Halvvägs – Half-way

Uppsättningen av nästa projekt fortsätter. Varpen är nu pådragen och harneskvarpen är klar fram till skeden över mönstersolven. För att kunna solva i mönstersolv måste dessa kompletteras med fler. Som vid tidigare iordningsställande tillverkades egna av färgad mattvarp. Fyra hundra nya behövdes och dessa knöts på min solvstock som, som det mesta, tillverkats av KM.

Beaming the warp is now done and the singel end unit warp is ready to tye to the pattern heddles. I did’nt have enough of these heddles so I have to make some more, exactly four houndred more. I made them of coloured rug warp-yarn and used my heddle block made by DH.

Solvstock – Heddle block

Med mönstersolven monterade var det bara att skrida till verket, det vill säga börja solva. Mönstersolven är första omgången solvning som krävs för att kunna använde fri mönstring. När denna är avklarad återstår att solva i solv med långa ögon så kallade Upphämtasolv.

With the pattern on the pattern shafts it’s time to thread the heddles. The pattern heddles are the first threading required for free patterning. With that done, the rest to do is threading the Upphämta heddles, heddles with long eyes.

Mönstersolv – Pattern heddles
Trä mönstersolv – Pattern threading

Som kan ses på sista bilden har mönstersolven små ögon och för att trä dem använder jag en virknål som är lagom smidig för arbetet.

As you can see in my last photo I use a chrochet hook to thread the tiny pattern heddles.

Kaizen

Ett begrepp som förekommer inom företagsvärlden är Kaizen – ständiga förbättringar. Det är användbart också i det lilla, att förändra, förbättra och utveckla sig själv och sin verksamhet är viktigt. Allt blir inte som man tänkt sig, då är det bara att ta nya tag. Annat blir precis så bra som det var tänkt och arbetet flyter lätt och smidigt. Min partner i utvecklingsarbetet är KM, min livspartner, som (gärna) lyssnar till mina ideer och som dessutom är en fena på att hitta kluriga lösningar för utförandet av desamma.

Det senaste projektet uppstod när äldsta barnbarnet hade önskemål om en tunnare bärsjal till sommaren. Efter en del funderande blev beslutet att väva en sjal i damast. Att väva damast startar alltid med ett rutblock och blyrtspenna. Först när mönstret är färdigritat flyttar jag över till datorn och lägger in det i mitt vävprogram för att få fram dragnota och solvnota. Jag skulle definitivt kunna använda min kladd men det är mer praktiskt att kunna skriva ut några kopior, dels för att ha vid arbetet dels att spara i pärm.

Start på projektet

Sedan återstår att välja garn till varp och inslag och att varpa, denna gång en flerfärgad varp med ett enfärgat ljusare inslag.

Varpen klar

Det blev problem med varpens många färgbyten som medförde att sektionsvarpbommen blev opraktisk att använda. Det var den bommen som var försedd med förlängning. Vävstolen är försedd med två garnbommar men bara en har förlängning. Efter samtal med KM kom vi fram till att modifiera vävstolen (igen) denna gång med en förlängning som kunde härbärgera båda bommarna med samma avstånd till mönsterskaften.

Utseende innan förändring

Efter KM’s arbete ser västolen ut så här.

Vävstol med förlängning och början på varp

Tunn varp innebär många stygn och många lod för att tynga varpen. Loden jag hade sedan tidigare fick kompletteras med 100 nya av samma sort. För att räcka till fick jag också ta till ett antal lod sydda av tyg och fyllda med sand som jag gjorde för många år sedan och som är betydligt tystare än metalloden.

Solvning i mönstersolv

Att sätta upp en vävstol för damast tar tid. Alla trådar skall solvas två gånger. Eftersom jag valt att sätta alla solv på ett skaft för att solva skall dessa senare fördelas i rätt ordning på mönsterskaften. Här gäller det att ha tungan rätt i mun och styrka i armarna. Loden för denna uppsättning väger 17 kilo. Nu återstår att solva färdigt och knyta fram innan mönstret kan provvävas och skärskådas för att se om resultatet blev som det var tänkt.