För många år sedan, innan livet med får, tillhörde vi de som deltog i några av alla de många julmässor som fortfarande förekommer runt om i landet.
Vi valde att deltaga i några av de största mässorna för att visa upp och sälja våra produkter. Då var det mest vävda produkter men också KM:s smide.
I söndags gjorde vi en liten utflykt till nostalgilandet och besökte julmässan på Wapnö slott.
Omgivningarna är vackra med gamla byggnader.
I magasinet, en gammal byggnad i skiftesverk, huserade hantverkarna. Där fanns hantverkare av superb kvalitet blandat med mer ordinära alster som man kan hitta på de flesta ställen. M
Mängden hantverkare var omfattande och fördelat på magasinets fyra plan.
Vi fastnade för gruppen hantverkare som tidigare ingick i hantverksgruppen som tillsammans drev Heagård.
Under åren på Heagård fanns också en del utställare som tillfälligt deltog i utställningen. Vi, KM och jag var en av dem som deltog under några år under julutställningen.
Sedan blev vi med får och det blev plötsligt svårare att vara låst flera dagar i taget och också mässorna i Båstad, i Hjo, på Nääs slott, i Brunskog och Sollentunamässan liksom på Lilla Böslid fick avstå från vår medverkan.
Så trippen till Wapnö slott var en nostalgitripp även om vi aldrig varit en av utställarna där.
Vi brukar inte fotografera inne bland utställarna av respekt för utställarna och deras produkter men en bild från utsidan blev det.
Only Swedish today. Book summaries Jag gillar böcker!
Framför allt gillar jag att äga böcker.
Böcker med innehåll – oftast fackböcker.
Min bokhylla innehåller en hel del böcker inom de områden jag arbetar med t ex inom vävning och spånad.
Nya böcker har en särskild plats i mitt hjärta, i alla fall om de kan ses som en möjlighet att tillföra ytterligare kunskap inom mina områden.
Igår anlände två nya böcker. Den ena har det talats om tag som en uppföljare eller reviderad upplaga av en författares tidigare utgivna bok, nu sedan länge utgången från förlaget.
När det aviseras en nyutgåva av en bok förväntar jag mig en förbättrad och vidareutvecklad variant av boken. En bok som ge mer till mig och till nya läsare inom ämnet.
Den bok jag tänker är boken ”Ull och ulltekniker”.
Nyutkommen bok till vänster och den äldre till höger
Enligt författaren har boken kommit till efter ett önskemål från Svenska Fåravelsförbundet.
Jag som läst och nästan läst sönder författarens, Kerstin Gustafsson, tidigare bok ”Ull-hemligheter möjligheter färdigheter” , skriven tillsammans med Alan Waller, hade stora förväntningar på den nya boken, dels som ett komplement till svensk litteratur i ämnet, dels som ett alternativ till böcker utgivna framför allt i USA men även New Zeeland.
Förväntningar kan bli för stora. Det är precis vad jag kände när jag läste igenom Kerstins nya bok.
Den är mycket ytlig. Där den tidigare boken ägnade många sidor åt spånad, garnkvaliteter och påverkan på färdig produkt av sättet att spinna, snodd och ullval, känns det som den nya boken på ett fåtal sidor behandlar ämnet på ett ytligt sätt.
Bokens layout är inte heller något som tilltalar mig. Var och varannan mening verkar vara fristående från övrig text med några ord i början av varje mening i fetstil som för att påtala ordens betydelse. För mig känns det som att texten inte hänger samman. Sättet att skriva tycker jag mer ger ett intryck av uppslagsverk utan att på något sätt närma sig dess innehåll.
Ett stycke som kunde vara mer instruktivt och ge fler alternativ är ”Att spinna på spinnrock” där alla spinnerskor/spinnare förutsätts hålla ullen i höger hand. Ett bättre alternativ hade varit att prata om främre och bakre hand i förhållande till spinnrockens pipa. Alla spinner inte på samma sätt och alternativa sätt att hålla ullen skulle medverka till att inte avskräcka utan inspirera nya spinnare/spinnerskor.
Bokens bilder är vackra i den mån de förekommer men bildtexter som förklarar var bilden är tagen och av vem och vad bilden visar, lyser med sin frånvaro.
En av de bilder som jag anser vara ett mycket dåligt exempel är bilden som visar klippning av får i klippstol där stolen inte höjts och därmed ger klipparen en utomordentligt dålig arbetsställning.
Visserligen kan min kritik av just denna bild bero på min profession. Som ergonom blir man uppmärksam på dåliga arbetsställningar.
Litteraturhänvisningarna i slutet av den 99- sidiga boken tar enbart upp svenska referenser som dessutom har över trettio år på nacken. Inga referenser till de senast utkomna böckerna om garn och spånad från ”det stora landet i väster”.
Sammantaget vill jag använda författarens egna ord för att uttrycka min åsikt, ”Lägger man ner så mycket arbete på hela processen – då skall det man gör hålla form och struktur”. Det fattas en bit i citatet eftersom det i författarens fall gäller spånad men utdraget ger min uppfattning om boken. Jag föredrar den tidigare boken Ull!
Boken är häftad och säljs som Print-on-demand -kopia av GML-förlag. Priset inkl frakt är 292:- med Klarna faktura. Försök att betala med kort, till 30 kr mindre kostnad, fungerade inte.
Den andra boken som jag beställt är en nyutkommen bok av Barbara Parry med titeln ”Adventures in Yarn Farming”.
Boken handlar bland annat om fåruppfödning i New England. Här beskrivs allt förekommande på en djurfarm med avel som är inriktad för bra ull. Jag har ännu så länge läst om Våren i boken som är uppdelad efter årstider och fått följa med författaren in i fårstallet under lamning och uppleva de problem som kan uppstå när man har ca 100 tackor som skall lamma på våren, under en begränsad tid.
Boken som är inbunden och trådbunden har förutom text, proffsigt tagna bilder och också förslag på stickade plagg och vävda och sydda produkter lämpliga för dagens människor.
Hittills är jag fångad och känner att det här är en bok som passar en får- och ullfantast som mig.
Priset är också mycket bra. Endast 173 :- Språket är engelska. Denna omfattande bok, 309 sidor, kommer att pryda sin plats i min bokhylla när jag läst och begrundat både en och kanske till och med flera gånger.
English in between
När datorproblemen till största delen är lösta och vädret fortfarande står på minussidan (regn) finns det tid till annat.
Ullen som klipptes i höst sorterades och den ull som var skräpig och kort sorterades för sig, till mig.
Nu är det inte så att ullen på något sätt är att anses som sekunda – om man kan tänka sig att plocka bort det skräp som fastnat runt halsen. Tvärtom är det den ullen som är särskilt eftertraktansvärd eftersom den är mjuk, så mjuk att man inte tror det är sant.
When my computer problems finally are almost solved and the weather still is a mess (rain) there is time for other things. The wool, sheared this autumn was sorted and the wool with most VM and too short, was sorted in a special pile, for me. Oh no the wool is not second quality – if you want to take away the debris caught in the neck wool. On the contrary, this wool is special because it is soft, so soft it’s hard to believe.
Som ni säkert kommer ihåg har jag Ryafår (och några som är en korsning av Ryafår och Klövsjöfår) och Värmlandsfår. Även dessa får som anses, av de som inte vet bättre, ha en ull som bara är användbar till mattgarn om än ens då.
Den är klart användbar och mer till, om man väljer rätt sorts ull till rätt typ av garn och produkt.
Nu har jag spunnit ullen från en tacka som är vit. Vit är en sanning med modifikation eftersom den bästa ullen sällan är kritvit utan naturvit.
En duktig ullbedömare skrev en gång i ett inlägg om kritvit ull som den ull som gav henne en förhandsvink om att den ullen säderligen var behäftad med ullfel, d v s märghaltig ull som inte skall finnas hos Ryafår.
Halsullen som är en sådan delikat ull att använda skall också behandlas med vördnad under förarbete, kardning och spånad.
I’m sure you remember we have Rya sheep (and some crossbread Rya sheep and Klövsjö sheep) and Wermland sheep. These sheep are ment, by those who doesn’t know better, to have a kind of wool useless to anything but carpets/rugs and sometimes not even for that purpose.
Of course you can use the wool if you choose the right wool for the right product. I’ve spun the wool from a white ewe. White is more a definition because the wool is more off white than pure white. A very competent wool assessor ones said that pure white wool gave her a hint the wool would have a hollow core that is not desirable in Rya sheep. The delicate neck wool shall be used with veneration during sorting, washing, carding and spinning.
Utgångsläget ull som sköljts i rent vatten – Wool, washed in pure water
Alltså fram med de bästa handkardorna och karda fina porösa kardrullar,
That is, use your best hand carders and make nice airy rolags,
Kardrullar – Rolags
och spinn dessa på favoritrocken (en av dem) till ett mjukt men ändå formfast garn.
spin them using your favorite spinning wheel (one of them) to make a soft but still form solid yarn.
Spinnrock Joy utväxling 8,5:1 – My Joy ratio 8,5:1
Mitt mjukaste garn spinner jag med långdrag. Det bästa garnet spunnet med långdrag får man genom att spänna spolbromsen precis lagom, så hårt att man kan dra ut ullen utan att dra med det spunna garnet och så löst så att ”draget” inte rycker ullen ur handen. Jag låter snodden löpa upp samtidigt som jag drar ut garnet. Du kanske gör annorlunda. Alla sätt är tillåtna.
Nu skulle jag naturligtvis lagt in en bild på det färdigtvinnade garnet – för det är tvinnat – men ni får vänta till efter tvätt.
My softest yarn is made by longdraw. I get the best yarn spun with longdraw when I tighten the bobbin brake so I can draft the wool without getting the yarn come off the bobbin and so light that the wool isn’t snatched from my hand. I draw the wool and let the twist run up just close to my hand . Maybe you do it in another way. Every way to spin a longdraw is allowed.
I should have posted a photo of my plied yarn – it is plied – but you have to wait until I have washed the yarn.
Vad vore livet utan litterär stimulans. Hos oss finns det böcker överallt och har alltid funnits. Tack och lov för att det finns bibliotek men också för att böcker idag går att köpa till ett överkomligt pris och är lättillgängliga också från andra länder.
Våra bokhyllor har ett omfattande innehåll om än kraftigt decimerat efter en rejäl gallring för något år sedan då masslitteraturen och de böcker man förr bara var tvungen att ha i sitt bibliotek rensades ut i strid med alla måsten. Kvar blev de böcker som samvetet inte tillät slängas och naturligtvis facklitteratur i de för sinnet käraste ämnena. Vad tror ni finns i min bokhylla ( och på mitt nattygsbord och på bordet intill och ..?
What wold life be without litarary stimulus. We have books all over the place and there has always been. Thank God for the Libraries bub also for the sheap books avaliable also from other countries. Our book shelves has a comprehensive content although reduced after sorting out a huge mass of books and leaving those books one have to have, almost all nonfiction books in the most beloved topics. What do you think my bookshelves contain ( and my nightstand and the table beside and …?
En ny bok har letat sig in bland mina andra. En bok om samernas dräkter och band. En trevlig bok som ger en inblick i klädedräkten hos samer i norra Norge. Dessutom innehåller den en del band gjorda i bandgrind.
Rolig inspiration mer än en mönsterbok. Jag arbetar dessutom med egna mönster eftersom mina band finns till försäljning.
A new book has got it’s place on the shelf. A book about the Sami people of northen Norway and their clothes. The book also show some bands made in a rigid heddle. A nice inspiration more than a pattern book. I always make my own patterns because the bands I weave are for sale.
Jag skall göra ett försök att summera det som hänt sedan sist.(Det är ett tags sedan vi träffades senast)
Min tröja av handspunnet garn från vår Nellie, Border Collie, är färdig och provad för fotografering. Den kommer troligtvis inte att bli ett favoritplagg trots att den är varm och jag fryser lätt.
Garnet jag spann räckte. Redan tidigt tog jag ett beslut att använda handspunnet alpackagarn som dekoration på oket och ärmarnas nederkanter och det var ett klokt beslut. Det brungrå garnet räckte nästan precis. Några gram blev över.
Jag stickade tröjan uppifrån och ned. Nej jag använde inte Tant Koftas mönster. Min tröja är stickad efter mina tankar och provad under hand för att passa mig.
Det är inte första gången jag stickar utan mönster. Under åren har det blivit en hel del tröjor och jumprar både till mig och KM. De gånger jag följt mönster har jag inte blivit nöjd.
Men – någon favorit blir det nog inte. Den får bli en påminnelse om att man kan spinna garn av hundull.
Nu är det garn av värmlandsull som gäller. Det är två tröjor planerade.
Nästa händelse var i början på oktober när vi hämtade vår nya avelsbagge. En resa som gick till Orust och resulterade i att Ryabaggen Albert fick följa med hem till oss för att få glädja våra Rya tackor.
Albert är vit och har lång fin ull. Nu har de fyra veckorna i karantän gått och i morgon skall mötet mellan de tilltänkta damerna och vår lille herre äga rum.
Om ni har missat bilden på Albert på min FB-sida så kommer den här igen.
Nu är han något större. Det har ju gått en tid sedan bilden togs.
Dagen efter hämtningen tog vi plats på Naturum på Getterön i Varberg. Årets ”ull i kubik” med företag med ull som specialitet fanns med för att visa sina produkter. Det var också debut för vår möjlighet att ta betalt via kortbetalning. Lite spännande innan vi visste att det skulle fungera – det gjorde det.
Sedan dess har arbete pågått med iordningsställande av den ull som hämtades vid samma tillfälle som vi hämtade baggen.
Vi väntar fortfarande på resten av vår ull som skulle skickas till oss eftersom den inte var färdig när vi, enligt överenskommelse, skulle hämta den.
Mycket finns ändå utlagt i butiken.
Dessutom har årets klippning av höstullen ägt rum. I år var det kvinnlig klippare till största delen. Jag klippte 17 får och KM 3. Förra året var det nästan tvärtom.
Ullen från årets klippning är mycket fin. Eftersom vi inte har haft någon lamning i år är ullen utan påverkan från lammens bus.
Jag har tagit undan den ull som blir lite skräp i, halsullen, som skall bli mitt arbetsmaterial så småningom.
Den ull som finns i butiken är enbart från rygg, bog och sidor vilket innebär att det är den finaste, renaste ullen som finns till salu. Nu kan man dessutom köpa ullen i mindre mängd eller om man så vill i större mängd.
När det mesta som gäller webbutiken är avklarat blir det en del tid över. En ide som var tvungen att omsättas i praktiken har fått uppmärksamhet den senaste veckan.
Band att fästa på mina vävda produkter har vävts i min ena bandvävstol, den som får plats i knät och därmed är lättarbetad.
Här kommer en bildserie på hur man kan väva i dessa.
Dessa band skall användas på de mattor som då och då lämnar vävstolarna här hos mig.
De är vävda med bomullsgarn 16/2. Nu planeras band med sytråd för mindre produkter där bandet skall vara lite mer diskret.
En vävstol till har blivit av med en del av det vävda och blivit till braskuddar. Materialet är ull och de är vävda i egen design.
Till sist en stilstudie med en spinnerska vid en grön spinnrock. Fotot är inspirerat av ett möte med en annan kvinna med en grön spinnrock vid evenemanget i Ramnaparken. Denna kvinna hade en spinnrock tillverkad av en spinnrocksmakare i Rångedala utanför Borås.
Spinnrockarna var ganska lika men inte helt.
Jag har dragit slutsatsen att man inspirerats av varandra och att min spinnrock, som identifierats som en Ljungbyrock, inte har sitt ursprung utanför Borås trots sin likhet.
Tack till dig med Rångedalarocken som dessutom var snäll och kopierade av dokumentationen om tillverkaren för att jag skulle få lära mig mer om denna djungel av tillverkare av spinnrockar.
Min spinnrock ingår i min samling av spinnrockar med olika ursprung och med olika utseende men ändå med liknande funktion – och fungerande.
Jag har också moderna spinnrockar men min passion ligger hos de gamla som har en alldeles speciell charm och som måste lära kännas för att ge av sina inneboende hemligheter och medverka till fantastiska skapelser.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
Boken handlar bland annat om fåruppfödning i New England. Här beskrivs allt förekommande på en djurfarm med avel som är inriktad för bra ull. Jag har ännu så länge läst om Våren i boken som är uppdelad efter årstider och fått följa med författaren in i fårstallet under lamning och uppleva de problem som kan uppstå när man har ca 100 tackor som skall lamma på våren, under en begränsad tid.
