Kategori: Garn

Det handlar om färg – It’s all about colour

English below

Jag har ett problem. Jag vet inte om det är ett vanligt problem eller om det är fler som drabbats av samma åkomma som jag.
Det är nämligen så att jag attraherar färg. Färg som egentligen borde hamna på ett helt annat ställe hamnar på mig och inte bara lite – nej ofantliga mängder och överallt från hår till ben.
Ni tror mig inte?
Se här. Så här kan jag se ut efter en dags målande.

1. Färg överallt - Paint all over
1. Färg överallt – Paint all over

Jag sänder, varje gång jag målat, en tacksamhetens tanke till de färgfabrikanter som inte fallit för åsikten att allt är farligt. Tack för lacknafta som fortfarande finns. Linoljefärg av gammal sort kräver lacknafta.
Vi har inte fallit för den ”moderna” varianten med vattenbaserad ”oljefärg” utan målar vårt hus, som är målat med äkta gammaldags oljefärg, med äkta oljefärg igen. Färgen på vårt hus är målad för ungefär tjugofem år sedan, med gammaldags oljefärg, och färgen har stått sig men nu var det dags att måla om. Om bara det fina vädret, alltså att regnet håller sig borta, så skall resten av huset målas färdigt. Enligt väderleksprognosen som vi följer noga skall det bli bättre väder nästa vecka så då fortsätter vi.
Mellandagar kan vara bra om inte annat än att då kan man spinna, tvinna och färdigställa en del garner. Garner som spunnits som avkoppling efter en dags arbete utomhus eller istället för utomhusarbete. Garner som inte har något syfte men som kan vara roligt att spinna ändå.
Mina garner brukar inte vara garner med färg eftersom jag gillar att spinna naturfärgad ull. Dels tycker jag att man ser hur garnet ser ut utan att distraheras av färg vilket är bra om man spinner garner avsedda som prover på olika tekniker, dels för att jag av någon anledning när jag spinner färgad ull får till väldigt färgstarka garner. Detta syns inte bara i mina garner utan också i mina vävnader.
Pastellfärgad kan man med bästa vilja i världen inte säga att jag är. Jag läste någon gång för länge sedan att man gärna väljer färger som passar ens egna personliga färgskala. Jag skulle kunna tänka mig att det är riktigt. Som ung, med alla färger fortfarande intakta (t ex i håret som numera är grått), var jag mörkhårig med en hy som vid solning antog en oliv ton och valde gärna starka färger för att matcha mina egna.
Det senaste garnet blev ett bouclégarn med både kärna och bindtråd handspunna såväl som den tråd som bildar ”öglor”.

2. Färdigt men inte tvättat - The bouclé before finishing
2. Färdigt men inte tvättat – The bouclé before finishing

I have a problem. I don’t know if it’s a common problem or if there are more people suffering from the same disease as I do.
The problem is that I attract paint. Paint which should actually  be at a totaly different place ends up on me and not just a little – huge amounts and everywhere from my hair down to my legs.
You don’t believe me?
Take a look. This is how I look after a days painting. (photo1)
Every day I paint I send a thankful thaught to the paint manufacturers that has not fallen for the meaning that everything is letal. Thanks for still selling white spirit. Linseed oil paint need white spirit to be removed.
We haven’t fallen for the ”modern”  water based variant but paint with old fashion linseed oil paint, the same paint we used twentyfive years ago.
If only the weather will be suitable  for painting, i e it’s not raining, we will continue painting the rest of our house. The weather forecast tells us next week will be good.

Between-days can be good for spinning, plyeing and finishing some yarns. Yarn spun as relaxation after a days work outside or instead of working outside. Yarns that isn’t  made  for a special purpose but is fun to spin anyway. My yarns is not colourful yarns. The reason is that I like to spin from natural coloured wool. I like that one can see the structure of the yarn without to be distracted by colour. A good thing when spinning samples in different techniques. A second reason is that my coloured yarns tend to get very strong colours not seen only in my yarns but in my woven items as well.
One can’t call me a pastel-coloured person. I read sometimes long ago that you chose colour that suit your personal colour scale. I can accept that idea. As a ”young” girl, with all colours still there (now my hair is gray) I had dark hair and my skin got an oliv tone in the sun, I chose strong colours to match my own.
My yarn spun recently has more colour . It’s a bouclé yarn with all three parts, core, wrapper and binder, handspun. You can see the yarn in photo 2.

Att gå till grunden – saxade upplevelser ur verkligheten

Nu händer det mycket på vår plats på jorden.
Det är uppgrävt runt huset. Vårt hus är byggt med gamla metoder på gammalt sätt och en del av dessa blir ganska påtagliga. Idag lägger man till exempel inte ett hus med delen av sockeln på berget utan man ser till att alla hörn ligger fritt med bra utrymme på lämplig nivå för dräneringsrör.
Efter att ha grävt om vid ett antal tillfällen utan att kunna komma till rätta med dräneringen står gropen öppen igen. Det påminner lite om den sketch som handlade om gatukontoret i en viss stad där män inom samma familj ärvde ”hålet” efter sina fäder.
Nu skall vi i alla fall få ett slut på vätan från berget så hålet är öppet och bergknalten som bromsar dräneringen skall borras och spräckas för att röret skall gå fritt.

I samma stund väntar vi på att det skall installeras fiber för anslutning av våra datorer med förhoppningsvis både snabbare och säkrare anslutning till Internet. Så då har husbon´n grävt en kanal från huset och mot trädgårdsgränsen för att lägga fiberkabeln i. På samma ställe som den övriga grävningen? Nej- inte då. Ett nytt hål naturligtvis.

Dessutom har vi fått hjälp med grävning på husets baksida. Husbon’n har fyllt jämna år och inte önskat sig prylar utan hjälp med grävning. Sonen anammade önskemålet och kom med en minigrävare och tillbringade flera timmar med att forsla undan matjord och sten. En insats som sparade våra ryggar och vår tid. Tack vår hjälpsamme son för ditt arbete.

Nästan som när sonen var liten - dock en viss storleksskillnad på redskap och son.
Nästan som när sonen var liten – dock en viss storleksskillnad på redskap och son.

Våra lamm har vuxit till sig och är nu små snabba individer, åtminstone när inte mamma har uppsikt. Våra trillingar får fortfarande viss hjälp med födointaget men nu bara två gånger per dag.

För säkerhets skull väger vi lammen för att se hur viktkurvan förändras och samtliga, kan meddelas, växer tillräckligt.
Ullen på de små är ljuvlig. Vit, glansig och så olika som ull på tio små individer kan vara. Den ullen blir inte arbetsmaterial än på ett tag men mödrarnas och de tackor som inte varit betäckta i år skall få ny kostym – det vill säga bli klippta.
Den här tiden på året är risken att den nya ullen börjar tränga undan vinterullen men än så länge har inte detta skett.
Våra Värmlandstackor är först ut. Fyra av fem har klippts och ullen är, trots stallperiod och vandring mellan ute och inne under vintern, ren och skräpfri. Som vanligt hos en som kan välja och vraka och bara ta vara på den bästa ullen, klipper jag rygg och sida och lägger i finsäcken. När den ullen är klippt börjar sovringen. Den allra finaste ullen av det som återstår får följa med ner i säcken, resten ratas och kommer att hamna i komposten och tillföra jorden näring istället för att bara slängas.

Här är det Ida som blir klippt
Här är det Ida som blir klippt

Efter att under flera år klippt med maskinsax har vi övergått till handsax. En riktigt bra handsax, lagom för lite mindre händer, har vi köpt in två stycken av. Våra saxar kommer från LG-produkter och kan verkligen rekommenderas. Klippningen är numera tyst, drar ingen elektricitet och risken för klippskador på får och klippare är minimerad till nästan noll. Med handsaxen är det också lättare att undvika dubbelklipp. En ullälskares/spinnares mardröm som förstör den bästa ull.

Ida’s ull är i stort sett likvärdig över hela kroppen med relativt fina fibrer med krus mitt emellan gobelinull och finull.

Klippningen av våra får kan

Idas ull. Värmlandsull av det bästa slaget.
Idas ull. Värmlandsull av det bästa slaget.

inte jämföras med fårklippare som har det som yrke. Vi tar god tid på oss och hinner att samtidigt sortera ullen, undvika dubbelklipp och också att gosa med fåren under klippningen. Det gör att vi hinner uppfatta eventuella problem innan dessa blir för stora och kontakten med våra får blir också tätare.

När man inte är sysselsatt med fårklippning eller butiks-/leveransarbete eller delger andra de kunskaper som förvärvats under tiden med får och ull, sätter jag mig gärna ner med  ull och spinnrock  för att koppla av eller göra nytta med att provspinna den ull som vi tillhandahåller i butiken.
Igår kväll passade jag på att provspinna en för mig ny ullsort som fanns med i mitt överfulla paket jag beskrev tidigare.
Jag spann fyra olika varianter av ullen från Manx Loaghtanfåret. Ett får med fyra eller mer horn, med en ull där fibergrovleken är ca 30 micron och fiberlängden ca 10 cm. En otroligt läspunnen och trevlig ull både spunnen tunt och lite grövre. Joy’s fyra utväxlingar togs tillvara tillsammans med spinnsätten kort drag framåt, långdrag, spinna från vikt lock (from the fold), samtliga tvinnade med lagom snodd. Det fjärde garnet spanns och tvinnades med kedjetvinning (Navaho-tvinning). Alla fyra tvättades idag och hänger nu på tork.

Garn av Manx Loaghtanfår
Garn av Manx Loaghtanfår

För att veta hur en ullsort skall spinnas gäller det att gå till grunden med sina försök. Dessa olika garner som spanns som prov är, enligt mitt tycke och smak, fullt möjliga att användas och trivas med både som tunnt garn med mycket snodd och mjukt, poröst garn till tröjor mm likaväl som till ett lite tjockare, fastare garn för slitvaror. Nu återstår bara att låta garnet torka och göra provkort tillsammans med provhärvorna och lägga det till samlingen.

Svampletning med ovanligt fynd. – Searching for mushroms and get another findings

 English below

För knappt en vecka sedan skulle KM och jag ta en promenad i skogen där vi tidigare hittat sammetsfotad  pluggskivling.
Nu bar det sig inte bättre än att svampskogen var tom på svamp, både den eftertraktade och annan. Att det inte skulle finnas så mycket kunde vi förstå med den långa värmeperiod som vi har varit lyckliga nog att ha haft i sommar, men att det skulle vara helt tomt trodde vi inte.

Något mer än lite besvikna gav vi oss hemåt igen i sakta mak.
Vid en å, inte långt ifrån oss, där det för länge sedan funnits en såg och där man när jag var liten kunde tvätta sina mattor och där vattnet nu brusade fram i glatt porlande, fick vi se en vit luddig hög.
Med fiberblicken påkopplad kan man inte bara åka förbi.
Ett rop till maken som körde bilen fick honom att stanna och backa tillbaka för att titta på underligheten och se vad det var som låg där en bit ifrån vägen.

Det vita visade sig vara ull. Inte fårull utan mjuk, vit, mycket kortare ull – ca 3-4 cm långa fibrer av något jag tolkade som kaninull. Ingen lukt förutom en lukt som från animalier.
 Med en ulltokigs feberartade rörelser plockades ullen upp. Här skulle inget spinnbart förfaras. Några rester blev kvar men man skall inte vara sniken när det gäller gåvor från ovan.
Grannen som med sin traktor körde förbi till sin senaste gallringsplats (skog), måtte ha tittat förundrat på den tokiga kvinna som nedhukad vid vägen samlade ihop något  vad det nu var.

Vi återtog färden mot hemmet – ett hundratal meter till – vad var det som låg i diket på andra sidan vägen?
Mer vitt! Kunde det möjligen vara…?
Ja tänk där låg en liten klick till av detta underbara.

Väl hemma plockade jag fram min lilla gröna (vårt tillskott till sländvärlden – en turkisk slända i miniformat).
Den väger bara ca 15 gram och passar kort, finfibrig ull. Ingen kardning som tar tid utan spinna från tott med lite mer snodd för att binda de korta fibrerna. Två färdiga nystan  blev det med sammanlagt 35 gram vitt entrådigt som från sina nystan tvinnades till tvåtrådigt garn på min skammelrock.
Idag har jag tvättat garnet som nu har torkat.  Garnet blir nog lagom till ett par lyxiga pulsvärmare.
Så mjukt och inte ett dugg stickigt.

Alldeles nytvättat garn  – Just freshly washed yarn
En närbild på mitt garn av hitte”ull”. – A closeup of my yarn from  the found ”wool ”

Mm, så det kan bli när man inte hittar den svamp som skulle användas till färgning utan i stället gör fiberfynd vid vägkanten.
Hösten är en härlig tid!

Less than a week ago  KM and I would take a walk in the woods where we had previously found the velvet -footed plug mushrooms .
Now we found the mushroom forest empty of mushrooms, both sought after and another.  After the long hot summer we did not expected it to be many, but  we did not thought  it to be completely empty. 
More than a little disappointed we leisurely went back towards home  .At a creek, not far from us, where it long ago been a saw  driven by the stream and where one, when I was a kid, could wash their rag rugs and where the water now surged forward in smooth rippling, we saw a white fuzzy high. 
With fiber gaze turned on, you can not just go by.A shout to hubby, who was driving the car, got him stop and back up to watch the strange device and see what it was lying at some distance from the road.The white proved to be wool . Not wool from a sheep, but a soft, white, much shorter wool – about 3-4 cm long fibers of something I interpreted as rabit wool. No odor besides an light smell of an animal product.With the mooves from a wool-nerd – I picked up the wool. No spinnable wool should be left aside . Some residue remained but one should not be greedy when it comes to gifts from heaven.
The neighbor on his tractor, drove past to reach his recent thinning area ( forest ). He must have looked in wonder at the mad woman kneeling beside the road gathering  something whatever it was . 
We resumed the journey to home – a hundred meters more – what was  that  in the ditch on the other side of the road?More white! Could it possibly be …?Yes imagine – there was a small amount more of this wonderful wool.Once home, I picked up my little green spindle (our contribution to the world of spindles – a  small Turkish spindle). It only weighs about 15 grams and fits short, fine wool. No carding –  but spin from the lock with a little more twist to bind the short fibers. The singles from to spindles became a total of 35 grams of yarn. I plied it directly on my Norwegian style spinning wheel..
Today I washed the yarn which has now dried up. The yarn will be enough  for a pair of luxurious wrist warmers .So soft and not at all scratchy .
Mm, so it can be when you can not find the mushroms that would be used for colouring yarn  but instead makes fiber bargain at the roadside.
Autumn is a lovely time !

Fortsatt utvärdering med stickprov – Evaluation continues

English in between
 
Utvärderingen av Kerry Hill-ullen har fortsatt.
Denna ull som förvånat mig mer och mer ju mer jag har arbetat med den.
Som råull var jag tveksam till om den skulle gå att använda, som tvättad började det likna något. Att spinna ullen var annorlunda. Det blev inte det mest jämna entrådiga garn jag spunnet och ullen var inte lika medgörlig och lättspunnen som vår svenska lantrasull.
Tvinningen gick bra och nu började de första tecknen på en användbar ull dyka upp vilket gjorde att jag kände ett behov av att utvärdera den mer ingående.

Det färdiga garnet tvättades, inte påmitt vanliga sätt utan mer tufft än så.
Eftersom ullen motsätter sig tovning var det inget problem att gå från varmt vatten till kallt så ullen fick först sjuda i en gryta med några droppar hårschampo i vattnet ( 80 grader) i ca 15 minuter. Grytan togs av från plattan och kallt vatten spolades i för att snabbt kyla av garnet. Garnet sköljdes tills vattnet var rent och utan schamporester, centrufugerades och hängdes till tork,
Efter tvätt hade garnet fått en mjukare konsistens. Det hade fortfarande en något krispig känsla men var inte stickigt mot huden. Garnet hade också stor volym och kändes elastiskt och fjädrande.

Inget garn är färdigutvärderat innan man har gjort stickprov så till verket.
Tre olika garner hade jag som utgångsläge för mina prover

  • ett garn spunnet som kamgarn, med kort drag framåt, av kammade fibrer, tvinnat 2-trådigt
  • ett garn spunnet som kardgarn, med långdrag, tvinnat 2-trådigt
  • ett  garn spunnet som kardgarn, med långdrag, tvinnat 3-trådigt

alltså fick det bli tre prover.
Garnet spunnet som kamgarn stickades med stickor nr 3. Jag stickade i ett mönster med enbart räta och aviga maskor i viggform. (bild 1)

Evaluation of Kerry Hill wool has continued.
This wool that surprised me more and more the more I worked with it. 
As raw wool, I was doubtful as to whether it would be possible to use, when washed it began to look like something. Spinning the wool was different. It was not the most regular singles  I’ve spun and the wool was not as manageable and easily spun as our Swedish demestic wool.
Plying went well and now began the first signs of a usable wool pop up which meant that I felt a need to evaluate it more thoroughly.
  
The finished yarn was washed, not in my usual way, but more tough than that. 
Because the wool resists felting it was no problem to go from hot water to cold. The wool was first simmered for about 15 minutesin in a pot with a few drops of shampoo in the water (80 degrees) . The pot with yarn was taken from the plate and poured  with cold water  to rapidly cool the yarn. The yarn was rinsed until the water was clean and had no shampoo residue, spin dried and hung to dry, 
After washing the yarn  had a softer texture. It still had a slightly crisp feel but was not scratchy against the skin. The yarn also had great volume and felt elastic and springy.

No yarn is evaluated without making samples.

I had three different yarns as a starting point for my samples

  •   one yarn spun worsted with a short firward draw, from combed fibers, spun 2 ply
  •   one woolen yarn  spun with a longdraw, from cardes fibers, 2 ply
  •   one woolen yarn spun, with a longdraw,from carded fibers,  3 ply

It had to be three samples.

The yarn spun worsted was knitted with needles 3 mm. I knitted a pattern using only knit and purl stitches in tufted shape. (Fig. 1)

Bild 1   Garn spunnet med kort drag

Av det 2-trådiga kardgarnet stickades en provlapp med stickor nr 3,5. Ett mönster med en dansande kvinna, från Vibeke Linds bok med skandinaviska mönster, ursprungligen stickad med två färger, stickades med räta maskor på slätstickad botten. (bild 2)

The 2-ply from carded fibers was knit  with  needles 3.5 mm. A pattern of a dancing woman from Vibeke Lind’s book of Scandinavian design, originally knitted with two colors, was knitted with purl stitch on the stockinette stitch bottom. (Fig. 2)

Bild 2  2-trådigt garn spunnet med långdrag

 Det 3-trådiga garnet stickades i ett flätmönster med räta maskor på avig botten. (bild 3)

 The 3-ply yarn was knitted in a cable pattern with K sts  on the purl bottom. (Fig. 3)

d
Bild 3  3-trådigt garn spunnet med långdrag

Samtliga prover tvättades i ljummet vatten med tillsats av några droppar schampo. Överflödigt vatten torkades ur i en frottéhandduk och proverna nålades upp på ett mjukt underlag. För att torka snabbare blåstes varmluft med hjälp av min hårtork på proverna.

Slutsats:  Ullen som, innan tvätt och kardning eller kamning, inte gav mig någon större förhoppning om att kunna bli ett acceptabelt stickgarn växte med beredning. Samtliga prover blev efter tvätt till helt acceptabla stickgarner. Det prov som kändes behagligast mot huden var det som stickats av kamgarnet men också de andra garnerna blev mjuka och klarar användning direkt mot huden. Jag skulle inte använda garnet till babykläder men jag blev helt klart lockad att sticka en tröja till mig själv av något av garnerna.

 All samples were washed in lukewarm water with a few drops of shampoo. Excess water was dried out in a towel and samples pinned up on a soft surface. To dry faster I used my hair dryer blowing hot air through the samples.
 
Conclusion: The wool, before washing and carding or combing, did not give me any great hope of becoming an acceptable knitting yarn, but it grew with preparation. After washing all samples were  completely acceptable knitting yarns. The sample that seemed more pleasing to the skin was knitted from combed fibers but also the other yarns were soft and can be used directly on the skin. I would not use the yarn for baby clothes but I am certainly tempted to knit a sweater for myself from any of the yarns.