En fULLständigt FÅRfärlig blogg – Sida 19 – En sida om livet med ull, får och livet i allmänhet

Årets nykomlingar – The first newly arrived

English in between

Så har det äntligen hänt. Årets första lamm har kommit. Två bagglamm av värmlandsras födda av vår första värmlandstacka, Hilda, som började visa tecken på förestående lammning igår kväll.
När husbon’n tittade in i fårhuset i morse, stod de där lite fuktiga men pigga och nyfikna..

Finally it’s happend. The first lambs of this year has arrived. Our very first värmland ewe gave birth to two ramlambs.When hubby entered the sheep shed this morning, there they were , a bit humid but alert and curious.

Några som också var nyfikna var våra ungtackor av värmlandsras. “Små nykomlingar som låter – vad är nu detta?”
För att inte störa mor och barn i den så viktiga, första kontakten placerades de, efter vägning, i en lamningsbox. Husbon’n satte upp en till för säkerhets skull. Vi har några tackor till som släppt ner mjölk i sina juver så det är bara att vänta och se.

Our young Wärmlands ewes were also curious. “Tiny newcomers making sounds – what’s up?
Not to disturb the mother and children when bonding, after weighing they were placed in a lambing box. Hubby put up another box in case of another lambing. Some of the ewes has let the milk down into their udders so we’ll waite and see.

PS. Spinnrocken har premiärspunnits. Kardrester av värmlandsull spanns till en liten härva mjukt och behagligt stickgarn. Ullen var från Hilda, vår nylammade tacka..DS

PS. I’ve spun a sample on the new spinning wheel from my last comment (Sorry, not in English). A small skein of soft and cosy knitting yarn. The wool I used came from Hilda our newly lambed ewe.

Med smak av Shetland

Only in Swedish today.
Ingen som läser min blogg har väl kunnat undgå att märka mitt intresse för spinnrockar. Framför allt olika modeller och konstruktioner av spinnrockar som tillverkats av spinnrocksmakare i vårt land.
Några av dessa tillverkare har jag lyckats utröna namnet på andra är fortfarande anonyma.
Ibland går det att se en koppling till en viss del av Sverige, ibland leder modellen tankarna även utanför landets gränser.
Som alltid är frågan om ursprung långt tillbaka i tiden oklar. Vad som är hönan och vad som är ägget, vad som kom först influenser från Skandinavien eller till.
Våra förfäder, nordmännens, irrfärder har fört fårraser bland annat till Skottland och Island, varför inte ett vidare kulturellt utbyte, där även spinnredskap och redskap för ull använt samma “vandringsvägar” från och tillbaka till vårt land.
Häromdagen, för ungefär en vecka sedan, föll min blick på en spinnrock av en modell som inte fanns i min “samling”. En liten, upprättstående spinnrock av Shetlandstyp, gjord av en man från Varaslätten , men aldrig använd som spinnredskap. Den användes som blompiedestal tills den inte längre ansågs ha någon plats.
Den blev min för en överkomlig summa och hämtades till sin nya tillvaro i fredags.

Spinnvinge och drivning fungerade men spolen satt fast. Fram med rundfil och smärgelduk och till verket.
Spinnvingens ten polerades av , spolens innanmäte filades med rundfil och efter fem minuters arbete roterade rullen fritt på tenen.
Ett drivsnöre knöts på och spinnrocken, som är dubbeldriven, kunde testas för första gången.
För att vara tillverkad på 1970-talet och använd enbart som blompiedestal, fungerade spinnrocken utan anmärkning. Lite fett i drivhjulets nav och läderfett till trampans och spinnvingens läderanslutningar för att ta bort knirkandet kommer att göra susen.

Ursprungsmodellen är troligen hämtad från Shetlandsöarna. Liz Lovick med bloggen Northern Lace skrev, i mars 2010, om en spinnrock hon fått som gåva. Bilden på den spinnrocken är väldigt lik mitt nytillskott även om Liz rock är gjord i halv skala. Utväxlingen på min spinnrock är, trots litet drivhjul, inte så illa. Ratio 8:1 dvs spinnvingens trissa roterar 8 gånger på ett tramptag, vilket motsvarar att spinna ett ordinärt stickgarn. Nu återstår bara det roliga – att premiärspinna. Kanske garn av ull från ett av mina värmlandsfår.

Vad i h-te har dom för sig på banken… – What are they doing at the bank…

English below
Ibland kan man faktiskt undra var pengar tar vägen. Inte så att de spenderas men ibland bara finns de inte på kontot.
Under ett antal dagar har jag sökt en fakturainbetalning och efter övervägande skickar jag så en påminnelse till i kunden. En koll några timmar senare, dock inte efter den betalningen utan efter andra föraviserade, så vad har hänt? Jo prydligt finns en betalning registrerad och på ett datum flera dagar tidigare som inte funnits vid alla mina tidigare genomgångar.
Det är inte första gången det hänt tyvärr, så vad händer på vägen mellan bankgirot och mitt konto? Den som ändå visste.

Nog om affärer.
Igår pågick det växtfärgning av garn, i kokgrytor på vår gårdsplan. Två stycken hundraliters grytor laddades med ved, vatten, växtavkok och förbetat ullgarn och veden tändes på. Husbon’n var behjälplig med blåslampa för att få igång eldningen utan dröjsmål. Det tar en stund att få upp värmen och när den är 90 grader gäller det att hålla den temperaturen i en timma.
Efter en timma kunde garnet tas ur badet, tvättas och sköljas. Nu hänger det första på tork över vedspisen. efter torkning skall det nystas till prydliga förhoppningsvis lika stora nystan och läggas till lagret.

Ytterligare färgning är planerad men först måste leveransen av beställt betmedel, och litet extra godis, anlända.
Sagda leverantör brukar vara väldigt snabb när matmor missat att kolla sitt förråd av nödvändiga råvaror.

Sometimes you can actually wonder where money goes. Not the money you spend, but money that is sometimes not in the account.
For a number of days , I have sought a bill payment, and after consideration I send the customer a reminder. A check a few hours later, not for that payment but for another pre authenticated payment, what had happened? Well a payment has arrived, registered some days ago, a payment that has never existed at all my previous reviews.
It’s not the first time it happened, unfortunately, so what happens on the road between the bank giro and my account? If you only knew.

Enough about business.
Yesterday was the dyeing day. Two boiling pans, a houndred litres each, were set up in our yard with wood, water, plant dye solution and the pre mordanted woolen yarn and the fire was lit. Hubby was helpful with the blowtorch to get started the fire immediately. It takes a while to reach 90 degrees C and it’s important to keep the temperature there for at least one hour.
The yarn could then be taken out of the bath, washed and rinsed. After drying, all that’s left is to use the ball winder and make to equal balls out of each skein. and store it to use later on.
More dyeing is planned, but first we have to wait for the ordered mordants and some extra goodies to arrive Said provider is usually very fast to deliver when mistress missed to check the supply of essential commodities.

Ett färgrikt liv – A colourful life

English in between
Under helgen upptäckte matmor att förrådet av växtfärgat ullgarn är på upphällningen. Bara några härvor kvar. Vad göra?
Jo som tur är har matmor tänkt i förväg och när sommaren var som vackrast, samlat in, torkat och paketerat många olika färgväxter. Det är gott att ha ett lager att ta av när det som finns färgat inte räcker till.
Så husbon’n fick hjälpa till att plocka fram färggrytorna, fram på gården där underlaget var någorlunda fast. Jorden rämnar inte bara i Japan utan också här hos oss där tjälen håller på att släppa taget och marken blir mjuk och kletig.
Grytorna är stora och otympliga och väger likså några kilon.

This weekend mistress discovered that the stock of plant dyed wool yarn was on decline. Just a few skeins left. What to do?
Well fortunately, mistress planned in advance and when summer was as its most beautiful, sje collected, dried and packaged many different dye plants. It’s good to have a stock to take of where that is coloured is not enough.
So hubby had to help get the paint pots up on the yard where the ground is fairly solid. Earth bursting not only in Japan, but also here with us where the frost is about to let go and the ground becomes soft and sticky.
The pots are large and bulky and weigh quite a lot.

Färggrytor på plats – Paint pots on site

Indoor proceeded simultaneously washing of wool. When plant dyeing yarn must be mordanted and to do so yarn must be washed carefully.Inomhus pågick samtidigt tvätt av ullgarn. För att kunna växtfärga måste garnet betas och för att betningen skall täcka garnets all skrymslen måste det tvättas väldigt noga.
Så idag fylldes grytorna med vatten och eldades under för att få lagom temperatur för att kunna starta betningen.
Det tar ett bra tag innan temperaturen är så hög så att betmedel och garn kan läggas i. Ytterligare en bra stund senare har temperaturen nått 90 grader. Den temperaturen skall hållas i en timma och garnet får sedan kallna i grytorna till dagen efter (i morgon) när färgningen skall äga rum.

So taday the pots were filled with water and heated in order to get the right temperature to start mordanting.
It takes a while to get the temperature right for the yarn and the mordants to be added. Another good moment later, the temperature reached 90 degrees C. The temperature must be kept for an our and the yarn is then left in the pots to cool down for the next day (tomorrow) when the colouring is to take place.

Färgväxterna måste också förberedas. I en stor gryta, ca 15 liter, läggs färgväxterna och vatten tillsätts. Växterna skall koka olika lång tid beroende på art och färg. När växterna är urlakade silas alltsammans för att få ur så mycket färg som möjligt. Det färdiga avkoket späds sedan med rätt mängd vatten till det färgbad som garnet skall färgas i.
Och färgar gör matmor i morgon.

The colour plants must also be prepared- In a large pot, about 4 gallons, the colour plants and the water is added. The plants have to cook different length of time depending on the species and the colour wanted. When plants are leached, its time to strain to get out as much paint as possible. When drained, water is added to the right amount of liquid for the dyebath.
And tomorrow mistress gonna dye yarn.

I väntans tider – in waiting times

English in between
Mars är förväntans tid, en väntans tid och en uppfyllelsens tid.

Vi känner en viss förväntan inför att få se årets nya lamm som skall komma under senare delen av mars och början av april.

Väntar gör vi, och tackorna, på den lyckliga tilldragelsen.Tackornas magar blir rundare och ryggarna på en del liknar ett matsalbord så breda är de. Aptiten är det inget fel på och extra förväntansfulla är tackorna som börjat få en tilldelning av kraftfoder för att fylla kravet på extra energi.
Hemblandat kraftfoder av råvaror som helt korn, betfor och en extra proteingiva i form av sojapellets. Än så länge en successiv ökning som förhoppningsvis skall ge fullt utslag lagom till lammen börjar anlända.

I år har vi inte betäckt alla tackor utan nöjt oss med en del. Övriga får stå över tills nästa omgång då vi kommer att ha helt nya herrar med andra gener för att undvika närbesläktad avel.
Det innebär att vi har fått separera tackorna i två grupper, en betäckt och en som står på tillväxt.
“Bagghålan” är tom för den här gången och där huserar nu två ryatackor med två lamm samt ett tacklamm av värmlandsras.

March is the time of expectation a period of waiting and a time of frution.
We feel anticipation to see this years new lambs which are expected in late march to early april.
We are waiting and so do the ewes, for the happy event.
The ewes bellies are getting bigger and the backs of some similar to a dining table so broad they are.
Their apetite is fine and the ewes are eger to get extra feed concentrate to compensate for need of extra energy. Home made feed concentrate with hole barley, and betfor (made from beets) and some extra soy protein. So far they get the feed concentrate in growing amount till the lambs are borned.
We have separated the ewes into two separate groups, the ewes having lambs and the ewes that isn’t. One group is in the rams place(there are no rams left) and the other group is still in the sheep stable.

Tackor och lamm på undantag – Ewes and lambs om their own

I ordinarie fårstallet finns de betäckta damerna. Två ryatackor och tre värmlandstackor.

In the sheep stable we have the pregnant ewes. Two rya ewes and three värmland ewes.

Ungtackor av värmlandfår – Young ewes of forrest sheep

Husbon’n har drabbats av en bamseförkylning och har mest intagit ryggläge. Under tiden har matmor skött det mesta arbetet med djuren men också åstadkommit en del tvätt av alpackaull som torkats på de mest effektiva stället i huset, över vedspisens eftervärme. Förvaringen under torkningen sker i kasserade brödbackar som rymmer en hel del och håller ullen på plats, i alla fall någorlunda.

Hubby has got a super cold and has been stuck in bed. Meanwhile missus has taken care of the animals and scoured some alpaca wool and as usual dried the wool at the place over the wood stove. We use bins for bread. They hold a lot and make the wool stay in place, in some mesure.

Alpackaull i färgen fawn – Fawn alpaca wool

Den kamgarnsspunna shetlandsullen skall bli till tunna sockar. Ett stickprov har gjorts, maskor har lagts upp och en bit på resåren har stickats. Stickor nr 2 och 28 maskor per tio cm. Ett långsamt arbete. Garnet gör sig bättre stickat än i nystanet och jag har börjat tycka att det trots allt är ganska OK.

The worsted spun shetland wool will be socks. I’ve made a sample and knitted a bit of the shaft. Knitting needles nr 0 and 7 stiches an inch. A slow job. The yarn looks better when knitted than in the yarn ball and I’ve started to think, in spite of everything , thatthe yarn is OK.

Shetlandsgarn spunnet med kort drag – Yarn of shetlandswool spun worsted.

På gång igen – On the go again

English below
Efter en veckas indisposition är det full rulle igen. Ulllagret börjar bli komplett. De mesta av ullen är sorterad och tvättad. Återstår lite finull i bruna nyanser. Hemsidan är kompletterad med svart och vit finull.
Nästa steg är alpackaull som står på tur för tvättning. Funderar fortfarande på om denna skall kardas samman med någon annan ullsort eller behållas au’ naturell. Ljuvlig”ull” i fawn, rose gray och vitt som passar utmärkt till det där lilla extra. Kommer så småningom.
Annat på gång är gammelvirkningskit komplett med garn, mönster och nål för den som vill prova på.
Veckan har fyllts med modellframställning och prov av nålar för att få till det allra bästa.
Litet spinnande har det också blivit. De sista två hektona av mitt kilo shetlandsull av fin kvalitet är i det närmaste färdigspunnet. Återstår att tvinna ca fyra hekto. De övriga sex är klara för tvätt.

After a week of indisposition, it is full speed again. My wool stock is almost complete. Most of the wool is sorted and scoured. Some finull in brown hues is left. The website is completed with black and white finull.
The next step is alpaca wool standing in line for washing. Still thinking whether to use it with another fibre or retained au ‘natural. Luscious “wool“ in fawn, rose gray and white that is perfect for that little extra. Will show up eventually.
More in the pipeline is bosnian crochet kits, complete with yarn, patterns and needles for those who want to try. This week has been filled with model production and test of needles to get to the very best.
I’ve also been spinning . The last half pound of my Shetland tops of fine quality are almost ready. What remains is to ply a pound of singels to complete the 1½ pound already spun and plied.

Tillfälligt ur spel – Temporary eliminated

English below
Jag är, precis som titeln säger, tillfälligt ur spel. Efter en intensiv period, då jag spunnit med långdrag, sade vänster axel stopp. “Inte en rörelse till. Nu lägger du ner verksamheten!”
Det var inget annat att göra än att lyda. Dagtid fungerade det förutsatt att jag inte försökte lyfta armen. Nattetid var det för dj….
Men det finns en ljusning. Igår kväll kände jag lusten igen att ha något i händerna. Ett par halvfärdiga vantar togs fram ur gömmorna och det fungerade – i alla fall en liten stund.
Vid läggdags kom nästa glädjetecken – jag kunde hålla boken och läsa en stund. Att läsa böcker är en av livets nödvändigheter. Jag läser jämt, mycket är facklitteratur men också en hel del skönlitteratur.
Den här veckan kom också Vävmagasinet som utvecklats till en klart mycket bättre tidskrift än den varit. Den innehåller idag flera intressanta artiklar som leder till en längtan efter fördjupning.
Vävstolarna står för tillfället helt stilla som en följd av axelproblemen och det är inte klokt vad inspirationen och lusten att pröva idéer gör sig påminda när man inte kan.

I’m, just as the title says, temporary eliminated. After beeing intensivly spinning using the longdraw tecnique, my left shoulder said “No you don’t move no more, shut down the activity!”
All I had to do was obey. In the daytime I could manage, provided not trying to lift my arm. In the night it was hell.
But I can see the light. Yesterday evening I felt the urge to do something with my hands again. A pair of half done mittens came out of the darkness and it worked – at least for a little while.
When I went to bed I realised that it was possible to hold a book and read again. To read books are one of lifes nessecities. I read all the time, much of the books are fact books but I also read quite a lot of fiction.
This week I got my example of Vävmagasinet (Scandinavian Weaving Magazine) and I find it much better than before. The magazine have many interesting essays that makes me want to know more in dept.
My looms are for the moment quiet due to my shoulder problem and when I can’t move the inspiration och the lust to try new ideas is very obtrusive.

FÅRrlig kärlek

Only Swedish today

Vad är det hos får som gör dem så fascinerande att föda upp och ha runt om kring sig? Varför väljer man att ha får istället för göra långa lyxiga semester/nöjesresor. Naturligtvis finns det många skilda orsaker till att man omger sig med får.
Vi, husbon’n och jag, matmor, skaffade oss får för att tillfredsställa två delar som av oss sågs som absolut nödvändiga.

vi hade marker som behövde betas av för att undvika att markerna växte igen
matmor ville utveckla vävandet med garn av egen ull istället för köpt

Våra marker är inte ofantliga men även små hemman förbuskas lätt när man inte har djur som håller efter växtligheten. Vi hade tidigare haft häst som skött den saken men när yngsta dottern skulle läsa på annat håll och intresset för ridning byttes mot andra, viktigare intressen såg vi oss tvungna att avveckla vårt hästinnehav.
Alternativet till häst var, i vårt fall, att husbon’n fick tillbringa all ledig tid i skog och mark för att hålla undan det som inte skulle växa där.

Matmor hoppade i samma veva av karriärkarusellen och fick massor av tid att fylla under tiden som hjärncellerna återtog sin ställning som nyfikna, kreativa, utvecklande och användbara medel för en trivsam och stimulerande tillvaro.
En yrkeskurs i handvävning under sent 60-tal fick bilda basen tillsammans med intresset för ull i alla former. Spinnandet av eget garn tog fart och ull från svenska lantrasfår inköptes i parti och minut. Efter att ha spunnit garn av inköpt ull under fyra år väcktes frågan om att ha egna får på gården.
Att kunna lösa både frågan om buskbekämpning och en aldrig sinande tillgång av ull var tanken och det löstes genom inskaffning av ryafår.

Varför ryafår?
Matmors ambition var att producera mattgarn att använda vid vävning av mattor. Den mest lämpade fårsorten som kunde tillgodose det behovet var naturligtvis ryafår.
Vi har fött upp ryafår sedan 2003 då vi startade med tre vita ungtackor som vid köpet var betäckta. Lamm kunde alltså väntas under våren nästkommande år.
Sedan dess har vi haft sju lammkullar, den åttonde står på tur.

Ryafåret tillhör det nordeuropeiska kortsvansade lantrasfåret och har återskapats för att få fram den typ av ull som använts i gamla tiders ryamattor. Som drivande bakom rekonstruktionsarbetet står dels Axel Nilsson, intendent för Nordiska museét och Emma Zorn som i några besättningar i Skattungbyn och på Sollerön fann får som sedan kom att ligga som grund för dagens bevarandearbete.
Året var 1915 då läkaren Carl Mannheimer och hans hustru Maja, med utgångspunkt i sitt intresse för konst och konsthantverk och med hjälp av Axel Nilsson, valde ut ett antal tackor och tog med till sin gård, Tjöstelsröd i Bohuslän. Senare fortsatte makarna Wålstedt arbetet med att bevara ryafåren.

De tackor som vi köpte 2003 av Ivar Andreasson, en av ryafårens förkämpar, var av Tjöstelsrödssläkten.

Ryafåret
Ryafåret är ett medelstort får med förhållandevis korta ben. Ullen skall vara lång, glansig, märgfri och bestå av både bottenull och täckhår och skall ha samma karaktär både på sida och bog. (Ryafåret har inga manhår eller stickelhår som t ex Gutefåret)
Ryafårets ansikte är ullfritt och glansigt och svansen är kort, 15-18 cm och saknar ull, benen är ullfria. Det finns vita, grå, svarta och bruna ryafår. Vi har vita,svarta och bruna.

Ryatackorna är goda mödrar, föder oftast två lamm (flera förekommer). Brunsten är årstidsbunden (undantag finns) d v s den inträder på hösten och lammen föds oftast i mars-maj.

Våra får betar på naturbeten och rör sig också gärna i oländig terräng.
Ullutbytet per år är ca 3 kg varav den finaste ullen klipps på hösten. Vårullen är ofta påverkad av lammning och stallvistelse under vintern, även om våra får kan vistas utomhus året om om de så vill, och tas inte tillvara som ull av spinnkvalitet.
Idag spinner matmor inte bara mattgarn utan även stickgarn och vävgarn av ryafårets ull. Som alltid gäller det att välja rätt ull för olika saker och ryafårets ull kan, genom att den både har bottenull och täckhår, tillgodose de flesta önskemål om styrka, mjukhet och användbarhet. Ett noggrant urval av avelsdjur för att få den bästa ullen och en uppfödning som är inriktad på god ullkvalitet är av största vikt för att ha möjlighet att välja rätt ull för rätt ändamål.
Sedan 2009 har vi också Värmlandsfår. Mer om dessa senare.

Ullkvalitet hos naturfärgad ull – Quality of naturally coloured wool

English in between
Att välja ut naturfärgad ull för bearbetning till spinnkvalitét kan ha sina sidor. Framför allt svart höstklippt ull kan ha de mest charmiga skiftningar med solblekta toppar som är lätt att falla för.

Choosing naturally coloured wool to use for spinning can be hazardous. Especially black wool sheared in the autumn/fall may show the most charming tints, with sun bleached tips, easy to succumb.

Svart ull med solblekta toppar – Black wool with tips bleached by the sun

Men se upp! De solblekta topparna kan var spröda och gå av vid bearbetning av ullen t ex vid kardning.
Testa hållbarheten innan du väljer användningsområde för ullen.

But beware! These tips bleached by the sun can be brittle and come off during carding. Try the sustainability before choosing how to use the wool.

De blekta topparna i närbild – Closed up wiew of the bleached tips

En i övrigt helt OK ull kan förstöras av topparna som går av under kardningen och lägger sig som knutor i det färdiga floret.

A wool that’s otherwise OK can be damaged by the broken tips showing up like neps in the carded batt.

Fatta tag upp locken och nyp av toppen – Grip the lock and pinch off the top

Då gäller det att vara hårdhänt. Testa ullen genom att nypa om de blekta topparna och dra av dessa. Släpper toppen lätt är det bara att med tålamod gå igenom hela fällen och ta bort alla blekta toppar eller helt enkelt använda ullen till filtning.

If that happens you have to be hardhanded. Test the wool by taking a firm grip at the bleached tips and try to pull them off. If the tip is easy to remove you have to work through all the wool, remove all the bleached tips or use the wool for feltmaking instead.

Ullrester t v, avnupna toppar t h – Locks of wool , left and removed tops, right

Att använda ullen till tovning/filtning går under förutsättning att ullen är av ren lantras utan inblandning av köttrasgener (texel, dorset, oxford down, suffolk m fl). Det vi kallar köttrasull går inte att tova. Däremot kan den typen av ull passa som fyllning i kuddar eller leksaksdjur.Denna ull känns lättast igen på att den snabbt återtar sin ursprungliga form efter att ha kramats ihop inuti handen (det finns undantag).
Notera! Lammets första ull har en s k lammkrok som kan släppa vid kardning, framför allt om man inte klippt lammullen vid ca fyra månaders ålder utan som helårsull.Lammets ull ändrar karaktär när lammet är ca fyra – fem månader.

If you want to use the wool for feltmaking make shure the wool is pure landrace without any genes from crossbread sheeps like texel, dorset, oxford down, suffolk or others whos wool is impossible to felt.That kind of wool can be perfect as stuffing cushions or toys. This wool can be recognised as a wool that bounce back vary quickly when squeesed in the hand (there are exceptions.
Note! A lambs first wool has a hook that can be ripped off during carding, especially if the lamb isn’t sheared at the age of four to five months. The lambs wool gets a different nature when the lamb is four to five month.

Överraskningar och garn från baggull – Surprises and yarn from a rams wool

English below
Överraskningarnas tid är inte förbi. Mina tops av naturfärgad shetlandsull spunna som kardgarn är nu tvättade och bjöd på en överraskning av “stora mått”. Det färdiga garnet var innan tvätt av en grovlek som kunde passa för stickor nr 3,5. Efter tvätt svällde garnet upp och kräver nu minst stickor nr 5 för att överhuvudtaget kunna stickas.
Inte precis vad jag hade förväntat mig även om ullen i vissa källor beskrivs som bouncy (fjädrande).

Dessa tops är ju inte i egentlig mening tops av fibrer som sinsemellan är av samma längd eller grovlek. Dessa består av kardad ull som sedan kammats, dragits till band och sedan kompakterats för att få ett hanterbart ullband att spinna från.
För att testa ullens krusighet drog jag av en bit av topsbandet, blötte detta i varmt vatten, kramade ur överflödigt vatten utan att rubba fibrerna och lade till tork.
Den torkade biten av tops blev till en sträv spretig massa av fibrer minst tio gånger mer omfångsrik än innan tvätt.
Den färgade ullen blev, trots volymändringen, ett användbart garn även om jag normalt inte stickar med så grova stickor. Användbart till vad? Det är inte beslutat ännu.

Shetland tops spunnet som kardgarn – Shetland tops spun woolen

Den vita ullen som spanns med kort drag till ett “kamgarn” blev ju med dessa fibrer inte ett äkta kamgarn och inte heller till min belåtenhet efter tvätt.
Slutsats:
Färdigprocessade fibrer passar inte mig som vill se hur den ursprungliga ullen ser ut för att kunna spinna det på det mest lämpliga sättet.

Ett garn som jag däremot blev nöjd med är mitt (riktiga) kamgarn spunnet från ull från vår ryabagge. Hans ull är av det mer krusiga slaget på gränsen till gobelängull (i dess ursprungliga beteckning – med täckhår och bottenull).
Ullen tvättades och lockarna tesades (öppnades upp sidledes) och kammades med mina dubbelradiga, egenhändigt tillverkade, ullkammar.
Den kammade ullen från första kamningen lades för sig och spanns åt höger (z) som kamgarn med kort drag. Garnet behölls entrådigt, fixerades i varmt vatten på PVC-härvträn för att användas som vävgarn.
Ullen från andra kamningen spanns med kort drag i s, åt vänster, tvinnades i z, åt höger, tvättades och torkades utan sträckning. Garnet är glansigt och mjukt och kan användas till ett stickgarn som är både mjukt och slitstarkt.
Kamresterna kardades och spanns till ett kardgarn med långdrag. Spinnriktning som andra kamningen.Mjukt garn för kroppsnära användning. Inte slitstarkt på grund av de korta fibrerna.

Tre sinsemellan helt olika garner för tre olika behov av en och samma ull. Det kallar jag användbarhet.
Ryaull benämns ofta som oanvändbar. Detta epitet tror jag kommer av att den ull man använt inte är från får avlade för att producera märgfri ull och att spinnerskan inte är skickad att avgöra ullens kvalitet när den kommer direkt från fåret. Det gäller att välja rätt ull för att få ett garn som passar till det man tänkt göra av garnet.

Ullen från vä till hö första kamningen, andra kamningen och kardrester -from left to right first combing, second combing and the left overs spun woolen.

Sometimes you might be surprised. My coloured shetland tops, spun woolen, now washed made me very surprised. Before washing, the yarn could be knitted with knitting needle size 4 (US). After washing, the yarn bloomed and I have to use size 8 to be able to knit the yarn.

Not what I expected even if the wool sometimes is defined as bouncy.
These tops are not actually tops in the meaning that the wool fibers are of similar size. These are carded wool that has been combed and drawn into tops to spin from.
To test the crimp I took a piece of the top, wet it in warm water, squeezed out the water without disturbing the fibers and laid it to dry.
When dried the piece became a rough, spidery mass of fibers with at least ten times more volume than before washing.
Although, the coloured wool was, despite the volume change, a yarn I can use even if I normaly don’t knit with knitting kneedles of that size. Useful to make what? I haven’t decided yet.( picture of the grey yarn)
The white wool spun worsted isn’t actually worsted due to the fibres, and I’m not satisfied with the yarn when washed.

Conclusion:
Preprocessed fibres like tops doesn’t suit me. I want to look at the original woolfibre to be able to choose the most appropriate spinning method.

A yarn I’m most satisfied with is my true worsted yarn made from combed fibres from our Rya ram. His wool is more crimpy, nearly gobelin wool (the original type with both outer- and inner-coat).
I washed the wool, teased the locks and combed the wool using my two-row combes, made by me.
The wool from the first combing was spun to the right (z) worsted with a short draw. The yarn was kept as singles, fixed in hot water on PVC-niddy-noddies to be used as weaving yarn.
The wool from the second combing was spun worsted with a short draw to the left (s), was plied to the right (z), washed and dried without tension. The yarn is smooth with shine and suitable for knitting both soft and hardwearing.
The left-overs from combing was carded and spun with a long draw to a woolen yarn. I spun it to the left like the second combing. It is a soft yarn for use near the skin. The yarn is not hardwearing due to the short fibres.

Three different yarns to suit three different needs from the same wool. That’s what I call versatility.

Wool from the Rya sheep is many times considered not suitable for garments. I believe that comes from using the wool from sheep not bred to produce wool free from kemp and to the fact that the spinner is not able to judge the wool quality when taken directly from the sheep. You have to choose the right wool suitable for the yarn for the intended use.