Uppdateringar i parti och minut

Only in Swedish today

Den senaste tiden har inneburit en aldrig sinande ström av uppdateringar. Uppdateringar som inte tycks ha något slut och som till en början verkade genomförbara med bara lite besvär. Hur fel hade jag inte. Det har uppdaterats i en aldrig sinande ström för att anpassa hemsidor och webbutiker till något som kan accepteras av den webbserver som hanterar alla våra sidor.

Allting började med ett meddelande från serverleverantören om att om två månader uppdateras nuvarande server till en nyare, säkrare variant och alla program måste uppdateras för att kunna användas i den nya miljön. Så långt var det gott och väl om man inte tycker att en längre framförhållning varit på sin plats. Så kom nästa hinder på vägen till ett gott resultat. Den programvara som jag använde till två av våra sidor var nyligen uppdaterad men långt ifrån färdig att användas i den nya miljön. Utsläppt i det fria bara fem – sex månader innan, saknades vissa primära funktioner och de funktioner som fanns var inte provade i verklig miljö.

Nåväl, vi fick börja med de program som har uppdaterats kontinuerligt och som redan var anpassade för det nya livet. Uppdateringen av dessa, två till antalet, gick relativt smidigt även om arbetet tog ca två veckor innan det färdiga resultatet kunde beskådas. Sedan började eländet! Vår butikssida tillhörde de delar som inte kunde uppdateras eftersom programvaran inte var tillräckligt utvecklad. Alternativ fanns naturligtvis om man ville låta någon annan sköta allt mot en inte ringa kostnad. De alternativen passade inte mig som gillar att ha full kontroll över resultatet utan inblandning av andra aktörer. Alltså var det enda alternativet att byta programvara till en som kunde erbjuda dessa möjligheter utan att vara alltför enkelt uppbyggt. Nästan två månader senare och med många timmar av oavbrutet arbete har vi så kunnat föra över verksamheten till ny programvara, tyvärr en betydligt sämre variant sedd både ur arbetssynpunkt och ur kostnadssynpunkt. Denna programvara har en liten grunddel med enormt många påbyggnadsprogram, utvecklade av olika personer utan tanke på att de skall kunna passa ihop utan problem och dessutom till en inte ringa kostnad.

Under tiden som husfrun varit upptagen vid datorn, har husbon’n arbetat för att bygga upp sortimentet igen efter sommarens växthusrenovering och efterföljande odlingssäsong. Ett icke föraktligt antal ullkammar, både enkelradiga och dubbelradiga med kamstationer har funnit nya ägare, de flesta så snart de hamnat i webbutiken. Dessutom har det tillverkats härvträn, både dubbla och enkla samt turkiska sländor av minivarianten, både gröna, röda och sländor i lönn och äppleträ. Kunder har också kunnat använda vår nya butik trots att de flesta betalmoduler inte velat fungera som tänkt innan vi hittade varianter av både PayPal och Swish som klarar av programvaran. Vår förhoppning är att även Payson så småningom skall kunna fungera men än så länge har den motstått alla försök till samarbete.

När man är upptagen med arbete vid datorn som kräver både koncentration och noggrannhet är det avkopplande att arbeta med mer praktiska ting. Att spinna på understödd slända är en variant, att nålbinda en annan som gör att man kan slappna av och tänka på helt andra saker än trilskande programvaror. Nålbindning kräver en annan typ av koncentration. Det går inte fort men varje stygn bygger på en bit och ett tu tre har man ett par vantar eller sockor färdiga.

Nålbindning på gång

Eller varför inte koppla av med att baka bröd. Surdegsbröd är min favorit och ibland så blir det extra bra.

Surdegsbröd

Icke av bröd allena – Not by bread alone

Titeln är en del av en text i Matteus 4:4. Även om citatet är fritt utlyft ur texten får den mig osökt att tänka på bröd, eget bakat bröd, helst ett surdegsbröd ett grovt sådant. Vi har bakat det mesta av vårt bröd sedan lång tid och för sex, sju år sedan gled baket över från bröd bakat på jäst till att baka bröd på egen surdeg. Surdegen gör jag oftast på rågmjöl och i de flesta fall lyckas man mata surdegen från ett baktillfälle till nästa. Det misslyckas ibland och då får man sätta en ny surdeg och starta från början igen.

The title is part of a text in Matthew 4: 4. Even though the quote is freely lifted from the text, it makes me unwittingly think of bread, my own baked bread, preferably a sourdough bread, a wholemeal bread. We have been baking most of our bread for a long time and six, seven years ago the baking shifted from bread baked on yeast to baking bread on our own sourdough. I usually make sourdough on rye flour and in most cases you manage to feed the sourdough from one baking occasion to the next. It sometimes fails and then you have to put a new sourdough and start from the beginning again.

Mjölet för bakning är ett särskilt kapitel. Mjöl har, enligt min mening blivit sämre och sämre i takt med att mjölet blivit mer finmalet och fått fler tillsatser. Det sägs att mjölet berikas, tro det den som vill. Svårigheten att köpa mjöl från mindre kvarnar gör att det är inte alla förunnat även om vi har relativt nära till en kvarn som inte bara fortsatt mala mjöl utan också utvecklat sitt koncept med fler delar runt mjöl och bakning.

The flour for baking is a special chapter. Flour has, in my opinion, gotten worse and worse as the flour has become more finely ground and received more additives. It is said that the flour is enriched, believe it whoever wants. The difficulty of buying flour from smaller mills is not for everyone, although we are relatively close to a mill that not only continued to grind flour but also developed its concept with more parts around flour and baking.

För någon månad sedan fick jag en del nygamla tankar runt mjölet, då en bekant bakade bröd och fotade och på fotot kunde man också se en kvarn för att mala eget mjöl. Mina tankar gick tillbaka till en månadsträff tillsammans med mina dåvarande arbetskamrater. Vi träffades hos varandra och fick på så sätt se kamraternas andra sida, i deras hemmiljö. En gång träffades vi hos Lena som bodde utanför staden i ett gammalt men nyrenoverat hus. Lena och hennes man hade miljötankar redan då, på 1980-talet, och hade i sitt hus installerat mulltoa vilket var riktigt ovanligt. Lena hade dessutom, på sin arbetsbänk i köket en sädkvarn där hon malde mjölet till allt bröd både fint och grovt.

About a month ago I got some new-old thoughts about the flour, when an acquaintance baked bread and took photos and in the photo you could also see a mill to grind your own flour. My thoughts went back to a monthly meeting with my then co-workers. We met each other and thus got to see the other side of the comrades, in their home environment. We once met at Lena’s place. She lived outside the city in an old but newly renovated house. Lena and her husband already had environmental ideas then, in the 1980s, and had installed a composting toilet in their house, which was really unusual. Lena also had, on her workbench in the kitchen, a grain mill where she ground the flour for all the bread, both fine and coarse.

Tankarna utvecklades och jag började leta sädkvarnar för hemmabruk. Naturligtvis hittade jag den jag tror är lagom för oss och en vecka senare anlände den. Den har fått arbeta med mjölet till vårt bröd. Idag kan jag säga att vi har färskt mjöl till både matbröd och findoppa, för säden köper vi i vår närhet och den är naturligtvis närodlad.

The thoughts developed and I started looking for seed mills for home use. Of course I found the one I think is right for us and a week later it arrived. It has had to work with the flour for our bread. Today I can say that we have fresh flour for both bread and wheat bread/cinnamon rolls. We buy seed in our vicinity and it is of course locally grown.

Rågkornen innan malning – The seeds of rye before grinding
Mjöl mald av säden i påsen – Flour ground from the grain in the bag
Rågbröd – Bread made of rye