Långfredag. En av årets helger med flera dagar ledigt.
Påsk innebär att många äter lammstek – förhoppningsvis svensk lammstek av lamm uppfödda och slaktade i Sverige.
Svenska lamm slaktade lagom till påsk är en senare tillkommen företeelse. Våra svenska lantraser har årstidsbunden brunst och lammar under våren vilket innebär att för att kunna servera lamm på påskbordet måste man importera lamm eller använda sig av fårraser som brunstar året om.
Våra får tillhör svensk lantras och tackorna lammar på våren . Lammen växer å andra sidan långsammare än de lamm som föds upp till slakt (köttras) och blir därför slaktmogna först på vårsidan nästkommande år.
Eftersom vi inte säljer lamm till slakt utan tar vara på vårt kött för eget bruk är vi inte beroende av efterfrågan från varken slakteri eller konsument.
Vår matsedel omfattar därför mycket naturbeteskött, vårt pålägg är gjort på gården av gårdens produkter. Dessutom får vi både ull och så småningom också fällar att värma våra frusna kroppar med av våra får.
Nu i vår har vi begåvats med tio stycken nya ullproducenter. Tio stycken vita ullbollar som hoppar och skuttar till glädje för oss som får lov att titta på dem när de leker.
Två av tackorna har fått trillingar och behöver mer foder och går därför tillsammans med sina små.
Gisela med sina tre – två bagglamm och ett tacklamm.
Hella med trillingar – två tacklamm och ett bagglamm.
Så små de är kan man se att lammen har fått olika ullanlag. Några har kort krusig ull med mjuk underull andra har fått en kraftigare ull med mindre krus. Tyvärr är det nästan omöjligt att säga hur ullen blir efter första klippningen som sker vid ca fem månaders ålder. Precis som hos människan kan ullen ändra karaktär från lammull till ullen hos det vuxna fåret.
Vi klipper våra tackor två gånger om året, vår och höst. Den finaste ullen får vi på hösten när tackor och lamm fått beta det gröna gräset och också fått del av sly och ris som växer i skogskanten invid våra beteshagar. Efter klippning, sortering och tvättning av ull är vårt lager av ull välfyllt.
Detta till trots köper vi också in ull både från svenska småproducenter och färdigprocessad ull, kardband och tops, från företag i Europa.
Efter att ha lagt en beställning hos ett europeiskt företag, en beställning som landade på drygt 27 kilo, väntade jag med spänning på leveransen. Paketets väg går att följa via fraktbolaget och mitt paket anlände till Sverige i början på förra veckan och for sedan med lastbil ned till Postens terminal för leverans med lantbrevbärare till oss. I måndags fick jag ett samtal från en stressad posttjänsteman som talade om att paketet hade spruckit när lantbrevbäraren skulle lasta det för leverans till mig, att paketet inte fått plats i lådan utan tio kilo fått packas över i en säck. Båda kollina skulle komma till mig nästkommande dag i stället.
Paketen levererades med en del i paketet och resten vid sidan av i säcken. Allt fanns med utom mitt kvitto.
Det var emellertid inget problem när jag kontaktade leverantören som skickade ett nytt kvitto med vändande e-post.
Det demolerade paketet – vältejpat för att hålla fram till min dörr.
Dagen efter packades ullen in i ”butiken” och som alltid när man skall packa upp eller in i hyllorna visar de sig vara alldeles för små och för få.
En liten del av den nykomna ullen
Nu börjar det roliga arbetet att göra ullen presentabel.
Samma dag som ullen levererades pågick en fortsättningskurs i att ta hand om ull och att utveckla spånadskonsten. Att ha kurser innebär att man får hålla sina kunskaper levande och också ifrågasätta och vidareutveckla tekniker och undervisningssätt.
Det blev en trevlig dag som, som alltid, känns alltför kort för det man vill gå igenom och förmedla vidare till intresserade spinnerskor.
Till sist en blommig bild. En av flera som KM fick på sin födelsedag.
Glad Påsk!
Ät mycket svenskt lamm, sill och kanske flytande tillbehör. Njut!
Efter kursen med Alan W har mitt intresse för ull, om möjligt, ytterligare stegrats.
Alans föreläsning innebar en bekräftelse på mina kunskaper och framför allt att mina påståenden inte är tagna ur luften vilket man ibland kan tro när de fakta man hänvisar till så effektivt gömmer sig bland läst litteratur, artiklar mm.
Det blir också allt viktigare att kunna praktiskt visa fibrer och fiberförändringar när man förädlar ull med olika ej dokumenterade metoder.
Påståenden är bra och praktisk erfarenhet också men vetenskapliga fakta och bevis är bättre.
Så för att utveckla mina kunskaper och också kunna visa det som kan verka oförståeligt för den oinvigde har vår kamera kompletterats med en del extra utrustning bland annat en fjärrutlösare och en extra ljuskälla för att kunna fotografera genom mikroskopet.
En anslutning för kamera till mikroskop har också monterats.
Avsikten med denna extrautrustning är ett försök att kunna dokumentera och visa hur ullens fibrer ser ut.
När man sysslar med fåravel använder man sin syn och känsel vid urval av får för avel på bästa ull. Att dessutom kunna studera ullen i mikroskop gör det möjligt att se och undvika avel på får med tendens till utveckling av märghår. En ull med märghår är inte önskvärd om man skall använda ullen till stickgarner.
I mikroskop är det dessutom möjligt att kunna se inblandning av fibrer i avvikande färg till exempel svarta eller bruna fibrer i vit ull.
Det kan verka onödigt att bry sig om färgade fibrer i vit ull men ett stickgarn med enstaka färgade fibrer kan innebära en smutsfärgad fläck i det färdiga plagget, en fläck som dessutom inte är möjlig att tvätta bort.
Dessutom kan man i mikroskopet se sammansättning av olika fibrer i olika sorters ull dvs om ullen består av enbart bottenull, bottenull och täckhår, eller ull med enbart täckhårskaraktär.
Till exempel kan man i mikroskop konstatera att grå ull består av svarta och vita fibrer och att Gotlandsull har fibrer både av täckhårskaraktär och bottenullskaraktär.
Mina försök med kamera i kombination med mikroskop är i ett inledande skede men det innebär en viss tillfredsställelse att ta foton och dessutom visa dessa på bild. Det återstår mycket innan alla inställningar klaffar och alla mikroskopets och kamerans möjligheter och begränsningar kan tas i beaktande men en bit på väg är vi.
Gotlandsull täckhår och bottenull – Wool from Gotland Sheep guard hairs and underwool
After the day with Alan W my interest in wool has, if possible, further escalated.
Alan’s lecture meant a confirmation of my knowledge and, above all, that my claims are not taken out of the air as we sometimes believe when the facts are referred to as effectively hiding among the reading of literature , articles and more.
It also becomes increasingly important to be able to practically demonstrate fibers and fiber changes when one refines wool with various undocumented methods.
Assertions are good and practical experience too, but scientific facts and evidence are better.
So in order to develop my skills and also be able to show what can seem incomprehensible to the uninitiated, our camera has been supplemented with some additional equipment including a remote trigger and an additional light source, to be able to photograph through the microscope.
A connection for the camera to microscope has also been adapted.
The intent of this option is an attempt to document and demonstrate how the wool fibers looks.
When engaged in sheep breeding , you use vision and touch in the selection of sheep for breeding the best wool. To also be able to study the wool under a microscope makes it possible to see and avoid the breeding of sheep with a tendency to develop medullated fibers also called kemp. A wool with kemp is not desirable if one is to use the wool for knitting yarns.
Under a microscope, it is possible to see the involvement of fibers of different color such as black or brown fibers in white wool.
It may seem unnecessary to bother with colored fibers in white wool but a knitting yarn with single colored fibers may pose a dirt- colored spot in the finished garment, a spot that is not possible to wash off.
In addition,in the microscope, you can see the composition of various fibers in different kinds of wool that is, if the wool is composed of entirely under-wool , under-wool and guard hair or wool with only guard hairs .
For example , one can microscopically observe that gray wool consists of black and white fibers and Gotland wool has fibers of both guard hair and under-wool .
My experiments with camera combined with a microscope is at a preliminary stage, but it involves a certain satisfaction to take photos and be able to display those image. Much remains before all settings flaps and all microscope and camera capabilities and limitations can be taken into account, but part of the way we are.
Från fiber i mikroskop till fiber som helt klart kan ses med blotta ögat. Vår bagge som gått och går med tackorna som skulle betäckas har fått behålla sin ull. Allt för att inte ta bort den lukt som tackorna uppskattar så högt. Men nu har tiden kommit för demaskering. Albert är klippt och hans ull är sorterad och tvättad.
Ullen har, under betäckningstiden, blivit lång. Den har också sedan alla tackorna betäckts tappat sin typiska bagglukt och är nu lång, vit och väldoftande.
Tvätten har gjorts med tanke på att den skall kunna kammas. Lockarna placerades, med viss svårighet i rotfruktssäckar. Dessa lades sedan i championbackar för att inte röras runt för mycket.
Blötläggning ca 12 timmar i kallt vatten, följt att tvätt i handvarmt vatten med lite ulltvättmedel och ½ tsk ammoniak i. Efter sköljning i handvarmt vatten rullades säckarna ihop från kortsidan och placerades i min centrifug.
Alla lockarna separerades försiktigt och placerades i trådbackar, vid sidan av ett element för att torka.
Resultatet av tvätten kan ni se på bilderna. Ullen är mellan 35 och 38 cm lång.
Sortering av ull – Sorting woolRyalockar innan tvätt – Locks of Rya wool before scouringDet färdiga resultatet – The result after scouring
From fiber seen in the microscope to fiber which can clearly be seen with the naked eye. Our ram that has gone and goes with the ewes that would breed has retained its wool. Anything to not remove the odor that the ewes appreciate so high. But now the time has come for unmasking. Albert was shorn and his wool has been sorted and scoured.
Wool has, during the breeding season, become long. It has also, since all the ewes mated, lost its typical odor and is now long, white and fragrant.
The scouring has been made in view of it to be combed. The locks were placed, with some difficulty, in vegetablesacks. These were then placed in mushrooms baskets, not to be messed around too much.
The wool was soaked for about 12 hours in cold water, followed by a wash in lukewarm water with a bit of wool detergent and ½ teaspoon ammonia in. After rinsing in lukewarm water, the bags were rolled up from the short side and placed in my centrifuge.
All locks were carefully separated and placed in wire baskets, at the side of an heater to dry.
The results of the scouring you can see in the pictures. The wool is about 14 inches long.
När det är varmt måste man passa på och tvätta ull. Ullen torkar på ett par timmar och kan läggas in i papperskassar och förvaras länge, bra mycket längre än ull med ullfettet kvar.
Så fram med baljor, fyll med vatten, lägg i ullen placerad i rotfruktssäckar, lagom mycket i varje och vänta en halvtimme. Nu kan ullen tas upp och sköljas i flera vatten tills vattnet är klart. In till centrifugen och ut på gården igen. Ullen lägger jag upp på torknät, en bit upp från marken. Torknäten gör att luften kommer åt både under och från ovansidan. Under torktiden plockar jag i ullen för att alla sidor skall få del av den varma solen.
Ull placerad på torknät.
Det är bra att plocka i ullen under tiden den torkar.
Det som inte får plats på torknäten torkar i trådbackar på upp-och-nedvända baljor.
Det här tvätt av en fäll av Ryafår som är en av alla fällar som tvättats innan transporten går till karderiet.
Sorteringen och tvätten av den klippta ullen pågår (fortfarande). Den sista fällen av de vita tackorna är nu på sorteringsbordet och ullen som har sorterats tidigare är också tvättad. Vårens klippning har bjudit på många trevliga upplevelser. Bland annat har några fällar kunnat sorteras och locktvättas. Vårens ull är också extra fin och mjuk till viss del säkerligen beroende på att vi inte betäckt några tackor i höstas eftersom förra årets lammning blev mycket sen. Ingen av fjolårslammen har hunnit bli ett år än. I år, egentligen nästa år, har vi tänkt att vår lamning skall ske några månader tidigare. Vår önskan är att lammen föds i mars allra senast i början på april. Så går det när man köper en bagge som var sent född och behövde äta upp sig innan betäckningen men lammen efter nämnda bagge har blivit fina och ullen är både lång och mer finfibrig än ryaullen brukar vara.
Lång lammull klippt för första gången
När ullen är lång och skall tvättas som lock får man anpassa tvättningen. Jag har ett tag använt nätpåsar som också visade sig fungera också för locktvätt.
Ullen placerad i nätpåse
Det gäller att inte lägga i för mycket ull i påsen. Påsen placerades sedan i en av de mycket användbara champinjonbackarna.
Ullpåse placerad i champinjonback.
Backen sätts ned i en balja som rymmer två backar på höjden. Baljan är fylld med knappt handvarmt vatten utan tillsatser. Min ull får vila i badet över natt och sköljs sedan i nytt vatten. Om ullen skall färgas tvättas ullen i ytterligare ett vatten med tillsats av knappt en tesked hårschampo, billigaste sorten, och ett stänk ammoniak som löser kvarvarande smuts och ullvax. Efter tio minuter upp till en halvtimme kan ullen sköljas i nya vattenbad tills vattnet är rent. Ullpåsarna rullas ihop från långsidan och centrifugeras i tvättmaskinen och kan sen tas upp, vecklas upp och ullen läggas i en ny back, en brödback den här gången, för att torka.
Kasserad brödback passar bra för ullockar.
Ullen på bilden var rejält lång och kunde inte sträckas ut till hel längd. Längden var tvunget att mätas och dokumenteras för att få trovärdighet.
Lång ull. De längsta lockarna mättes till 44 cm.
Hur långt 44 cm är måste visas med jämförelsematerial.
Ullstapel i verkligheten.
Sedan kunde den roligaste delen av arbetet med ullen ta vid. För att kunna se hur ullen är beskaffad, se om den innehåller märgfibrer eller färgade fibrer (i den vita ullen) har vi införskaffat ett mikroskop. Mikroskopet är av äldre datum men fullt fungerande och förstorar med de objektiv som finns från ca 20 ggr upp till 600 ggr. Planer finns på att komplettera med ytterligare ett objektiv för att få förstoring till max 1500 ggr. En komplettering är redan gjord, ett mätokular med kalibreringsenhet som gör att en enskild ullfiber kan mätas. Dessutom kan jag numera kontrollera mätresultatet med en micrometer som mäter micron. Det är otroligt spännande att få bekräftat det som man med erfarenhet kan urskilja med hjälp av känsel och syn. Ullen på ovanstående bilder är finfibrig.Den finaste nackullen är endast 9-11 micron, medan ullen generellt (prover tagna på flera ställen i fällen) från denna ettåring (snart) har en finlek/grovlek på hos bottenullen på 17 micron och hos täckhåren 24 micron. En ull med både täckhår och bottenull av den finleken är otrolig och att dessutom kunna få det svart på vitt är så spännande. Också ullen av våra tackor har visat sig vara mycket fin i år.med bottenull mellan 24-28 micron och täckhår ca 38 micron. Jag är helnöjd. Jag har också hunnit med att provspinna några lockar från nackullen hos lammullen. Jag spinner från locken utan kamning eller kardning och resultatet blir supertunt.Kanske kommer en bild så småningom på resultatet.Jag spinner på min Joy med utväxling 16:1. Skall mäta total längd och vikt när halsullen är färdigspunnen. Att spinna är rogivande och sådant man orkar också när kroppen är trött och huvudet behöver syssla med andra ting. Lika givande är att fatta en bok, ny eller gammal, som med sitt innehåll förmår att engagera och inspirera till nya tankar och projekt. Jag läser med glädje facklitteratur som handlar om får, ull, spånad med mera.
Igår hade vi besök på gården. Vår nya besättningsveterinär var hos oss och tog MV-prover. Dessa prover skall tas med ca 3 års mellanrum för att man skall få behålla sin status som MV-fri. Maedi Visna är en obotlig sjukdom som man i Sverige försöker att utrota genom att fårägare finns med i ett program med provtagningar under tre år för att få status som MV-fri. Vi har varit med från början och provtagningen i år var uppföljning för att åter bekräfta att våra får är friska och kan säljas till andra med fårägare med samma status. Att vi har ny besättningsveterinär beror på att vår tidigare uppnått en ålder av mer än åttio år och förtjänar att få litet ledigt. Vår nya veterinär har dessutom bosatt sig i vår by och skall arbeta med lantbruksdjur vilket inte är helt vanligt. Besöket blev en positiv upplevelse för oss om än inte helt för fåren som blev tappade på en del av sitt blod. Förhoppningsvis kommer svaren snabbt och är positiva för oss (dvs ingen påvisad sjukdom).
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
