DATOR =dubbelt arbete åt alla

karing

Det var det allmänna talesättet när jag började arbeta med datorer 1986.
Det har med tiden visat sig vara helt sant.
Då, när det begav sig, var jag mitt inne i att skriva ett arbete som avslutning på en utbildning till ergonom. Jag hade ett halvtidsarbete hos en man som hade framtidsvisioner samtidigt som jag arbetade halvtid med mitt eget företag och läste på halvfart på universitet.

Då, när jag skulle skriva mitt arbete, började jag den långa resan av arbete med datorer och dess gömda förutsättningar och möjligheter.
Arbetet klarades av och blev godkänt trots att de första tio sidorna skrevs två gånger på grund av att jag råkat trycka på Caps Lock-knappen utan att uppmärksamma detta.

Något år senare, 1989, skaffade jag min första egna dator. Den levererades utan installerad programvara så det första blev att plöja två mastiga instruktionsböcker innan jag laddade in programmet som då var en windowsvariant som kallades 386. På den datorn med det programmet körde jag bokföring, ordbehandling och ett CAD-program.
Programmen var till viss del enkla om man jämför med hur programmen ser ut idag.

1994 gick jag in i ett samarbete där jag såg mig tvungen att också ta mig an administrationsuppgifter bland annat att sköta vårt företags datorer och dess användare.
Min första dator hade under tiden bytts ut mot mindre, modernare och mycket snabbare datorer med arbetsstationer som kunde få plats på skrivbordet utan problem.
Windowsversionerna byttes ut och min favorit var Windows 3.2 där man kunde se var man lade in sina filer och också flytta dem och redigera dem utan problem. Då var programmering inte något större problem.
1994-95 vikarierade jag som lärare i ekonomi för gymnasiets årskurser 1-3 och hade också ekonomi i kurser på eftergymnasial nivå. En tid som var mycket intressant och givande och där arbetet med, de nästan vuxna, eleverna var otroligt stimulerande. Då var mina kunskaper om datorer och arbetet med dessa något som inte alla hade och mina elever hängde över min axel för att se vad jag gjorde och hur.
Sedan dess har programvarorna blivit större,”modernare” och mer invecklade och att hitta rätt kräver både list och envishet.
Men skam den som ger sig.
Jag har arbetat med egen hemsida sedan starten 1998 och det har under årens lopp hunnit bli fyra stycken.
Nu är det femte sidan som tagits fram och också placerats på en server där jag fortsätter att administrera den. Den skall följas av en ny webbutik i egen regi (påbörjad) och en blogg på samma plats (också påbörjad).
Arbetar man med hemsidor vill man veta var filerna ligger och var ändringar skall placeras för att sidan skall fungera så bra som möjligt. Till exempel när man skall placera in en räknarkod som gör att man kan se vad eventuella besökare tycker är intressant. Sådant är enkelt att göra i rena html-sidor men nu var det det där med php.
Mm..
Kan man inte får man lära sig och leta och prova och ändra och titta om det fungerar. Man kan också diskutera med vuxen dotter, nu när man inte längre är den som kan mest, även om det är mycket.
I går kväll fungerade det och koden satt där den skulle och räknaren började räkna tills..
Skulle bara ändra lite för sidan såg inte riktigt ut som den skulle och vad händer?  “Hittar inte koden” säger räknaren.
På’t igen men först stadsbesök och presentinskaffning inför barnbarnskalas.
Nu efter ytterligare någon timma vid datorn och gruffandet över obefintliga instruktionsböcker så fungerar det igen.
Så nu skickar jag ett stort tack till främst dotera som hjälpte till med att logiskt resonera och till den högre makt som till slut kan bringa reda i min computer med litet, något överårigt minne (läs min hjärna) och sist men inte minst min envishet som hjälpt, och stjälpt, mig i många situationer.
Här fortsätter jag glatt att ge mig på det som ger mig motstånd och utmaningar och tröstar mig med att en gång var det enkelt och att man lär sig hela tiden även om det tar emot.

Inte bara kaos – Not just chaos

English below
Livet i det lilla, men innehållsrika, huset börjar återgå till ett någorlunda normalt liv. Vårt kök är i det närmaste klart. Några lister och ett par dörrar återstår av det stora arbetet. Gardinerna finns på gång i vävstolen och mattor finns ännu så länge på planeringsstadiet.
Allt börjar närma sig det normala – om inte det var för att en av mina stationära datorer bestämt sig för att bråka.
Det började med att den inte ville acceptera en av Windows uppdateringar och slutade med att jag inte kan logga in i datorn.
Vilken tur att huset har fler datorer men så är det ju det där med säkerhetskopiering! Det är ett tag sedan!
Ja, jag vet – det skall man göra – varje dag (eller i alla fall en gång i veckan).
Det får bli ändring på det i framtiden.

Alla små förtretligheter till trots har en omfattande uppdatering av butikens produkter påbörjats.
“Prova på paketen” med bottentyngda sländor finns åter i lager, likaså ett icke föraktligt antal härvträn av den stora vanliga modellen. På gång är nu turkiska sländor i båda storlekarna och kardmaskinen har hittat fram mellan alla målade lister och dörrar och skall komma till snar användning.

Nu ser vi också fram mot årets lammning. I år har vi sen sådan dels på grund av att en av våra avelsbaggar behövde lägga på sig några kilon innan betäckningen, dels på grund av att vi föredrar lammning när gräset har börjat växa och vädret är varmare. Årets lamning är också lite speciell eftersom vi har valt att använda en ryabagge av Klövsjöfår till våra ryatackor för att komma närmare fåren ursprungliga utseende.
Om allt stämmer kan vi börja se årets lamm om en vecka. Men man vet aldrig.

Our life is slowly turning back to normal. The kitchen is nearly finished. A few doors and some strips are still to be mounted. The curtains are on the go in my loom and rugs are still at the planning stage.
So everything is OK – if it were not for one of my desktops decided to fight me.
It all started with one Windows update not accepted by the computer and ended with me locked out  – no access!
Luckily there are more computers in the house but it’s this called backup! It’s quite a while ago! I know – you must do it – every day (or at least once a week).
I must  improve this in the future

Against all obsticals it’s an ongoing update of the products in our webshop. The beginners low whorl spindle kit is now available, like our niddy-noddy,  1,5 meter wide. Next to be finnished are our Turkish spindle, both sizes and now I have found my electric drumcarder from it’s hide away behind all painted strips and doors and it will soon be working again.

At this moment we look forward to the annual lambing. This year the lambing is a lot later than usual. One reson is that one of our rams had to gain some weight before breeding and another is that we prefer lambing when the grass is greener and the wheather warmer. The lambing this year is more special too. We have decided to use a Rya-ram from Klösjöfår to breed our Rya-ewes to get more close to the original sheep. If everything is OK we maybe will have lambs in a week. But you never know.