Februarisol och utomhusarbete

En februaridag lagom kall, med sol som skiner och arbete någorlunda utom räckhåll för nordanvinden är något av det bästa jag vet.
Det är inte bara uppe i norra delarna av Sverige, där ljuset återkommer gradvis och solen stiger över fjälltopparna, som ger ett visst mått av hopp inför den stundande våren.

Trots minusgrader rinner det och porlar i bäcken som går över våra marker. Vid närmare påseende kan man urskilja naturens finurligheter med en blandning av is och rinnande vatten, av multnande växter och fortfarande gröna sådana och av det som naturen redan väckt till liv.
Under en  tur runt gården fick vi se prov på naturens fantastiska skeenden. I en granplantering som snart är avverkningsklar har ljuset väckt harsyran till liv. De gröna bladen finns där nere i mossan, färdiga att plocka för att bygga upp C-vitaminförrådet. I bäcken rinner vattnet klart och kallt och lämnar skapelser av is där man minst kan ana det.
porlandevattenco
Kan du höra porlandet i bäcken?
En bit längre ned har isen släppt från kanterna och ligger som ett tak över det rinnande vattnet.
vattenfallco
Ett microperspektiv med istaket och vattenfallet.
Under vår promenad kunde vi planlägga årets utearbete med fortsatt utökning av våra beteshagar. Ännu så länge är det bara urgallrad skog men snart så…
Vi startade med röjningen av skogsgläntan. ett fårstängsel som gjort sitt skall bytas ut i samband med att beteshagen utökas. Alla grenrester från fällda träd skall samlas ihop och läggas på hög för att kunna eldas upp vid tjänlig väderlek dvs minimalt med blåst och gärna lite snö på marken. Om inte Kung Bore tar ett nytt tag får det eldas med försiktighet.
Träd som vinden tagit skall undan från stängsel och skogsvägar för att lämna fri passage.
Vi gjorde vårt bästa med hjälp av Nellie som höll kontroll på både oss och gårdsplanen så att inga obehöriga tog sig fram.
Husbonn’ går knappt att känna igen, påpälsad under allt som krävs för att nordanvinden inte skall komma åt fri hud.
Det bästa med att arbeta tillsammans är att man kan dela upplevelser och ibland ändra inriktning på arbetet, vilket hänt då och då under våra många år tillsammans.
skogsrojningco
KM bygger på högen
Ibland när man släpar grenar hittar man något som kräver en extra titt under andra förhållanden.
Några döda grenar togs in. På dessa fanns små isklumpar som visade sig bestå av svamp. Svampen behövde tina och torka till för att kunna avslöja sina hemligheter. Grenarna befriades från svamparna som lades i en tom äggkartong som helt lämpligt stod placerad invid vedspisen. Den var tänkt att bli tändmaterial men fick en alternativ användning som förvaring åt mina “fynd”.
Det får visa sig så småningom vad de små knoppiga svamparna i grenklykorna egentligen är för något.
svampco
Här ligger den – grenen som väckte min nyfikenhet.
Titta vid pilen.
grenklykaco
Närbild på utväxterna inkapslade i is.

 

svampisco
En lite större bit, ca 2 cm på största stället.
Oavsett vad fynden visar sig att vara, eller inte vara, har vi haft en härlig eftermiddag ute medan vi arbetat med att göra skogsgläntan fin och städad.
Vi hoppas på fler vackra dagar med mer natur(liga) upplevelser.

Gammelnorsk Spelsau Del 3

Så är den tredje delen av min ull klar. Den grå delen var betydligt mjukare än den “vita” mer som den bruna ullen. En del av ullen hade grova täckhår, rejält grova och mycket sträva och långa svarta hår. Dessa avlägsnades innan ullen tesades*.
Grova täckhår är lätta att separera från locken om man fattar tag om spetsen med ena handen och med fingrarna mot handloven på andra handen om klippändan och försiktigt drar i täckhåren. Kvar har man bottenullen som kan kardas. Jag kardade ullen på min kardmaskin, en Louët som är försedd med motordrift.
Det behövdes tre kardomgångar med bortplockning av skräp och de små knutor som kan uppstå i ullen när man kardar lång ull, speciellt ettårsull med lammull som fått växa utan att klippa den första fina ullen.
Den kardade ullen delades i en kontinuerlig längd som sedan kunde sträckas i två omgångar till ett kardband.

Den delade ullen innan sträckning

Kardbandet spanns på min Joy utväxling 8,5:1 med ett kraftigt indrag för att undvika för mycket snodd. (not. utväxlingen är annorlunda på min spinnrock eftersom den gjorts av KM)
Det färdiga entrådiga garnet lindades upp på handen (Andean Plying)för att tvinnas med en tråd från början och en från slutet av garnet (egentligen ett så kallat halvbackat garn) och tvinnades med samma utväxling.
Garnet härvlades och knöts om och tvättades i en mild tvättlösning, sköljdes, centrifugerades och hängdes upp för tork.
Garnet, ett löst spunnet, tvinnat garn med mycket luft i  som passar till grövre tröjor. Tröjor som blir porösa och samlar mycket luft och därmed blir varma att använda när kölden kryper in på kroppen.

Med detta var ullen som medföljde boken om Spelsaufår, en mycket läsvärd bok som varmt kan rekommenderas, färdigspunnen.

garnspelco
Det färdiga garnet

Ullen är spunnen på fyra olika sätt

  1. tesad och nystad ull (det bruna garnet) här
  2. kammad ull (naturvit) här
  3. kardade kamrester (naturvit) här
  4. tesad och kardad ull (grå ull) se ovan
Det mjukaste garnet blev det av metod 1 och 4 vilket bekräftar min tanke om att lång ull med både täckhår och bottenull blir bäst om man spinner den med mindre snodd i både det entrådiga och det tvinnade garnet.
Kamgarn av kammad ull med enbart lite bottenull blir glansig men inte mjuk, slitstark och passar till varpgarn, gobelin- och bildvävnadsgarn.
Kamrester som kardas och spinns blir inte ett slätt garn men ett garn med mycket luft och därmed ett garn att använda till mössor, vantar eller liknande.
Av samma sorts ull från ett och samma får kan man alltså spinna fyra olika sorters garn med åtminstone två användningsområden.
Motsvarande kan vi åstadkomma med ull från våra svenska får t ex Ryafår, Dala Pälsfår, Värmlandsfår, Klövsjöfår med flera. Utseendet på garnet kan variera med fårras men kanske mest med det spinnsätt vi använder för att åstadkomma det garn vi vill ha.
*Tesa är att dela ullen i sidledd, för att åstadkomma ett tunt flor av locken som sedan kan spinnas direkt eller kardas. Andra sätt med liknande resultat är att piska ullen, plocka ullen eller att försiktigt kamma topp och klippända (utan att ta bort bottenullen).
Motsvarande förfarande inom industrin kallas plysning och använder en maskin med metallpiggar som drar isär ullen som filtats genom industriell tvätt som inte är lika skonsam som den tvätt vi gör i mindre skala hemma.  Andra sätt som använts i äldre tid är en faktbåge som ser ut som en stråke i större skala och som man slår på för att åstadkomma vibrationer som får ullen att luckras upp.

Gammelnorsk Spelsau del 2

Första försöket med ullen som kom med i paketet från vårt grannland Norge var det tesade och nystade garnet som jag stickade ett prov av i förra inlägget.
Nu har jag kammat den naturvita ullen. De kammade topsen spanns till ett kamgarn, ett garn som passar väl till bildvävar eller liknande.
Ullen har, liksom våra Gutefår, en hel del stickelhår, de korta, svarta, spretiga, styva och irriterande grova märghår som är invävda i ullen, både i bottenull och bland täckhåren. Stickelhåren är märghår/dödhår som på fåret får ullen att  bli luftig och på så sätt göra fåret mindre känsligt för väderpåverkan. Trots att en del av stickelhåren försvann under tiden jag kammade och spann och också i tvätten av garnet, så finns en stor mängd kvar och gör garnet mindre behagligt mot kroppen även om spinnsättet gör garnet någorlunda slätt.

gammelnorskkamgarnco

Det blev en hel del kamrester som kardades och spanns till ett kardgarn. Kardgarn blir av spinnsättet mindre kompakt och mer luftigt än kamgarn. Garnet blir mjukare eftersom fibrerna som bildar rester vid kamning är både kortare och mer finfibriga än täckhåren.
Garnet spanns med långdrag för att de kortare fibrerna skulle komma till sin rätt och garnet blev efter tvätt ett någorlunda luftigt garn men också detta garn innehåller en hel del stickelhår.

gammelnorskkardgarnco


Eftersom mitt paket innehöll tre olika färger har jag valt att bereda de olika färgerna på tre olika sätt.
Av de två sätt som jag hittills använt är det nystade garnet det garn jag skulle kunna tänka mig att använda till en tröja men tidsåtgången är för stor för beredning av ull till ett så stort plagg.
Den tredje färgen är grå. Mina planer för den ullen kommer i nästa del.

PS Det går att klicka på bilderna för att få upp en större variant. På de bilderna syns stickelhåren mycket tydligt.DS

Litteratur och ull

Boksluten avklarade och tiden är återigen disponibel för andra aktiviteter.

Häromdagen fick jag en bok jag beställt. En bok som berör ett intressant ämne som en stor del av mitt skrivande under åren berört mer eller mindre ingående.
Bokens namn är “Spelsau og samspill” och författare till boken är Annemor Sundbø.
Författarinnan är från Norge och boken är skriven på norska.
Efter att ha bläddrat igenom boken har jag nu gått över till att läsa kapitel för kapitel.
Språket innebär inga större problem även om en del ord har annan betydelse än samma ord på svenska.
Med boken kom en del Spelsauull. Ullen är av gammelnorsk sau alltså den ursprungliga varianten av Spelsau.
Ullen var sköljd  och Annemor nämnde också att man kunde bereda den till garn på gammalt vis, ett sätt som vi använt också i Sverige, att dra ut ett förgarn direkt från ullen, ge det en lätt snodd genom att nysta det  ett flertal gånger och sticka från detta direkt.
En liten del av ullen var brun. Den blev ett prov på detta sätt. Även om beredningen innebär att ett väsentligt arbetsmoment försvinner kan man med bästa vilja i världen inte anse att arbetssättet innebär någon tidsvinst.
Mitt lilla prov, inte det första jag gjort – ett prov gjordes redan 2003 under en kurs med Lena Hammarlund, stickades  till en liten provlapp.
Garnet blir inte helt jämnt när man enbart tesar ullen* och drar den till ett garn vilket också syns på provlappen.
* Att tesa ullen innebär att dela fibrerna sidledes i locken för att sedan kunna dra ut locken till ett förgarn.

forgarnspel
Tesad ull dragen till förgarn och ett stickprov

Den medskickade spelsauullen bestod förutom av det bruna provet av en del grå ull och en del naturvit ull med en del grå inslag.
Ullen består, som ull från ursprungsfår, av både täckhår och bottenull men också av märghår i ganska stor omfattning. Som hos våra Gutefår finns märghåren ini ullens lockar vilket gör dem lite svåra att plocka bort innan ullen skall användas.

margspelsau
Märghår

Nästa steg i beredningen av ullen blev att kamma den vita ullen. Kammade gjorde jag med ullkammar av vår egen tillverkning (Ullkammar Maxi med kamstation RF – UKM 981)*. Dessa kammar har lagom avstånd mellan tänder och tandrader för att passa till ull med dubbel ullfäll.
*Bilderna på butikssidan är klickbara i två omgångar för att se bilden förstorad.

spelsau1
Kammen laddad

 

spelsau2
Kammen vriden till kammningsläge

 

spelsau3
Kamning av ullen

 

spelsau4
Dragning till tops  ( till vänster syns kamrerster)

 

spelsau5
Färdiga tops tv, kardade kamrester th.

När man kammar ull får man vara beredd på att det blir en hel del kamrester dvs ull som är för kort att använda till kamgarn.
Kamresterna passar ypperligt att karda till ett kardgarn. Eftersom den kortare ullen består av bottenull som är mer finfibrig än täckhåren blir garnet också ett mjukare och mer behagligt garn som kan användas till plagg som kroppen inte reagerar så hårt på som när det gäller styvare fibrer som täckhår.

kamkardullbok
Färdigt för att spinna och Annemors bok.

I kväll väntar spånad av kamgarn och kardgarn från den färdigberedda ullen och läsning av ytterligare ett kapitel i boken.

Att väva är livet

Vår resa norrut är över och efter lite arbete har min nya vävstol burits in. Monteringen får vänta ett tag. Vi håller på att ändra om en del hos oss och när omändringen är avslutad skall både denna och min jättevävstol få ny plats.
Vävstolen som hämtades är en 150 bred vävstol med harnesk.
Den blir ett komplement till min vävstol med dragrustning och till min vävstol med skaftväxlare.
Av en ren tillfällighet fick jag syn på annonsen på blocket på min födelsedag för knappt en månad sedan. Det var en annan person som tingat vävstolen men jag stod som reserv. Eftersom den som var först inte kunde hämta som utlovat fick jag förmånen att få köpa den.
Idag var det så dags för hämtning, inom farbart avstånd. Vävstolen var demonterad och vi (läs KM)  fick förnämlig hjälp med att bära ut och lasta alla delar på släpkärran för transport hem till oss.
Jag kan garantera att det var en mycket nöjd och belåten kvinna som till sist kunde sätta sig vid kaffebordet och pusta ut.

Min nya vävstol
Min nya vävstol

Egentligen tror jag inte att jag behöver fler vävstolar. Idag har jag fem vävstolar uppmonterade och ytterligare några som inte används just nu, för att inte tala om bandvävstolar och gobelin dito. Men jag hade ingen med harnesk!

Nytt år med ny utrustning

Det är lördagen den 2 januari 2016.
Vi sitter i bilen på väg en bit uppför västkusten för att hämta hem en ny “innevånare”  – en efterlängtad sådan.
Vad det är får vara en hemlighet tills den är vederbörligen införlivad med familjen och på plats hos oss.
Som tur är är väglaget bra än så länge trots att temperaturen sjunkit under nollan.
Vinden är en en aning bitande men i bilen är det varmt och skönt. Melodikrysset ger en viss förströelse under resan även om koncentrationen inte är på topp.  Tankar far fram och tillbaka och förväntningarna är höga inför vårt första möte.
Det är något skakigt att använda plattan i bilen så fortsatt skrivande får vänta.

Avslut och nystart

Dagarna har blivit mörkare, framför allt märks detta efter övergången till vintertid. Första höststormen har passerat utan större missöden och för en vecka sedan var det Alla Helgons dag med gravsmyckning och också en amerikanisering av helgen med utklädda barn, pumpor och “Bus eller godis”.
Jag skall inte lägga mina personliga värderingar på hur man tagit över det som skulle vara en möjlighet att tänka tillbaka och hedra sina rötter och istället gjort detta till  en helg i kommersialismens tecken.
Vi försöker hålla på traditionen att smycka gravarna med granris, kransar och ljus även om vi får ta till flera helger för att våra anhörigas gravar finns på olika orter.
En tradition har blivit att tillverka kransar till gravarna. ursprunget till detta är att jag (och KM) inte gillar att allt ser likadant ut och inte heller att kransar och dekorationer smyckas med plastblommor.
Vi tillverkar därför varje år ett antal halmstommar och klär sedan dessa med granris, grenar från trädgården och kottar och bär från skogen.
I år var det inte speciellt kallt när kransarna skulle tillverkas och dessutom kunde jag stå under tak och utföra arbetet.
Så här kan det se ut under tillverkningen:

julkrans kranssamling
dorrkrans
lavendel

Efter tillverkningen ligger kransarna på rad.

KM fick också plats på bilden.

Förutom kransar till gravarna blev det också en krans till entrédörren och kvar att göra är en juldekoration som skall sättas upp på infarten och möta eventuella gäster.

Hösten är också förberedelse för nästkommande år. Att klippa skott av lavendeln och föröka till fler buskar är något som jag gjort vid några tillfällen tidigare. I samband med dräneringsarbete runt vårt hus har lavendelplantorna fått ta stryk och de var i stort behov av förnyelse.
Lavendel är lätt att föröka. Det är i princip bara att klippa av toppskott och sätta ned dessa i ett såbrätt med jord, ställa på skyddat ställe och glömma av till fram emot våren. (Man får se till dem då och då).Planteringen sköter jag i växthuset där det är OK att hantera både jord och vatten.
Mina plantor placerar jag på västhusets baksida där de står skyddade för solen och starka vindar.

Lavendelplantor  – Lavender

Nu när året går mot sitt slut och det blivit mörkare och arbetet utomhus inte kräver vår uppmärksamhet på samma sätt som tidigare under året, finns det återigen tid och möjlighet till tillverkning.
Tiden för att kunna hinna med vår tillverkning av bland annat ullkammar, som vi nu tillverkar i fem olika varianter, turkiska sländor och övriga redskap för ull som ingår i vårt sortiment, har under sommaren varit något begränsad. Detta har haft till följd att när vi har lagt ut våra produkter i webbutiken har de sålt slut på nolltid och det har verkat som vi inte gör något för att fylla upp lagret igen.
Tvärtom har KM arbetat både utomhus och i verksta´n vilket ibland blivit en aning ansträngt. Med mörkare tider och huset försäkrat för att klara vinterväder ser vi fram emot att återigen, utan dröjsmål kunna leverera det kunderna beställer.
Vi vill också kunna erbjuda möjlighet att betala med de idag allt mer vanliga betalsätten. Idag kan man därför, utöver kortbetalning, internetbank mm, betala med Swish både vid beställning i webbutiken och vid besök hos oss.

Rött som i… Red as in…

English in between
 

Efter en varm augusti har september uppenbarat sig med något svalare och regnigare väder.

Vi har varvat utomhusarbete med arbete inomhus för att färdigställa en order och samla för vintern.
Utomhusarbetet som bestått av att flytta singel och sand har gett en partiell solbränna. Det vill säga armar, hals, ansikte och en del av benen är bruna, nästan grönbruna som min hy brukar bli när den får lov att utsättas för solens strålar. Så i år har vi (jag) lagrat D-vitamin för vinterns behov.
Att det soliga vädret i kombination med fysiskt arbete också gett en viss förbättring av både rörlighet och styrka är inte heller negativt.
Också KM har fått motion men påpekar att knäna tar stryk av förflyttningar från mark till nivåer ovanför marken.

Vår dränering är nästan klar. Det återstår en del massor som skall återföras till ursprunglig plats. Det blir när vädret tillåter. Våt sand/jord är inte lättflyttad och jag har inga problem med att vänta ut naturens nycker.

Huset är nu målat till 3/4. På den sista fjärdedelen  skall panelen bytas. Dit har vi inte kommit ännu.

dranering
After a warm August, September is here somewhat less warm and more rainy.
We have worked sometimes outside and sometimes inside to finish an order and gather food for winter.
Outside work to move growel and sand has got me a partial suntan. So my arms, neck, face and some parts of my legs are brown, almost greenish brown like my skin when the sun can make an impact. This year we (I) have stocked vitamin D for the winter.
The sunny weather and physical work has acted in a positive way on my movement ability and my strength, which is good.
DH has also got physical training but says that the knees get pain from movements from the ground to a higher level.
The work with our draining is almost done. Some sand and ground are left that has to be put back in place. It’ll be done as soon as the weather let us do so. Wet sand  isn’t easy to move and I have no problem with waiting for the nature to become more suitable.
We have painted 3/4 of the house. The part left will have it’s boarding changed. We are still not there.

Inomhusarbetet har bestått av att KM har tillverkat nålbindningsnålar. En specialbeställning både vad gäller utformning och antal har tagit timmar, dagar och veckor att färdigställa.
Nålbindningsnålar som görs för hand kräver både precision och tålamod. Arbetet kan inte göras med hjälp av maskiner. Det är bara det första stadiet med uppklyvning av materialet där vi använder oss av bandsåg, resterande arbete med formning och slipning är det mest tidskrävande och kräver också fingertoppskänsla för att få till rätt modell med lagom tjocklek, lagom bredd och lagom spets.Jag själv vill inte ha spetsiga nålar eftersom jag tycker att man riskerar att dela garnet och därmed få en svaghet i det färdiga plagget. Av våra kunder finns det önskemål om mer eller mindre spets. Naturligtvis försöker vi att tillgodose kundens önskemål. Där får mina egna preferenser stå tillbaka.
En order är nyligen färdigställd och nu också skickad till väntande kund.

KM i färd med att slipa nålar - DH grinding needles
KM i färd med att slipa nålar – DH grinding needles

Slipade men inte färdiga - Grinded but not done
Slipade men inte färdiga – Grinded but not done
Vaxning för finish - finishing with wax
Vaxning för finish – finishing with wax


The indoor work has been for DH to make naalbinding needles.  A special order in design and number, has taken hours, days and weeks to complete. 
Naalbinding needles are made by hand requires both precision and patience. The work can’t be done using machines. Only the first stadium splitting the materialcan be done with a bandsaw, the rest of the work forming and grinding the most time consuming and demand a sence of fingertip-feeling to get the right model, thickness, width and the right tip.
I myself don’t like pointy needles. I think you may split the yarn and get a weakness in the finished garment. Our customers wants somtimes more somtimes less tip. We allways try to meet our customers request. My preferences have to be hold back.
One order is recently completed and is now send to the waiting customer.
 
Hösten är den tid då man sedan gammalt skall spara i ladorna för den kommande vintern. Det är då man skall vistas i naturen och ta för sig av den rikedom som finns. Men… Har man inte möjlighet så får man ta till lite enklare vägar. Det finns, som tur är, möjlighet att köpa det man inte kan plocka bland annat lingon.
En låda lingon hittade till oss (med hjälp av KM som hämtade den) och gav mig några timmars sysselsättning med rensning. Nu var bären redan rensade så det jag gjorde var att plocka bort skrumpna eller alltför omogna bär.
Bären paketerades i lagom påsar, stoppades i frysen för kommande behov. De tas fram, en och en, kokas till lingonsylt och avnjutes långsamt.  Receptet har inte så mycket socker och är kryddat på gammaldags vis som jag gillar och naturligtvis innehåller vår sylt inget konserveringsmedel eftersom lingon i sig innehåller ett ämne som är självkonserverande.

Bara lite lingon kvar att rensa - Just a little lingonberry left to clear
Bara lite lingon kvar att rensa – Just a little lingonberry left to clear

Fall/Autumn is the time when you shall save in the barns for the winter. It is the time to be in the nature and help yourselve to the welth avaliable. But… If you don’t have the possibility you have to make it in other ways. You can buy instead of picking  such as lingonberries.

One package of  lingonberries arrivede to our house (DH  fetched them) and gave me some hours work  clearing them. The berries wor good cleared so what I did was removing the berries that wasn’t mature enough.

I packed the berries in containers, put them in the freezer for coming need. I’ll take them, one by one and make lingonberry jam and enjoy the taste slowly. The recipe don’t have so much sugar and is flavored in an old fashioned way  that I like and of cource our jam don’t have any preservatives. Lingonberries has there own natural preservative.

Resa med ändrat resmål

Only in Swedish today

Häromdagen tänkte vi utnyttja det molniga vädret som uppstod efter morgonens regnskurar.
Avsikten var att bege oss till det stora varuhuset några mil från oss. Prognosen talade om fortsatt molnigt väder och låg temperatur vilket var noga eftersom vi avsåg ett gemensamt besök KM och jag, med vår hund som bilvakt.
Av detta blev inget.
När vi kom fram till resans mål tittade solen fram ur molnen, temperaturen steg raskt och ingen skuggig plats att ställa bilen på.
Det blev att snabbt tänka om. På hemvägen finns ett trevligt resmål som vi brukar besöka vart och vartannat år, så i stället för varuhuset blev det Äskhults by. För er som inte är bekanta med våra omgivningar är den en gammal by som bevarats i sitt ursprungliga skick och där det bedrivs lantbruk på gammalt vis.

askhultsby

Under sommaren finns det också ofta hantverkare på plats som visar sin tillverkning i det hus där det också finns en kaffestuga.
De gamla husen visar hur man levde förr med inredning och redskap som tillhörde den tiden.
Är man som jag intresserad av gamla redskap, kanske framför allt redskap för mjuk slöjd, tittar man lite extra noga på vävstolen, bandvävstolen och spinnrocken i en av husen.

Spinnrocken som stod i en av stugorna. Ursprung okänt men säkert en lokal tillverkare.
Spinnrocken som stod i en av stugorna. Ursprung okänt men säkert en lokal tillverkare.

I huset där man kunde lösa inträde fanns också en bekant från min tid som ordförande i ett Hemslöjdsgille. Där satt nämligen Bror, en trä och näverslöjdare med tillverkning av bland annat näverburkar med hög kvalitét. Bror var representerad på Nordiska museét för några år sedan.

Just när vi besökte Äskhult var Bror sysselsatt med att tälja krokar.
Annars fortsätter livet som tidigare med skrapning, tvätt och målning. Norrgaveln har fått ny fin färg och inte heller den här gången kunde jag undvika att se ut som det var jag som var målad inte väggen.
Från målning dagtid till spånad kvällstid. Efter bouclégarnet spinner jag nu ett annat garn, tre trådar som skall samsas i ett crepegarn i färg.

Shetlandsull
Shetlandsull
Det gäller att utmana sitt sinne och välja hej vilt och se vad det möjligtvis kan bli av detta försök.
Det är den lilla, sladdbundna madamen som får stå till tjänst. Hon gör ett bra arbete och även om jag inte använder hela hennes kapacitet så blir resultatet till belåtenhet.

Färg nr 1
Färg nr 1

Det är inte bra att slappna av helt från det vardagliga arbetet. En ny utmaning kom när jag fick erbjudandet att uppgradera min Windows 7 till nya Windows 10. Visst sa jag, utmaningar skall man ha. Det kan inte vara värre än Windows 8 som jag avstod från efter all negativ publicitet det programmet fått.

En utmaning visade det sig bli ändå. Helt nytt utseende och möjligheter att föra över bilder, dokument mm mellan mobiltelefon, surfplatta och dator och lagra allt på ett och samma ställe. Smart! Om det inte vore för att det är stört möjligt att spara i något av mina gamla program, som jag alltid gjort tidigare, utan att ha tänkt till innan och loggat in som administratör.
Då gäller det alltså att ta skeden i vacker hand och spara där windows vill att man skall spara, trots att jag inte är så lätt att tvingas till att göra som andra vill, utan gärna har egna idéer och åsikter om var det fungerar bäst att lägga filerna.
Nåja, det kommer säkert att fungera till belåtenhet så småningom.
Som en liten slutkläm på dagens irrfärder har jag gjort i ordning färg för färgning av ullflätor. Det gäller att passa på och göra slabbjobb utomhus när det går. I morgon blir det blandat arbete med en del husjobb och en del färgning – om inte vädret bestämmer annorlunda.
Vi ses!.

Det handlar om färg – It’s all about colour

English below

Jag har ett problem. Jag vet inte om det är ett vanligt problem eller om det är fler som drabbats av samma åkomma som jag.
Det är nämligen så att jag attraherar färg. Färg som egentligen borde hamna på ett helt annat ställe hamnar på mig och inte bara lite – nej ofantliga mängder och överallt från hår till ben.
Ni tror mig inte?
Se här. Så här kan jag se ut efter en dags målande.

1. Färg överallt -  Paint all over
1. Färg överallt – Paint all over

Jag sänder, varje gång jag målat, en tacksamhetens tanke till de färgfabrikanter som inte fallit för åsikten att allt är farligt. Tack för lacknafta som fortfarande finns. Linoljefärg av gammal sort kräver lacknafta.
Vi har inte fallit för den “moderna” varianten med vattenbaserad “oljefärg” utan målar vårt hus, som är målat med äkta gammaldags oljefärg, med äkta oljefärg igen. Färgen på vårt hus är målad för ungefär tjugofem år sedan, med gammaldags oljefärg, och färgen har stått sig men nu var det dags att måla om. Om bara det fina vädret, alltså att regnet håller sig borta, så skall resten av huset målas färdigt. Enligt väderleksprognosen som vi följer noga skall det bli bättre väder nästa vecka så då fortsätter vi.
Mellandagar kan vara bra om inte annat än att då kan man spinna, tvinna och färdigställa en del garner. Garner som spunnits som avkoppling efter en dags arbete utomhus eller istället för utomhusarbete. Garner som inte har något syfte men som kan vara roligt att spinna ändå.
Mina garner brukar inte vara garner med färg eftersom jag gillar att spinna naturfärgad ull. Dels tycker jag att man ser hur garnet ser ut utan att distraheras av färg vilket är bra om man spinner garner avsedda som prover på olika tekniker, dels för att jag av någon anledning när jag spinner färgad ull får till väldigt färgstarka garner. Detta syns inte bara i mina garner utan också i mina vävnader.
Pastellfärgad kan man med bästa vilja i världen inte säga att jag är. Jag läste någon gång för länge sedan att man gärna väljer färger som passar ens egna personliga färgskala. Jag skulle kunna tänka mig att det är riktigt. Som ung, med alla färger fortfarande intakta (t ex i håret som numera är grått), var jag mörkhårig med en hy som vid solning antog en oliv ton och valde gärna starka färger för att matcha mina egna.
Det senaste garnet blev ett bouclégarn med både kärna och bindtråd handspunna såväl som den tråd som bildar “öglor”.

2. Färdigt men inte tvättat  - The bouclé before finishing
2. Färdigt men inte tvättat – The bouclé before finishing

I have a problem. I don’t know if it’s a common problem or if there are more people suffering from the same disease as I do.
The problem is that I attract paint. Paint which should actually  be at a totaly different place ends up on me and not just a little – huge amounts and everywhere from my hair down to my legs.
You don’t believe me?
Take a look. This is how I look after a days painting. (photo1)
Every day I paint I send a thankful thaught to the paint manufacturers that has not fallen for the meaning that everything is letal. Thanks for still selling white spirit. Linseed oil paint need white spirit to be removed.
We haven’t fallen for the “modern”  water based variant but paint with old fashion linseed oil paint, the same paint we used twentyfive years ago.
If only the weather will be suitable  for painting, i e it’s not raining, we will continue painting the rest of our house. The weather forecast tells us next week will be good.

Between-days can be good for spinning, plyeing and finishing some yarns. Yarn spun as relaxation after a days work outside or instead of working outside. Yarns that isn’t  made  for a special purpose but is fun to spin anyway. My yarns is not colourful yarns. The reason is that I like to spin from natural coloured wool. I like that one can see the structure of the yarn without to be distracted by colour. A good thing when spinning samples in different techniques. A second reason is that my coloured yarns tend to get very strong colours not seen only in my yarns but in my woven items as well.
One can’t call me a pastel-coloured person. I read sometimes long ago that you chose colour that suit your personal colour scale. I can accept that idea. As a “young” girl, with all colours still there (now my hair is gray) I had dark hair and my skin got an oliv tone in the sun, I chose strong colours to match my own.
My yarn spun recently has more colour . It’s a bouclé yarn with all three parts, core, wrapper and binder, handspun. You can see the yarn in photo 2.