Emma – Sida 20 – En fULLständigt FÅRfärlig blogg

Böcker, böcker, böcker

Jag har troligtvis nämnt tidigare att jag älskar litteratur och läsande och speciellt facklitteratur får mig att känna ett intensivt ha-behov. Den kunskap och det arbete som en författare lägger ned på att skriva och ge ut en bok späckad med fakta ger mig oftast en positiv känsla.

Den senaste boken jag införskaffade och som nu är läst från ”pärm” till ”pärm” är Ull blir vadmal, författare Kerstin Paradis Gustavsson. Boken är omfattande, 296 sidor, med Kerstins samlade kunskap om ull och vadmalstillverkning. Bokens innehåll är samlat i kapitel som behandlar olika delar av processen och också tar upp ull och vadmal ur ett historiskt perspektiv. I jämförelse med Kerstins tidigare bok om vadmal har denna nya bok gått djupare in i ämnet.

Ett önskemål, som jag också framfört till Kerstin, är att en så omfattande bok borde vara inbunden istället för klistrad. Min erfarenhet av klistrade fackböcker är inte särskilt god. (Se mitt inlägg om Pattern and Loom, boken som blev till lösbladssystem efter endast ha öppnats vid några få tillfällen.) Boken skulle tyvärr då blivit ännu dyrare än nu. Kostnaden blir strax under 600 kronor i nuvarande tappning.

Läsmässigt är den, om man kan bortse från den för mig besvärande styckeindelningen med ett antal ord i fetstil i början på varje nytt stycke, en trevlig bok. Den hade dock enligt min åsikt tilltalat mig mer om styckena varit en mer sammanhängande text som den tidigare boken om vadmal. Nu får den mig att se ett antal meningar, av typ klippa och klistra, som sammanfogats utan sammanhang, vilket inte alls är fallet om man bortser från fetstilen.

För att se vad jag menar visar jag en sida av varje bok som jämförelse.

Det skall tilläggas att bokens innehåll tilltalar mig mycket och en inbunden variant skulle kännas bättre och tåla bläddring fram och tillbaka utan att man riskerar samma sak som hände med min ”Pattern and loom”.

Jag ser fram mot fler böcker av Kerstin som med sin kunskap kan berika oss andra som också gillar att arbeta med det finaste materialet som vi begåvats med – ULL.

En bärande fråga med komplettering

Är man för ivrig så får man snart en påtaglig påminnelse om att kroppen är ett redskap som bör respekteras. Utan förvarning – en intensiv, förlamande smärta – som tillintetgjorde alla försök att ens fundera på något annat än stillasittande. Inte väva eller på annat sätt använda muskulaturen, bara att tänka var en ansträngning. Men nu har jag skådat ljuset igen. Med lämpliga åtgärder har det värsta lagt sig och livet har börjat te sig ljusare igen och funderingar på nästa projekt tar form allt fastare.

Det som finns i min planering är en fortsättning på nuvarande projekt som beatår av olika varianter på bärsjalar. Hittills har det blivit fyra varianter och en femte variant som är varpad och klar att sätta upp.

En fortsättning är planering för att väva tyger till vår bygdedräkt. Den rekonstruerades av ett antal kvinnor i bygden för snart fyrtio år sedan. Få av dessa finns kvar i livet och några mer försök att föra det vidare har inte gjorts. Min tanke är att det skall finnas möjlighet att få tag i material för fortsatt tillverkning för den som så önskar. Jag har fått möjlighet att fotografera och dokumentera en dräkt och har börjat leta efter material. Ett problem är att kvaliteter och färger som fanns då är borttagna ur sortimentet, företagen som levererade då har lagt ned och vilket material eller teknik som användes, har fallit i glömska eller blivit undangömt eftersom ingen efterfrågat det. Det är tur att man till en del kan både analysera vävar, ta fram ersättningsgarn och färga detsamma. Tidigare har jag vävt upp tyg till livstycket som tillhör dräkten från min födelsebygd och tanken är att komplettera med fler delar också till denna.

Västbo häradsdräkt.
bild från Hemslöjden Jönköping

Ull i miniformat, ljus björk och färgglad varprumpa.

Året har börjat i högsta hastighet. Under januari började årets lamning med resultatet 25 lamm av våra 13 tackor. Två tackor har ännu inte bidragit till skocken. Tre av tackorna har fått tre lamm vardera och två är duktiga på att fördela matstunderna meda den tredje kommer att få respass till hösten. För henne duger det bara att se till ett av lammen. Tyvärr upptäckte vi inte direkt att hon negligerade två av lammen så dessa var för svaga för att repa sig trots matning. Idag tog vi därför beslutet att skicka dessa till fårhimlen för en behagligare tillvaro. Alltid frustrerande och sorgligt men inte desto mindre en syssla som man inte alltid kan undvika. Övriga lamm är aktiva och väl omhändertagna av sina mammor och passar på att ha lammrace när mammorna äter.

I januari fick jag också möjlighet att få en vävstol till. Inte för att jag behövde en till men vävstolen är mindre skrymmande och ändå med bra kapacitet för delar av mitt sortiment. Det visade sig vara en Toika Liisa med 120 cm invändig bredd. Trots att utrymmet i vårt hus är starkt begränsat, var jag tvungen att montera vävstolen för att kunna provväva. Det blev en väv i bomull och vävlängd ca 7 m. Den har numera vävts ned och fått ge plats för ytterligare en, lite mer färgglad väv, med vävlängd som den tidigare.

Februari har fortsatt i samma fart med planering av och genomförande av dag 1 av årets första kurs i spånad d v s att spinna för hand. Innan ateljen är fullt färdig håller vi till i vår bostad vilket begränsar deltagarantalet. Med färre deltagare är det däremot lättare att ge deltagarna mer intensiv uppmärksamhet än vid större antal. Årets premärdeltagare var intresserade och kom en bra bit på väg till att i framtiden kunna spinna sina egna garner. En kursdag återstår innan de skall stå på egna ben.

Ode till en hantverkare

Efter en intensiv höst med byte av foderbrädor på husets södersida, börjar livet återgå till någorlunda normala aktiviteter.

Husbon’n är mer eller mindre permanent placerad i gårdens verkstad med tillverkning av våra slöjdredskap. Efterfrågan på både turkiska sländor och våra olika typer av ullkammar har inneburit många timmars intensivt arbete med både husbon’n och undertecknad inblandade i de olika tillverkningsmomenten. De moment som omfattar träarbete är husbon’ns ansvar och under sena hösten har verkstaden kompletterats med ytterligare en svarv, allt för att slippa ställa om verktygen mellan olika moment. Svarven hämtades och kördes hem på släpkärra efter hjälp med lastning av en truck. Vid hemkomsten gällde andra förutsättningar för avlastning – ingen tillgång till truckhjälp, enbart gårdstun i stället för asfaltsunderlag och dessutom en tung, otymplig maskin. Efter användning av fantasi och okonventionella redskap var svarven på marken och kunde till slut baxas in på plats i träverksta’n.

Den nya svarven har hunnit testas. En hel del nya sländtenar till både topptyngda och bottentyngda sländor till våra ”prova på paket” har blivit svarvade för att monteras med sländtrissor till färdiga sländor för nybörjare. Våra nybörjarsländor är tillverkade speciellt med tanke på att tåla en träff med golvet och trissorna görs därför i björklammell av hög kvalitet. Alla trissor svarvas för att bli helt runda och ge en trygg och stabil gång. Den efterföljande behandlingen med naturvax gör ytan extra tålig. Alla sländor kompletteras med vår speciella krok vars utformning tagits fram genom noggrann utprovning och alla sländor provspinns sedan av gårdsfrun för att få sitt slutgiltliga godkännande. De sländor som inte befinns värdiga att säljas i butiken hamnar i husets vedspis och får ge värme till frusna kroppar. Trots allt blir det inte mycket till värme eftersom husbon’ns alster har hög kvalitet.

Det andra som tar mycket tid och kräver både kunskaper, noggrannhet och känsla för materialet är vår tillverkning av ullkammar. Med tiden har det hunnit bli fem olika varianter i olika storlek, utseende, täthet och olika varianter som passar till olika typer av ull. Utformningen bygger helt och hållet på gårdsfruns kunskaper och erfarenheter som ergonom. Det innebär att eventuella ändringar görs inte utan att noggrannt rannsakas, provas och utvärderas innan de eventuellt kan dyka upp i butiken. En liten förändring kan få stor inverkan på belastning på kroppen och eftersom vi som tillverkare ansvarar för att våra produkter har både hög kvalitet och är säkra att använda är vi mycket restriktiva till snabba ändringar.

Alla våra redskap är tillverkade av material av hög kvalitet. Vi använder med glädje material som växt i vår trädgård eller på vår gård. När vårt virke tryter köper vi in virke från gårdar i vår omgivning eller företag i vår närhet. Valet av virke är avgörande för hållbarheten. Trä är ett levande material som inte är statiskt. Trä lever och förändras i olika miljöer, olika träslag i olika hög grad. Vissa träslag förändras när man förvarar det i överdrivet torr eller fuktig miljö. Olika träslag förändras olika mycket. Det virke vi använder kan ha naturliga skiftningar i veden, däremot använder vi inte virke som försvagats genom överdriven påverkan av skadeinsekter. Dock kan en viss blånad förstärka träets struktur så länge det inte påverkar hållfastheten i de färdiga föremålen. Vi är måna om att de redskap vi tillverkar skall hålla i flera generationer men detta kräver också en viss omtanke från ägarens sida vad gäller skötsel, förvaring och hantering.

Våra turkiska sländor kräver en särskild uppmärksamhet. Husbon’n har tillverkat turkiska sländor i tre utföranden, en stor modell som väger ca 35 gram. Den stora turkiska gör vi bara i rent naturfärgat trä. Som standard görs den i björk men också i t ex äpple, körsbär, päronträ eller ek. Kännetecknet för en turkisk slända tillverkad av oss är, förutom att den är märkt med vårt varumärke, att den har, den av oss konstruerade, fyrkantiga infästningen som gör att den inte påverkas nämvärt av att hålet slits och sländkorset blir instabilt. En turkisk slända har hög bärkraft och roterar länge vilket passar också nya spinnerskor som behöver extra tid för att dra ut ullen.

Den stora turkiska sländan följdes så småningom av våra turkiska minisländor. De görs dels i en helt naturell variant, en variant med röda vingar med krok och en grön som har knopp eller spets och där garnet säkras med hjälp av dubbla halvslag. Vilken variant man föredrar är en smaksak. Minisländan väger ca 15 gram och passar till finfibrig ull och spinner tunt garn. Också minisländorna har vår fyrkantiga infästning.

Vi har under de 17 år företaget funnits hunnit designa åtskilliga varianter av sländor som tillverkats av husbon’n. Alla har inte kommit ut till försäljning men vissa av dem som vi tidigare sålt har vi planer på att ta upp igen. Några av dessa är topptyngda slänďor men också en understödd slända med sländskål är tänkt att tas upp igen.)

Några personer har gjort försök att kopiera våra produkter vilket gör mig både ledsen och besviken. Jag har också råkat ut för att en person ringt mig och frågat om vad priset bör vara på den slända som tillverkats efter min design. Vad säger man?

Husbon’ns arbete med de slöjdredskap gårdsfrun designat och som i starten var tänkt att enbart användas av just gårdsfrun förtjänar definitivt en guldstjärna, inte minst för att han står ut med de krav som gårdsfrun har på antal, utförande och slutfinish.