Det bästa med våren är alla dofter som kommer efterhand. En av de första som sprider sig lång väg, är när lantbrukarna tömmer sina gödselbrunnar och sprider innehållet på åkrarna. Den doften ( eller skall man kanske säga lukten) känns på långt håll och kan också bäras med bildäcken till egna gården, om vägen till åkrarna gått över allmän väg och följt med de stora traktordäcken dit. På så sätt får vi alla en del av det som är vår på landet.
En klart mer behaglig doft är doften av Tibast, om man råkar ha en sådan i den egna eller i grannens träddunge. På lite avstånd är doften lagom stark att avnjuta i små doser och man också kan se de spröda, rosa blommorna. Man skall inte njuta för länge för doften kan ta över och bli alltför påträngande för luktsinnet.
The best thing about spring is all the scents that come one after another. One of the first to spread long distances is when farmers empty their manure pits and spread the contents on the fields. That scent (or should we say the odor) can be felt from far away and can also be carried with the car tires to your own farm, if the tractor has crossed a public road and the soil and manure had clinged to the tractor tires. In this way, we all get a part of what is spring in the countryside.
A clearly more pleasant scent is the scent of Tibast, if you happen to have one in your own or a neighbor’s grove of trees. At a little distance, the scent is strong enough to enjoy in small doses and you can also see the fragile, pink flowers. One should not indulge it for too long, because the scent can take over and become too intrusive for the sense of smell.
En doft som jag också starkt förknippar med våren är doften av Balsampoppel. Där är det inte blommorna som doftar utan bladverket just när löven spricker ut. En av våra grannar har ett antal träd vid vägkanten och den ljuvliga doften letar sig, vid rätt vindriktning, upp till oss.
A scent that I also strongly associate with spring, is the scent of balsam poplar. There it is not the flowers that smell but the foliage just as the leaves burst out. One of our neighbors has a number of trees by the side of the road and the lovely scent finds its way, in the right wind direction, up to our place.
Bland de tidigaste växterna att visa sig är också nässlorna. Vi har ett antal riktigt frodiga bestånd och så här på våren är det en naturlig c-vitaminkälla, helt gratis, om man bara kan undvika de aggressiva nässelhåren. Nässlor i soppa eller paj är en viktig primör tidigt på våren. Senare blir de långa och ståtliga men passar då bättre till gödselvatten för våra växter.
Husbon’n plockade en hel hink (4 liter) med små nässlor och tog med in till husfrun att tillaga. Det blev en paj med pajskal av hemmalet mjöl, med förvällda, hackade nässlor, pinjenätter och fetaost under ett täcke med äggstanning.
Tyvärr blev det ingen bild på min färdiga paj men delarna såg ut så här
(Bilden överst är lånad från Kungsörnen)
Among the earliest plants to appear are also the nettles. We have a number of really lush stands and in the spring it’s a natural source of vitamin c, completely free, if you can just avoid the aggressive nettle hairs. Nettles in soup or pie are an important starter in early spring. Later, the stems become long and stately, but are then better suited to make fertilizer for our plants.
Hubby picked a whole bucket (4 litres) of small nettles and brought them in for the housewife to cook. It turned out to be a pie with a pie shell made from home-made flour, with soaked, chopped nettles, pine nuts and feta cheese under a blanket of egg yolk.
Unfortunately, there was no picture of the finished pie, but the parts looked like this:
Och pajen smakade …vår!
And the pie tasted like spring!
- Bilden lånad från Wikipedia ↩︎
