstolens trampor. En sak som var mer omfattande var ställningen för lod som var placerad i mitten, vid sidan om kontramarschens mittsnören (till långlattorna). De har flyttats till ytterkanterna där loden är mindre i vägen. Lodens vikt har också halverats från de befintliga loden som vägde 2,3 kg st (23 kg för 10 lod) till ca 1,1 kg per lod = 5,5 kg per sida.

Lodställning till harnesk

Damastloden, om 50 gr/styck, som använts tidigare var knutna ett till varje solv i stygnet. Solven var handknutna men fanns inte i tillräcklig omfattning, så nya solv var tvungna att anskaffas för att räcka till den bredd och det antal stygn som var tänkt att användas till min provväv. Nya mönstersolv fanns men en dåraktig tanke slog rot i min hjärna om att knyta egna solv till denna vävstol – bara för att prova. Sagt och gjort. Husbon’n tillfrågades och förseddes med en ritning och wips så hade jag en solvstock för mönstersolv. Ytterligare en för opphämtasolv gjordes och sedan knöts det solv i parti och minut. De olika sorterna fick olika färg. Praktiskt för att kunna hålla ordning på solven.

Solvstock till mönstersolv. En färdig bunt med 25 stycken

Efter solvtillverkningen vidtog varpning och pådragning av en varp i bomull. Solven placerades på två mönsterskaft, grupperades 5 och 5 , försågs med lod, 60 gram styck i stället för de gamla och knöts till harneskvarpen. Mönstervävning med två solvsystem innebär dubbelt arbete med solvning först i mönstersolv och sedan i upphämtasolv. Idag är varpen pådragen, solvad och framknuten. Nu återstår att knyta harnesklockar. Men det är en annan sak.

Varpen färdig och framknuten, loden uppsatta, Bara inplockning av mönster återstår.