Författare: emma

Ålandsull svart/grå lammull

Only Swedish about the second fleece of wool from  Åland sheep.

Att provspinna ull som inte är tidigare provad av mig är en trevlig erfarenhet..
Nu har turen kommit till den svart/grå lammullen.
Efter sortering och utplockning av för ullen typiska lockar tvättades ullen i enbart varmt vatten för att bevara lanolinet oförstört. Den här ullen har precis lagom innehåll av lanolin för att ha kvar en behaglig mjukhet och inte alltför statisk elektricitet trots vintern som helt plötsligt har beslutat att visa sig för oss.
Den här ullen har en tydlig indelning i bottenull och täckhår. Man kan också hitta en del märghår som inte på något vis är besvärande för ullens kvalitet.
När man separerar ullen syns det tydligt att den består av  svarta täckhår och ljusare bottenull. Som hel lock ser ullen ut att ha svart ullspets och ljusare grå klippända men så är det alltså inte.

Från vänster hel lock, täckhår och bottenull. Ovan till höger syns det entrådiga garnet.

Ullen för min provspinning, med både bottenull och täckhår, handkardades med ett par äldre kardor från Gunnar Anderssons vävskedsfabrik , idag Glimåkra GAV. De kardorna har läderbeslag och en betydligt tätare sättning av nockorna än dagens. Det är ett av mina favoritpar vilket jag inte kan säga att deras nyare kardor  tillhör.
Garnet spann jag på min Joy med utväxling 9:1  (8,6:1). Det entrådiga garnet spanns i z och tvinnades i s.
Total längd på det tvåtrådiga garnet  för mitt prov blev  388,5 m och vägde 167 gram = 210 m/hg eller 2100 m /kg eller grovlek Nm 4,2/2. Jag föredrar att använda det numerisk metriska (Nm) måttet på garngrovlek som kan användas inte bara för stickgarn utan också för vävgarner i ull. För andra material finns andra mått till exempel  Nel, Denier mfl.
Garnet blev mycket mjukt och jag kan mycket väl tänka mig att använda det till en tröja.

Det enkeltrådiga garnets grovlek VPC =6,  WPI= 15. Jämförbart enbart för spinnerskan.

Som spinnerska kan det också vara praktiskt att få ett mått på garnet under tiden man spinner för att se att garnet inte ändrar grovlek. Det kan också användas som ett jämförelsemått när man skall välja stickor och beräkna meterantal i det färdiga garnet. Jag använder ett VPC-mått (varv per cm) som vi också har till försäljning i butiken. Till detta har jag tagit fram en lathund anpassat till svenska förhållanden. Det finns motsvarande mått för amerikanska spinnerskor,WPI, men varför använda ett system som vi lämnade för drygt 130 år sedan (1878). Dessutom ser jag en ära i att bevara den svenska terminologi vi faktiskt har i Sverige och Norden och som beskriver allt en spinnerska kan behöva för kunskapsutbyte med andra likasinnade. Det mest spännande med vår egen terminologi är att det finns ett otal lokala uttryck för samma sak. Man kan helt klart se att språket  genom att vårt land är långt utsträckt och omgivet av naboländer på alla sidor har utvecklats och tagit intryck från olika håll.

Det tvåtrådiga garnet.

Om man gillar mätbara mått på sitt garn kan man förutom VPC och meter /kg  mäta spinnvinkeln på sitt garn.
Mer om detta senare.

Med inriktning mot spets

Only in Swedish today  continuation of the section on Ålandsull

Mitt spinnprov på den turkiska minisländan har utvecklats en bit till.
Garnet jag spann för mitt prov gjordes ju från otvättad ull. Tvärs emot min fasta övertygelse att aldrig förorena mina spinnredskap var det just det jag gjorde. Nu behövde jag inte ägna så hemskt mycket tid åt rengöring eftersom det bara var min slända som blev lite fet av lanolin. Mitt spinnprov spann jag från tott d v s från locken som tesats lite i sidledd för att ullen skulle flyta lätt.

Ullockar

Tesad ull

En princip till bröt jag emot -att spinna från lockens klippända. Den här gången beslöt jag att spinna från lockens toppända.
Varför då? Jo – när jag undersökte ullen fann jag att trots att den  hade både bottenull och täckhår var dessa av så likvärdig grovlek att det inte var nödvändigt att spinna från klippändan för att få med bottenullen.
Dubbel fäll – bottenull och täckhår – kan man konstatera genom att fatta tag om ullens spets och klippända och försiktigt separera ullen. Täckhåren visar sig  längre än bottenullen  även om skillnaden kan vara marginell och ullhårens grovlek är i det här fallet omöjliga att särskilja utan att använda ett mikroskop med stark
förstoring.

När garnprovet tvättats var det vitt.
Nedan kan ullprovet ses dels otvättat, dels tvättat.

Otvättat garn av Ålandsfår
Tvättat garn av Ålandsfår  

 Garnets grovlek  motsvarade Nm 14:2 = 700 m per 100 g.

Nästa steg var att sticka ett prov av garnet. Maskor lades upp för att ge ett prov 10 x10 cm  men ändrades snabbt till att bli 5 x 5 cm. Stickgrovlek 2 mm. Antal maskor per 5 cm räknades till 17 vilket gör 34 m på 10 cm. Provet blev ganska löst så jag kunde använt  finare stickor

Stickprov1

Steg två : att sticka ett prov i spetsstickning.
Som prov valde jag att sticka prov på en kant till en schal som jag tidigare stickat flera av men då i ett dubbelt så grovt garn.

Stickprov kant till schal

För ordningens skull skall man dokumentera provet för framtiden så naturligtvis skall allt finnas på ett och samma ark. Mitt ark skall kompletteras med text och prov på garn – enkeltrådigt och tvinnat – men det kommer.

Ålandsull

Only in Swedish today about wool from the Åland sheep

Nu har det fascinerande arbetet med att upptäcka Ålandsfårets ull startat.
Jag har ju berättat att jag strax före jul fick ett efterlängtat paket från den stora ön mellan vårt land och vår tidigare östra provins.
Försändelsen innehöll tre ullfällar med ull från ett lamm och två vuxna djur.

Fakta om Ålandsfåret:( från en broschyr från  Föreningen Ålandsfåret)
  • förekommer på Finska fastlandet (1/3) och Åland (2/3)
  • rasen benämndes tidigare skärgårdsfår
  • tilhör de Nordeuropeiska kortsvansade fåren
  • relativt små – vuxna baggar väger  ~60 kg tackorna  ~40 kg
  • ½ av baggarna har horn och 20% av tackorna
  • färgen kan vara vit, grå, blågrå,beige, brungrå, brun, svart 
  • många lamm föds svarta och ändrar färg under första året
  • vita teckningar på huvud och ben är vanliga
  • alla individer unika
  • föredrar örter, löv och ängsväxter 
Sedan 2004 registreras individer och släktskap av Föreningen Ålandsfåret.

Lammfällen sorterades i måndags och dess karakteristiska drag noterades och några lockar fotograferades. Som jämförelse användes lockar från ett ryalamm.
Ullen från Ålandslammet  har, liksom Ryalammet, dubbel ullfäll dvs ullen har både bottenull och täckhår. Dessutom kan man vid genomlysning av locken upptäcka korta spretiga hår, stickelhår, som är märghår på gränsen till dödhår. Dessa märghår är i motsats till märghår i gemen, svarta inte färglösa och ullen liknar därmed Gutefårets ull.Att ullen är från ett lamm kan man se dels på lammkroken i ullens spets och på att ullen har en ljusare färg iutväxten än  spetsen.
En tvåfärgad ull kan kanske härledas till ett visst släktskap med våra svenska Gotlandsfår (som har sitt ursprung i Gutefåren) som föds svarta och ljusnar under sitt första levnadsår.

Till vänster ull av ett Ryalamm och till höger ett lamm av Ålandsfåret. I bildens ovankant syns lockar separerade i täckhår och bottenull

Dagens arbete omfattade sortering av en av de övriga fällarna. Denna gång en vit fäll med grå finfibrig nackull.

Fäll av ett vuxet får. Notera den gråare ullen i fällens kant  och min ”hållare för sländor” i högra övre hörnet som egentligen är kanten på lampan

En närmare titt på ullen visar att denna fäll har inga utpräglade täckhår. Ullen är krusig, hela ullstapeln har samma finlek. Som brukligt är lårullen grövre med färre krus och nackullen mer finfibrig.Ullen har mer glans än vår svenska finull. Den liknar mer ullen från Gotlandsfåret eller den vita Leicesterullen men den här fällen är betydligt mer finfibrig än dessa båda.

Ull från bogen
Ull från bakre delen -låret
Ull från nacken

  För att få en uppfattning om ullens grovlek spann jag ett prov från en av lockarna från sidan. Sländan jag använde är vår turkiska minislända som väger ca 15 gram.
Minislända med spunnet prov.
Försök att fotografera garnet misslyckades kanske på grund av olämplig fotoplats. Återkommer med bilder senare.

Ulligt slut ..och början – A wooly ending … and start

English in between

Slutet av året har gått helt i ullens tecken. Vid tiden för eftermiddagskaffet på nyårsafton sorterades den sista fällen av årets höstklippning. Klippningen gjordes sent. Ullen har växt sex månader sedan vårklippningen. Trots regnigt väder både under sommar och höst är ullen superfin.
Vårt senast födda lamm, ett ryalamm, lämnade märgfri, glansig och lång vit ull. Ullen mätte trettio centimeter från klippända till ullens spets.
Jämfört med ull från ett Värmlandslamm är Ryaullen dubbelt så lång.Värmlandsullen har däremot nästan dubbelt så mycket bottenull.
Årets ull var också mycket ren trots att fåren har fått gå in den senaste månaden på grund av det regniga vädret.
Det var bara två av lammen som stått med huvudet under sina mammor när de ätit som jag fick ta bort en del nackull, övrig ull kunde utan urskiljning tas tillvara.

The end of the year has gone completely in the woolly  way. At the time of afternoon coffee on New Year’s Eve the final fleece  of this year’s autumn shearing was sorted.  
The shearing was made late and the wool has grown six months since the  spring shearing.  
Despite the rainy weather during both the summer and autumn the wool are superfine.Our last-borned lamb, a Rya lamb, left shiny, long white wool free from kemp.The wool measured a foot from the clip end to the tip.Compared to wool from a  Värmland lamb the Rya wool is  twice as long. The Värmland wool in contrast, has almost twice as much undercoat. 
This year’s wool was also very clean despite the fact that the sheep have been allowed to go into the sheep-shed the last month due to the rainy weather. 
There were only two of the lambs that stood with their heads under their mothers when they ate that I had to remove some wool from the neck part, other wool was indiscriminately utilized.

Ull från ett värmlandsfår  – Wool from a Wärmland sheep
Lammull av Rya tacklamm – Wool from a Rya ewe lamb
Brun Värmlandsull och vit Ryaull båda från lamm   – Brown wool from a Wärmland ewe lamb and white wool from a Rya ewe lamb

Nu har vi startat ett nytt får- ullår. Baggarna finns på plats hos tackorna  och vi ser fram emot årets lamning – om än mycket senare än tidigare år. Allt för att ge Rutger, vår Klövsjöbagge, möjlighet att växa till sig lite. Rutger har, sedan han kom till oss, varit fixerad vid foderhäcken. Troligtvis hade han inte fått så mycket i sig i konkurrens med övriga bagglamm och baggar på sitt födelsställe. Han har tagit igen det med råge.

Now we have started a new sheep and wool year. The rams are with the ewes and we look forward to this year’s lambing – albeit much later than in previous years. All to give Rutger, our Klövsjö ram, the opportunity to grow up a bit. Rutger has, since he came to us, been fixated into eating. Probably he had not had so much to eat  in competition with the other ram lambs and rams at the place where he was borned. He has made ​​up for it by far.

Idag, på det nya årets första arbetsdag, skall jag öppna ett paket med ull från Åland. Jag har tjuvkikat lite innan så jag vet att det är tre fällar av Ålandsfår som kommer från en uppfödare på Åland. Denna uppfödare finns dessutom i samma område som husbon´ns farmorsmor kom ifrån vilket gör det extra roligt att få utforska ullen därifrån. Not Åland tillhörde vid den tiden Sverige.
Ålandsfåret tillhör, precis som både våra Ryafår och Värmlandsfår, de Nordiska kortsvansade fåren, de får som man, trots försök under 1500-1800 talet, inte lyckades utrota till förmån för ”rumpefår” (tyska eller engelska tjock-, långsvansade får). Allmogen motstod alla försök att avla på de får fabrikerna önskade för att kunna framställa kläde och höll fast vid den slitstarka ullen lämplig för vadmal till kläder.
Vad jag hittills kunnat se vid min snabba titt i säcken är att  ullen har likheter med Gotlandsull (glans) och Finull (krus). I medskickade prov på fler kvaliteter kan urskiljas ull med både bottenull och täckhår med vågor istället för krus och i de flesta färger.
Att utforska våra grannländers ull från deras inhemska får är en utvidgning av mitt stora ullintresse och skall bli mycket spännande. Här finns det verkligen möjlighet att botanisera utan förutfattade meningar och påverkan  från andra och möjlighet att  testa olika förberedelser av ull och olika spinnsätt.
Detta är mitt ”nyårslöfte” och referat kommer  troligtvis (med all säkerhet)  att återkomma  ett otal gånger under året som nyss startat..

 Today, in the new year’s first day at work, I have opened a package of wool from Åland. I’ve peeked a little before so I know there are three fleeces of Åland sheep, which I got from a breeder in Åland. The farmers also lives in the same area  where hubby’s grand-grandmother came from, which makes it extra fun to explore the wool . Note Aland belonged at the time to Sweden. 
Åland sheep belong, as both our Ryafår and Värmlandsfår, to the Nordic short-tailed sheep, the sheep that, despite attempts in the 1500-1800 century, failed to eradicate for the benefit of ”rumpefår” (German or English, thick, long-tailed sheep). Peasantry resisted all attempts to breed the sheep to get the wool  the mills required to produce cloth and clung to the rugged wool suitable for homespun clothing. 
What I have hitherto been able to see in my quick look in the bag, is that the wool is similar to Gotlandsull (gloss) and Finull (crimp). In the pre-supplied sample of more qualities can be distinguished wool with both undercoat and outercoat, wool with waves instead of crimp, and in most colors.

To explore our neighbors wool from their domestic sheep is an extension of my great interest in wool and will  be very exciting. There is a real opportunity to explore without bias and the influence of others and the opportunity to test different preparation of wool and various ways to spin.

This is my ”New Year’s resolution” and abstracts will probably (almost certainly) come back numerous times during the year that has just started ..

En God Ullig fortsättning på det Nya Året önskar vi er alla.

A Happy Woolly  continuation of the New Year we wish You all