Författare: emma

Skördetid -Harvest time

English in between

Visst är det härligt när sommarens arbete kan skördas och lagras för vintern.Härom dagen blev de (nästan) sista tomaterna förvandlade till den kryddstarka sås som vi brukar göra varje år och som vi använder till pizza, köttfärssås mm. Den här gången, liksom tidigare, blev det gjort dubbel sats. Avsmakning innan såsen hälldes på burkar utlöste ett belåtet smil och ett uppskattande ljud både från tillverkaren och husbon´n.
När köket ändå var tillrört blev det ett par jätteburkar med paprikamix. Visst är det härligt med färgglada matvaror.

Isn’t it wonderful when summer’s work can be harvested and stored for winter. The other day, the  (almost) last tomatoes turned to the spicy sauce as we usually do every year and  use for pizza, meat sauce and more. This time, as before, it was made ​​a double batch. When we tasted the sauce before it was poured in jars, sparked a satisfied smile and an appreciative sounds from both the chef and hubby. 
When the kitchen was still messy, we made a couple big cans of pepper mix. It’s great with colorful foods isn’t  it?.

Paprika mix   – Pepper mix

Huset är nu också fyllt med härliga pälsskinn som vi hämtat hem från berederiet i Tranås.
Oklippta mattskinn av Rya, långhåriga, glansiga och mjuka skinn, tvättbara för att öka användbarheten finns nu tillgängliga i butiken.
De klippta skinnen kommer att förvandlas till fälltäcken när det blir tid att sitta i vävstolen igen. Varpen finns tillgänglig och det handspunna garnet skall färgas med insamlade växter eller syrafärger.

The house is now also filled with beautiful furs, which we fetched from the tannery in Tranås. 
Uncut furs of Rya sheep, long-haired, glossy and soft skins, washable to increase the usability, are now available in the shop. 
The cut furs  will be baby pram-covers or bench cushions, when it’s time to start the loom again. The warp is available and the hand-spun yarn shall be plant dyed  or dyed with acid colors.

Ett av skinnen   – One of the furs

Skrubbor – Big carders

English in between
 
En efterlängtad komplettering har gjorts under helgen. Min skrubbstol/kardbänk har fått nya skrubbor.
Kardmattan har funnits tillreds och övrigt material likaså  och nu är finns det ett par frächa skrubbor redo att ta itu med all den ull som behöver grovkardas innan den slutliga kardningen.
Som (nästan) alltid modifierades modellen en aning i förhållande till originalet. Bland annat blev handtagen en aning kraftigare för att passa gott i matmors hand.

Over the weekend a long-awaited addition has been made. My scrubbing chair / carding-horse´s   big carders have got new card-cloth. 
We had the card cloth and other material as well and now I have a couple of fresh big carders ready to deal with all the wool that needs a rough carding before the final carding.  
As (almost) always we modified the model slightly in relation to the original. Among other things,  the handles became slightly bigger to fit   mistress’s hand.

 

Skrubbor  – Big carders for my carding-horse

När husbon’n ändå var i snickarverksta’n blev det också en mindre renskarda tänkt att användas vid kardmaskinen istället för den minimala som följde med min tidigare kardmaskin och som fått tjänstgöra även till den nuvarande.

When hubby was in the workshop, he also made a small carder (doffer?) for use with the carding machine instead of the tiny one that came along with my old carding machine wich I’ve used even with my present one.

Renskarda  – Small carder  (doffer ?) for the carding machine

 Som vanligt ritade matmor modellen och husbon’n tillverkade.

As usual mistress made the blueprint and hubby made the wood-work.

På plats i skubbstolen  – Big carders clamped to the carding-horse

Och som vanligt måste jag låta skrubbstolen vara några dagar för att bara titta på hur bra det blev.

And as usual I have to leave the carding-horse for some days , just to look at how good it was.

Ull, ull ull – Wool, wool, wool

English in between
Sedan min undersökning av vilket spinnsätt som ger det slätaste garnet avslutats har tiden varit fylld av fårfunderingar.
Funderingar som gäller nytillskott till flocken, viktiga val av flockmedlemmar, försäljning av medlemmar som med hänsyn till risken för inavel inte kan behållas även om ullen är super.
Ullprover har skickats för bedömning och kommit tillbaka. Återigen är jag supernöjd med hur vi har lyckats med vår fåravel. Proverna från våra ryafår är mycket tillfredsställande. Väldigt få anmärkningar och de som finns är pga melerad ull vilket inte är så konstigt med tanke på att vi har två färgade ryatackor som betäckts med en vit bagge, där de vita lammen sägs ha bruna inslag.
Kvalitetsmässigt är ullen mycket fin, mjuk och glansig. Ett av våra ryabagglamm är till salu
Av våra värmlandslamm, varav tre av fyra var bagglamm, finns tre kvar. Tacklammet skall vi behålla så två är fortfarande till salu.
Annons på våra bagglamm finns  här och här.

Since my study of which way to spin yarn that gives the smoothest yarn end has time been filled with sheep’s thoughts.

Thoughts concerning new additions to the flock, important choices of flock members, the sale of members which  with regard to the risk of inbreeding can not be maintained even if the wool is super.
Wool samples were submitted for assessment and come back. Again, I am super happy with how we have succeeded in our sheep breeding. Samples from our ryasheep is very satisfactory. Very few complaints and those that exist are due to melange wool which is not surprising given that we have two colored rya ewes mated with a white ram, where the white lambs are said to have brown touches.

The quality of the wool is very fine, soft and shiny. One of our rya ram-lamb is for sale
Of our Värmland lamb, where three out of four were ram lambs, there are three left. We´ll keep the ewe lamb so two ram-lambs are still for sale.
Advertisement on our ram-lamb are available on the Lantbruksnet here and here.

 

Ersättare för baggarna har setts ut och kommer att hämtas under början av oktober.
Våra resor för att hitta våra nya lammfäder har kombinerats med ”upptäcksresor” av annat slag.
Ett besök gjorde vi i Borås Djurpark i fredags. Dagen till ära var det uppehåll och tidvis sol. I parken hittade husbon’n en bänk som tilltalade sinnet med sin funktion. Matmor fick agera måttstock på bilden.

Replacement of the rams have been seen out and will be picked up in early October.

Our trips to find our new lamb fathers have been combined with ”exploration” of another kind.

A visit we made in Borås Zoo on Friday. To mark the occasion, it was cloudy and sometimes sunny. In the park hubby found a bench that appealed to the mind with its function. Mistress, acted as a yardstick in the picture.

Praktisk bänk vid flamingodammen  – A practical bench at the Flamingo pond

När man är i en djurpark måste man ju titta till släkten, alltså våra ryatackors släktingar, Klövsjöfåren.
Våra ryatackor kommer från den uppfödare som tog hand om Maj Olanders ursprungsbesättning och också korsade in gener i sin befintliga besättning. Klövsjöfåren betecknades tidigare som ryafår innan de blev en del av Allmogefåren.
Några kelgrisar fanns det och några mer reserverade precis som det skall vara.

When you are in a zoo you must of course look to the family, that is our rya–ewes relatives, Klövsjö sheep.

Our rya-ewes comes from the breeder who took care of May Olander’s herd of origin and also crossed  the genes into his existing herd. The Klövsjö sheep was  described as rya-sheep before they became part of the Allmoge sheep. 
Some sweethearts were there and a few more reserved as it should be.

Mor och dotter  tillsammans  – Mother and daughter together

Vår medhavda lunch avåts vid Mölarps kvarn utanför Borås som drivs och ägs av Fristad Hembygdsförening. Vid kvarnen finns ett flertal vandringsleder och beskrivningar av den unika floran intill kvarndammen.
Ytterligare en besättning med Klövsjöfår hann vi titta på. Dessa var otroligt lika våra får till utseendet men enbart vita och vår önskan är får med färginslag.
Med nya intryck, frisk luft i massor och med fattat beslut i bagaget begav vi oss hemåt till mer jordnära ting som t ex färdigställande  av ett par nålbundna vantar, karda upp ull, spinna garn. Veckan har därefter bestått av kardning av ull , kardning av ull och ka…

We had brought lunch which we ate at Mölarps mill outside Borås, operated and owned by Fristad Hembygdsförening. At the mill there are several hiking trails and descriptions of the unique flora adjacent to the millpond.

  We also had time to look at another herd of Klövsjö sheep. These were incredibly the same as our sheep in appearance but only white and our desire is to get coloured sheep.

With new ideas, fresh air en masse and a taken decision in the luggage, we went home to more mundane things such as completion of a couple nalbindning mittens, wool carding , spinning yarn. The week has since then consisted of wool-carding , wool-carding and ca …

Att söka svar

Only Swedish today
Min tidigare nämnda provspinning av spetsgarn är nu avklarad och här kommer ett försök till utvärdering.

Frågan var ju om resultatet blir likvärdigt om man spinner tunt garn på det sätt som Margret Stowe använder, spinna från ullens spets och tvinna rätt av eller om man spinner från ullens klippända och backar garnet innan man tvinnar.

Anledningen till att man skall spinna från spetsen anges vara att ullens ”fjäll” lägger sig när man sedan tvinnar garnet och garnet på så vis blir slätare och visar strukturen bättre på spetsstickningen.
Eftersom jag inte automatiskt accepterar vad någon annan säger är rätt, ville jag se om det sätt jag anser skall ge det slätaste garnet är riktigt eller total felaktigt.

Alltså till verket. Som de flesta vet vid det här laget har jag en förkärlek för vår inhemska ull.Jag anser nämligen att vi i Sverige har tillgång till ull som ger så många olika kvaliteter på garnet att vi inte behöver belasta varken den egna ekonomin  eller vår miljö för att hämta ull från andra länder (läs USA). I mitt lager fanns finull, en beigebrun finfibrig ull som jag önskat göra något speciellt av eftersom den inte platsade i butiken pga sin något egensinniga doft  (baggull).
Ullen tvättades och kammades med mina minikammar så att alla kortare fibrer togs bort. Jag var noga med att hålla ordning på var klippända respektive spets befann sig och drog ut ullen till små tops.
Med minikammar går det inte så fort men resultatet blev mycket bra.

Första provet gjorde jag på mitt sätt. Garnet spanns från klippändan* till ett tunt jämnt garn. Jag spann med ett mellanting av kamgarnsteknik och kardgarnsteknik, drog ut en del ull, lade på  lite snodd och drog ut ytterligare. Jag nämner inget namn på tekniken eftersom det finns lika många namn som definitioner beroende på vem som beskriver den,(troligtvis är det som Amos Alden säger att den tillhör ”allting däremellan”). Titta gärna på mitt tidigare inlägg om definitioner

*  Ullens fjäll, cuticulan, ligger orienterade som takpannor med det översta lagret vid klippändan. Stryker man från klippändan mot ullhårets spets sluts fjällen.

  • Ull: Finull, finkrusig >8 krusningar/3 cm
  • Preparering: Kamning med minikammar
  • Spinnrock: Min Joy
  • Utväxling spinning: 11:1
  • Utväxling tvinning:  11:1
  • Spinnsätt: från klippändan
  • Tvinning: Innan tvinningen backades garnet dvs spolades om till en ny spole för att tvinningen också skulle ske från klippändan.

Andra provet gjorde jag på Margret’s sätt dvs spann från ullspetsen. Jag använde samma spinnrock  med samma utväxling som första provet. Garnet tvinnades direkt från spolen dvs ingen backning av garnet.

  • Ull: Finull, finkrusig >8 krusningar/3 cm
  • Preparering: Kamning med minikammar
  • Spinnrock: Min Joy
  • Utväxling spinning: 11:1
  • Utväxling tvinning:  11:1
  • Spinnsätt: från ullspetsen
  • Tvinning: utan backning

För att ha ytterligare jämförelsematerial spann jag ett tredje prov. Den här gången spann jag från ullspetsen och tvinnade som Judith McKenzie McCuin anger som rätt sätt med att backa garnet  för att göra garnet jämnt.

  • Ull: Finull, finkrusig >8 krusningar/3 cm
  • Preparering: Kamning med minikammar
  • Spinnrock: Min Joy
  • Utväxling spinning: 11:1
  • Utväxling tvinning:  11:1
  • Spinnsätt: från ullspetsen
  • Tvinning: backat garn
Ullproverna är markerade med metodens nummer (tyvärr har bilden fått skuggor av garnet,försök att bortse från dessa)

Vad kom jag då fram till?

  1. Om avsikten är att garnet skall bli jämt och slätt är definitivt min metod det rätta. Tittar man i mikroskop visas ett slätt garn med minimalt med fiberändar som sticker ut. Den var också den lättaste metoden att få garnet tunt. Vid jämförelse mellan de olika metoderna gav metod 1 det tunnaste garnet.
  2. Om man är ute efter ett ”luftigare” garn (mer spretigt om man tittar i mikroskopet) så kan metod 2 fungera bra. Garnet är inte så slätt och känns inte heller slätt.Detta garn hade mest utstickande fiberändar av mina tre prover.Garnet var något tyngre per meter än garnet från prov 1.
  3. Det garn som var näst slätast  i mikroskopet var garnet jag spann med  metod tre. Om det beror på det backade garnet kan jag inte avgöra. Detta garn var det som hade lägst meterantal i förhållande till vikten.

Slutsats: Om jag skall spinna ett slätt spetsgarn som tar fram karaktären i mitt mönster väljer jag metod 1. Den känns också mer välgrundad om man tänker på hur ullhårets fjäll är orienterade och att man genom att spinna på detta sätt dubbelgarderar sig för eventuella protruerande fiberändar.
Om min avsikt är att spinna ett tunt garn med mer luft, där det inte är så noga med att mönstret framträder skarpt kan jag utan tvekan välja vilken som helst av de andra två metoderna.

Not! Eftersom materialet är litet gäller ovanstående bara för min sätt att spinna. En uppföljning med stickning av provlappar är planerad – någon gång.