Vi väntar, och väntar och tackorna blir bara större och bredare och mindre rörliga.
Men i morse fanns hon där, vårt lilla nyfödda tacklamm. Gullan, vår ungtacka av värmlandsras, hade fått ett tacklamm. Tre kilo tung, brun med vit hätta, stod hon där knappt torr när vi kom till fårhuset.
Nu är mor och barn placerade i egen box för att bekanta sig med varandra.
We are waiting and waiting for the lambs to arrive and the ewes get bigger and bigger and move very slowly around. Then, today there she was, our newborne ewelamb. Gullan our young Värmland ewe, had got a ewe lamb. When we came to the sheep shed there she was, brown with white cap, with a weight of 6,6 lb and barely dry. Now the mother and child has got their own box to get familiar with each other.
För några dagar sedan när förrådet behövde kompletteras och försändelser hämtas och skickas, gav vi oss iväg norrut till grannkommunen. Ärendena uträttades och hemfärden påbörjades. Av en händelse gjorde bilen en avstickare via en mindre väg. Husbon’n medgav att nyfikenheten på vissa ullproducenter, nyligen inflyttade från landets södra del, hade sin del i vägvalet. Dessa ulliga, långhalsade nykomlingar skulle finnas i en hage hos A. Två skulle de vara. Visst fick vi syn på dem, men vänta nu – de två hade blivit tre! Ett litet stoföl stod nu jämte sin mamma och tittade nyfiket på världen.
Rask svängde husbon’n in på ‘A’s uppfart. A visade sina långhalsade lamadjur och berättade om sin önskan att komplettera sin materialbank med denna annorlunda ullproducent. A har, liksom vi, också får och ett stort intresse för ull och ullhantering. Läs mer om lamadjur här och om A och hennes djur här.
Some days agoour supply needed an uppdate and the post office a visit and we headed north. The buisiness were taken care of and we started going home. By coinsidence the car went on a smaller way. Hubby admitted he was curious about some newly arrived woolly creatures . These woolly, longnecked newcombers should be in a pasture with A and there should be two of them. We spotted them, allright, but hey, waite a moment – the two has become three! A little mare foal stood beside her mother curiously looking at the world.
Hubby quickly made a turn into A’s driveway. A showed her long-necked lamas and told us her wish to complete her supply of wool with this unusual wool. A are, like us, a sheep owner and has a great interest in wool and wool handling.
English in between
Så har det äntligen hänt. Årets första lamm har kommit. Två bagglamm av värmlandsras födda av vår första värmlandstacka, Hilda, som började visa tecken på förestående lammning igår kväll.
När husbon’n tittade in i fårhuset i morse, stod de där lite fuktiga men pigga och nyfikna..
Finally it’s happend. The first lambs of this year has arrived. Our very first värmland ewe gave birth to two ramlambs.When hubby entered the sheep shed this morning, there they were , a bit humid but alert and curious.
Två bruna bagglamm – Two brown ramlambs
Några som också var nyfikna var våra ungtackor av värmlandsras. “Små nykomlingar som låter – vad är nu detta?”
För att inte störa mor och barn i den så viktiga, första kontakten placerades de, efter vägning, i en lamningsbox. Husbon’n satte upp en till för säkerhets skull. Vi har några tackor till som släppt ner mjölk i sina juver så det är bara att vänta och se.
Our young Wärmlands ewes were also curious. “Tiny newcomers making sounds – what’s up? Not to disturb the mother and children when bonding, after weighing they were placed in a lambing box. Hubby put up another box in case of another lambing. Some of the ewes has let the milk down into their udders so we’ll waite and see.
PS. Spinnrocken har premiärspunnits. Kardrester av värmlandsull spanns till en liten härva mjukt och behagligt stickgarn. Ullen var från Hilda, vår nylammade tacka..DS
PS. I’ve spun a sample on the new spinning wheel from my last comment (Sorry, not in English). A small skein of soft and cosy knitting yarn. The wool I used came from Hilda our newly lambed ewe.
Only in Swedish today.
Ingen som läser min blogg har väl kunnat undgå att märka mitt intresse för spinnrockar. Framför allt olika modeller och konstruktioner av spinnrockar som tillverkats av spinnrocksmakare i vårt land.
Några av dessa tillverkare har jag lyckats utröna namnet på andra är fortfarande anonyma.
Ibland går det att se en koppling till en viss del av Sverige, ibland leder modellen tankarna även utanför landets gränser.
Som alltid är frågan om ursprung långt tillbaka i tiden oklar. Vad som är hönan och vad som är ägget, vad som kom först influenser från Skandinavien eller till.
Våra förfäder, nordmännens, irrfärder har fört fårraser bland annat till Skottland och Island, varför inte ett vidare kulturellt utbyte, där även spinnredskap och redskap för ull använt samma “vandringsvägar” från och tillbaka till vårt land.
Häromdagen, för ungefär en vecka sedan, föll min blick på en spinnrock av en modell som inte fanns i min “samling”. En liten, upprättstående spinnrock av Shetlandstyp, gjord av en man från Varaslätten , men aldrig använd som spinnredskap. Den användes som blompiedestal tills den inte längre ansågs ha någon plats.
Den blev min för en överkomlig summa och hämtades till sin nya tillvaro i fredags.
Spinnvinge och drivning fungerade men spolen satt fast. Fram med rundfil och smärgelduk och till verket.
Spinnvingens ten polerades av , spolens innanmäte filades med rundfil och efter fem minuters arbete roterade rullen fritt på tenen.
Ett drivsnöre knöts på och spinnrocken, som är dubbeldriven, kunde testas för första gången.
För att vara tillverkad på 1970-talet och använd enbart som blompiedestal, fungerade spinnrocken utan anmärkning. Lite fett i drivhjulets nav och läderfett till trampans och spinnvingens läderanslutningar för att ta bort knirkandet kommer att göra susen.
Ursprungsmodellen är troligen hämtad från Shetlandsöarna. Liz Lovick med bloggen Northern Lace skrev, i mars 2010, om en spinnrock hon fått som gåva. Bilden på den spinnrocken är väldigt lik mitt nytillskott även om Liz rock är gjord i halv skala. Utväxlingen på min spinnrock är, trots litet drivhjul, inte så illa. Ratio 8:1 dvs spinnvingens trissa roterar 8 gånger på ett tramptag, vilket motsvarar att spinna ett ordinärt stickgarn. Nu återstår bara det roliga – att premiärspinna. Kanske garn av ull från ett av mina värmlandsfår.
English below
Ibland kan man faktiskt undra var pengar tar vägen. Inte så att de spenderas men ibland bara finns de inte på kontot.
Under ett antal dagar har jag sökt en fakturainbetalning och efter övervägande skickar jag så en påminnelse till i kunden. En koll några timmar senare, dock inte efter den betalningen utan efter andra föraviserade, så vad har hänt? Jo prydligt finns en betalning registrerad och på ett datum flera dagar tidigare som inte funnits vid alla mina tidigare genomgångar.
Det är inte första gången det hänt tyvärr, så vad händer på vägen mellan bankgirot och mitt konto? Den som ändå visste.
Nog om affärer.
Igår pågick det växtfärgning av garn, i kokgrytor på vår gårdsplan. Två stycken hundraliters grytor laddades med ved, vatten, växtavkok och förbetat ullgarn och veden tändes på. Husbon’n var behjälplig med blåslampa för att få igång eldningen utan dröjsmål. Det tar en stund att få upp värmen och när den är 90 grader gäller det att hålla den temperaturen i en timma.
Efter en timma kunde garnet tas ur badet, tvättas och sköljas. Nu hänger det första på tork över vedspisen. efter torkning skall det nystas till prydliga förhoppningsvis lika stora nystan och läggas till lagret.
Ett litet smakprov
Ytterligare färgning är planerad men först måste leveransen av beställt betmedel, och litet extra godis, anlända.
Sagda leverantör brukar vara väldigt snabb när matmor missat att kolla sitt förråd av nödvändiga råvaror.
Sometimes you can actually wonder where money goes. Not the money you spend, but money that is sometimes not in the account. For a number of days , I have sought a bill payment, and after consideration I send the customer a reminder. A check a few hours later, not for that payment but for another pre authenticated payment, what had happened? Well a payment has arrived, registered some days ago, a payment that has never existed at all my previous reviews. It’s not the first time it happened, unfortunately, so what happens on the road between the bank giro and my account? If you only knew.
Enough about business. Yesterday was the dyeing day. Two boiling pans, a houndred litres each, were set up in our yard with wood, water, plant dye solution andthe pre mordanted woolen yarn and the fire was lit.Hubby was helpful with the blowtorch to get started the fire immediately. It takes a while to reach 90 degrees C and it’s important to keep the temperature there for at least one hour. The yarn could then be taken out of the bath, washed and rinsed. After drying, all that’s left is to use the ball winder and make to equal balls out of each skein. and store it to use later on. More dyeing is planned, but first we have to wait for the ordered mordants and some extra goodies to arrive Said provider is usually very fast to deliver when mistress missed to check the supply of essential commodities.
English in between
Under helgen upptäckte matmor att förrådet av växtfärgat ullgarn är på upphällningen. Bara några härvor kvar. Vad göra?
Jo som tur är har matmor tänkt i förväg och när sommaren var som vackrast, samlat in, torkat och paketerat många olika färgväxter. Det är gott att ha ett lager att ta av när det som finns färgat inte räcker till.
Så husbon’n fick hjälpa till att plocka fram färggrytorna, fram på gården där underlaget var någorlunda fast. Jorden rämnar inte bara i Japan utan också här hos oss där tjälen håller på att släppa taget och marken blir mjuk och kletig.
Grytorna är stora och otympliga och väger likså några kilon.
This weekend mistress discovered that the stock of plant dyed wool yarnwas on decline. Just a few skeins left. What to do? Well fortunately, mistress planned in advance and when summer was as its most beautiful, sje collected, dried and packaged many different dye plants. It’s good to have a stock to take of where that is coloured is not enough. So hubby had to help get the paint pots up on the yard where the ground is fairly solid. Earth bursting not only in Japan, but also here with us where the frost is about to let go and the ground becomes soft and sticky. The pots are large and bulky and weigh quite a lot.
Färggrytor på plats – Paint pots on site
Indoor proceeded simultaneously washing of wool. When plant dyeing yarn must be mordantedand to do so yarn must be washed carefully.Inomhus pågick samtidigt tvätt av ullgarn. För att kunna växtfärga måste garnet betas och för att betningen skall täcka garnets all skrymslen måste det tvättas väldigt noga.
Så idag fylldes grytorna med vatten och eldades under för att få lagom temperatur för att kunna starta betningen.
Det tar ett bra tag innan temperaturen är så hög så att betmedel och garn kan läggas i. Ytterligare en bra stund senare har temperaturen nått 90 grader. Den temperaturen skall hållas i en timma och garnet får sedan kallna i grytorna till dagen efter (i morgon) när färgningen skall äga rum.
So taday the pots were filled with water and heated in order to get the right temperature to start mordanting. It takes a while to get the temperature right for the yarn and the mordants to be added. Another good moment later, the temperature reached 90 degrees C. The temperature must be kept for an our and the yarn is then left in the pots to cool down for the next day (tomorrow) when the colouring is to take place.
Betning av garn -Mordanting the yarn
Färgväxterna måste också förberedas. I en stor gryta, ca 15 liter, läggs färgväxterna och vatten tillsätts. Växterna skall koka olika lång tid beroende på art och färg. När växterna är urlakade silas alltsammans för att få ur så mycket färg som möjligt. Det färdiga avkoket späds sedan med rätt mängd vatten till det färgbad som garnet skall färgas i.
Och färgar gör matmor i morgon.
The colour plants must also be prepared- In a large pot, about 4 gallons, the colour plants and the water is added. The plants have to cook different length of time depending on the species and the colour wanted. When plants are leached, its time to strain to get out as much paint as possible. When drained, water is added to the right amount of liquid for the dyebath. And tomorrow mistress gonna dye yarn.
English in between
Mars är förväntans tid, en väntans tid och en uppfyllelsens tid.
Vi känner en viss förväntan inför att få se årets nya lamm som skall komma under senare delen av mars och början av april.
Väntar gör vi, och tackorna, på den lyckliga tilldragelsen.Tackornas magar blir rundare och ryggarna på en del liknar ett matsalbord så breda är de. Aptiten är det inget fel på och extra förväntansfulla är tackorna som börjat få en tilldelning av kraftfoder för att fylla kravet på extra energi.
Hemblandat kraftfoder av råvaror som helt korn, betfor och en extra proteingiva i form av sojapellets. Än så länge en successiv ökning som förhoppningsvis skall ge fullt utslag lagom till lammen börjar anlända.
I år har vi inte betäckt alla tackor utan nöjt oss med en del. Övriga får stå över tills nästa omgång då vi kommer att ha helt nya herrar med andra gener för att undvika närbesläktad avel.
Det innebär att vi har fått separera tackorna i två grupper, en betäckt och en som står på tillväxt.
“Bagghålan” är tom för den här gången och där huserar nu två ryatackor med två lamm samt ett tacklamm av värmlandsras.
March is the time of expectation a period of waiting and a time of frution. We feel anticipation to see this years new lambs which are expected in late march to early april. We are waiting and so do the ewes, for the happy event. The ewes bellies are getting bigger and the backs of some similar to a dining tableso broad they are. Their apetiteis fine and the ewes are eger to get extra feed concentrate to compensate for need of extra energy. Home made feedconcentrate with hole barley, and betfor (made from beets) and some extra soy protein. So far they get the feed concentrate in growing amount till the lambs are borned. We have separated the ewes into two separate groups, the ewes having lambs and the ewes that isn’t. One group is in the rams place(there are no rams left) and the other group is still in the sheep stable.
Tackor och lamm på undantag – Ewes and lambs om their own
I ordinarie fårstallet finns de betäckta damerna. Två ryatackor och tre värmlandstackor.
In the sheep stable we have the pregnant ewes. Two rya ewes and three värmland ewes.
Ungtackor av värmlandfår – Young ewes of forrest sheep
Husbon’n har drabbats av en bamseförkylning och har mest intagit ryggläge. Under tiden har matmor skött det mesta arbetet med djuren men också åstadkommit en del tvätt av alpackaull som torkats på de mest effektiva stället i huset, över vedspisens eftervärme. Förvaringen under torkningen sker i kasserade brödbackar som rymmer en hel del och håller ullen på plats, i alla fall någorlunda.
Hubby has got a super cold and has been stuck in bed. Meanwhile missus has taken care of the animals and scoured some alpaca wooland as usualdriedthe wool at the place over the wood stove. We use bins for bread. They hold a lot and make the wool stay in place, in some mesure.
Alpackaull i färgen fawn – Fawn alpaca woolVit alpackaull – White alpaca wool
Den kamgarnsspunna shetlandsullen skall bli till tunna sockar. Ett stickprov har gjorts, maskor har lagts upp och en bit på resåren har stickats. Stickor nr 2 och 28 maskor per tio cm. Ett långsamt arbete. Garnet gör sig bättre stickat än i nystanet och jag har börjat tycka att det trots allt är ganska OK.
The worsted spun shetland wool will be socks. I’ve made a sample and knitted a bit of the shaft. Knitting needles nr 0 and 7 stiches an inch. A slow job. The yarn looks better when knitted than in the yarn ball and I’ve started to think, in spite of everything , thatthe yarn is OK.
Shetlandsgarn spunnet med kort drag – Yarn of shetlandswool spun worsted.
English below Efter en veckas indisposition är det full rulle igen. Ulllagret börjar bli komplett. De mesta av ullen är sorterad och tvättad. Återstår lite finull i bruna nyanser. Hemsidan är kompletterad med svart och vit finull. Nästa steg är alpackaull som står på tur för tvättning. Funderar fortfarande på om denna skall kardas samman med någon annan ullsort eller behållas au’ naturell. Ljuvlig”ull” i fawn, rose gray och vitt som passar utmärkt till det där lilla extra. Kommer så småningom. Annat på gång är gammelvirkningskit komplett med garn, mönster och nål för den som vill prova på. Veckan har fyllts med modellframställning och prov av nålar för att få till det allra bästa. Litet spinnande har det också blivit. De sista två hektona av mitt kilo shetlandsull av fin kvalitet är i det närmaste färdigspunnet. Återstår att tvinna ca fyra hekto. De övriga sex är klara för tvätt.
After aweek ofindisposition, it isfull speedagain.My wool stock is almost complete.Most ofthe woolissortedandscoured.Somefinullinbrownhues is left.The websiteiscompletedwithblackandwhitefinull. The nextstepisalpaca wool standingin lineforwashing.Still thinking whether to use it with anotherfibreorretainedau‘natural.Luscious“wool“infawn,rosegrayandwhitethat is perfectforthat littleextra.Willshow up eventually. Morein the pipelineis bosnian crochetkits,completewithyarn,patternsandneedlesforthose whowant totry. This week hasbeen filledwithmodelproductionandtestofneedlestogettothe verybest. I’ve also been spinning.The last half pound ofmyShetlandtopsof finequalityarealmostready. What remains is to ply a pound of singels to complete the 1½ pound already spun and plied.
English below Jag är, precis som titeln säger, tillfälligt ur spel. Efter en intensiv period, då jag spunnit med långdrag, sade vänster axel stopp. “Inte en rörelse till. Nu lägger du ner verksamheten!” Det var inget annat att göra än att lyda. Dagtid fungerade det förutsatt att jag inte försökte lyfta armen. Nattetid var det för dj…. Men det finns en ljusning. Igår kväll kände jag lusten igen att ha något i händerna. Ett par halvfärdiga vantar togs fram ur gömmorna och det fungerade – i alla fall en liten stund. Vid läggdags kom nästa glädjetecken – jag kunde hålla boken och läsa en stund. Att läsa böcker är en av livets nödvändigheter. Jag läser jämt, mycket är facklitteratur men också en hel del skönlitteratur. Den här veckan kom också Vävmagasinet som utvecklats till en klart mycket bättre tidskrift än den varit. Den innehåller idag flera intressanta artiklar som leder till en längtan efter fördjupning. Vävstolarna står för tillfället helt stilla som en följd av axelproblemen och det är inte klokt vad inspirationen och lusten att pröva idéer gör sig påminda när man inte kan.
I’m, just as the title says, temporary eliminated. After beeing intensivly spinning using the longdraw tecnique, my left shoulder said “No you don’t move no more, shut down the activity!” All I had to do was obey. In the daytime I could manage, provided not trying to lift my arm. In the night it was hell. But I can see the light. Yesterday evening I felt the urge to do something with my hands again. A pair of half done mittens came out of the darkness and it worked – at least for a little while. When I went to bed I realised that it was possible to hold a book and read again. To read books are one of lifes nessecities. I read all the time, much of the books are fact books but I also read quite a lot of fiction. This week I got my example of Vävmagasinet (Scandinavian Weaving Magazine) and I find it much better than before. The magazine have many interesting essays that makes me want to know more in dept. My looms are for the moment quiet due to my shoulder problem and when I can’t move the inspiration och the lust to try new ideas is very obtrusive.
Vad är det hos får som gör dem så fascinerande att föda upp och ha runt om kring sig? Varför väljer man att ha får istället för göra långa lyxiga semester/nöjesresor. Naturligtvis finns det många skilda orsaker till att man omger sig med får.
Vi, husbon’n och jag, matmor, skaffade oss får för att tillfredsställa två delar som av oss sågs som absolut nödvändiga.
vi hade marker som behövde betas av för att undvika att markerna växte igen
matmor ville utveckla vävandet med garn av egen ull istället för köpt
Våra marker är inte ofantliga men även små hemman förbuskas lätt när man inte har djur som håller efter växtligheten. Vi hade tidigare haft häst som skött den saken men när yngsta dottern skulle läsa på annat håll och intresset för ridning byttes mot andra, viktigare intressen såg vi oss tvungna att avveckla vårt hästinnehav.
Alternativet till häst var, i vårt fall, att husbon’n fick tillbringa all ledig tid i skog och mark för att hålla undan det som inte skulle växa där.
Matmor hoppade i samma veva av karriärkarusellen och fick massor av tid att fylla under tiden som hjärncellerna återtog sin ställning som nyfikna, kreativa, utvecklande och användbara medel för en trivsam och stimulerande tillvaro.
En yrkeskurs i handvävning under sent 60-tal fick bilda basen tillsammans med intresset för ull i alla former. Spinnandet av eget garn tog fart och ull från svenska lantrasfår inköptes i parti och minut. Efter att ha spunnit garn av inköpt ull under fyra år väcktes frågan om att ha egna får på gården.
Att kunna lösa både frågan om buskbekämpning och en aldrig sinande tillgång av ull var tanken och det löstes genom inskaffning av ryafår.
Varför ryafår?
Matmors ambition var att producera mattgarn att använda vid vävning av mattor. Den mest lämpade fårsorten som kunde tillgodose det behovet var naturligtvis ryafår.
Vi har fött upp ryafår sedan 2003 då vi startade med tre vita ungtackor som vid köpet var betäckta. Lamm kunde alltså väntas under våren nästkommande år.
Sedan dess har vi haft sju lammkullar, den åttonde står på tur.
Ryafåret tillhör det nordeuropeiska kortsvansade lantrasfåret och har återskapats för att få fram den typ av ull som använts i gamla tiders ryamattor. Som drivande bakom rekonstruktionsarbetet står dels Axel Nilsson, intendent för Nordiska museét och Emma Zorn som i några besättningar i Skattungbyn och på Sollerön fann får som sedan kom att ligga som grund för dagens bevarandearbete.
Året var 1915 då läkaren Carl Mannheimer och hans hustru Maja, med utgångspunkt i sitt intresse för konst och konsthantverk och med hjälp av Axel Nilsson, valde ut ett antal tackor och tog med till sin gård, Tjöstelsröd i Bohuslän. Senare fortsatte makarna Wålstedt arbetet med att bevara ryafåren.
De tackor som vi köpte 2003 av Ivar Andreasson, en av ryafårens förkämpar, var av Tjöstelsrödssläkten.
Ryafåret
Ryafåret är ett medelstort får med förhållandevis korta ben. Ullen skall vara lång, glansig, märgfri och bestå av både bottenull och täckhår och skall ha samma karaktär både på sida och bog. (Ryafåret har inga manhår eller stickelhår som t ex Gutefåret)
Ryafårets ansikte är ullfritt och glansigt och svansen är kort, 15-18 cm och saknar ull, benen är ullfria. Det finns vita, grå, svarta och bruna ryafår. Vi har vita,svarta och bruna.
Tacka med lamm
Ryatackorna är goda mödrar, föder oftast två lamm (flera förekommer). Brunsten är årstidsbunden (undantag finns) d v s den inträder på hösten och lammen föds oftast i mars-maj.
Vit Ryabagge
Våra får betar på naturbeten och rör sig också gärna i oländig terräng.
Ullutbytet per år är ca 3 kg varav den finaste ullen klipps på hösten. Vårullen är ofta påverkad av lammning och stallvistelse under vintern, även om våra får kan vistas utomhus året om om de så vill, och tas inte tillvara som ull av spinnkvalitet.
Idag spinner matmor inte bara mattgarn utan även stickgarn och vävgarn av ryafårets ull. Som alltid gäller det att välja rätt ull för olika saker och ryafårets ull kan, genom att den både har bottenull och täckhår, tillgodose de flesta önskemål om styrka, mjukhet och användbarhet. Ett noggrant urval av avelsdjur för att få den bästa ullen och en uppfödning som är inriktad på god ullkvalitet är av största vikt för att ha möjlighet att välja rätt ull för rätt ändamål.
Sedan 2009 har vi också Värmlandsfår. Mer om dessa senare.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
