Ull, ull ull – Wool, wool, wool

English in between
Sedan min undersökning av vilket spinnsätt som ger det slätaste garnet avslutats har tiden varit fylld av fårfunderingar.
Funderingar som gäller nytillskott till flocken, viktiga val av flockmedlemmar, försäljning av medlemmar som med hänsyn till risken för inavel inte kan behållas även om ullen är super.
Ullprover har skickats för bedömning och kommit tillbaka. Återigen är jag supernöjd med hur vi har lyckats med vår fåravel. Proverna från våra ryafår är mycket tillfredsställande. Väldigt få anmärkningar och de som finns är pga melerad ull vilket inte är så konstigt med tanke på att vi har två färgade ryatackor som betäckts med en vit bagge, där de vita lammen sägs ha bruna inslag.
Kvalitetsmässigt är ullen mycket fin, mjuk och glansig. Ett av våra ryabagglamm är till salu
Av våra värmlandslamm, varav tre av fyra var bagglamm, finns tre kvar. Tacklammet skall vi behålla så två är fortfarande till salu.
Annons på våra bagglamm finns  här och här.

Since my study of which way to spin yarn that gives the smoothest yarn end has time been filled with sheep’s thoughts.

Thoughts concerning new additions to the flock, important choices of flock members, the sale of members which  with regard to the risk of inbreeding can not be maintained even if the wool is super.
Wool samples were submitted for assessment and come back. Again, I am super happy with how we have succeeded in our sheep breeding. Samples from our ryasheep is very satisfactory. Very few complaints and those that exist are due to melange wool which is not surprising given that we have two colored rya ewes mated with a white ram, where the white lambs are said to have brown touches.

The quality of the wool is very fine, soft and shiny. One of our rya ram-lamb is for sale
Of our Värmland lamb, where three out of four were ram lambs, there are three left. We´ll keep the ewe lamb so two ram-lambs are still for sale.
Advertisement on our ram-lamb are available on the Lantbruksnet here and here.

 

Ersättare för baggarna har setts ut och kommer att hämtas under början av oktober.
Våra resor för att hitta våra nya lammfäder har kombinerats med ”upptäcksresor” av annat slag.
Ett besök gjorde vi i Borås Djurpark i fredags. Dagen till ära var det uppehåll och tidvis sol. I parken hittade husbon’n en bänk som tilltalade sinnet med sin funktion. Matmor fick agera måttstock på bilden.

Replacement of the rams have been seen out and will be picked up in early October.

Our trips to find our new lamb fathers have been combined with ”exploration” of another kind.

A visit we made in Borås Zoo on Friday. To mark the occasion, it was cloudy and sometimes sunny. In the park hubby found a bench that appealed to the mind with its function. Mistress, acted as a yardstick in the picture.

Praktisk bänk vid flamingodammen  – A practical bench at the Flamingo pond

När man är i en djurpark måste man ju titta till släkten, alltså våra ryatackors släktingar, Klövsjöfåren.
Våra ryatackor kommer från den uppfödare som tog hand om Maj Olanders ursprungsbesättning och också korsade in gener i sin befintliga besättning. Klövsjöfåren betecknades tidigare som ryafår innan de blev en del av Allmogefåren.
Några kelgrisar fanns det och några mer reserverade precis som det skall vara.

When you are in a zoo you must of course look to the family, that is our rya–ewes relatives, Klövsjö sheep.

Our rya-ewes comes from the breeder who took care of May Olander’s herd of origin and also crossed  the genes into his existing herd. The Klövsjö sheep was  described as rya-sheep before they became part of the Allmoge sheep. 
Some sweethearts were there and a few more reserved as it should be.

Mor och dotter  tillsammans  – Mother and daughter together

Vår medhavda lunch avåts vid Mölarps kvarn utanför Borås som drivs och ägs av Fristad Hembygdsförening. Vid kvarnen finns ett flertal vandringsleder och beskrivningar av den unika floran intill kvarndammen.
Ytterligare en besättning med Klövsjöfår hann vi titta på. Dessa var otroligt lika våra får till utseendet men enbart vita och vår önskan är får med färginslag.
Med nya intryck, frisk luft i massor och med fattat beslut i bagaget begav vi oss hemåt till mer jordnära ting som t ex färdigställande  av ett par nålbundna vantar, karda upp ull, spinna garn. Veckan har därefter bestått av kardning av ull , kardning av ull och ka…

We had brought lunch which we ate at Mölarps mill outside Borås, operated and owned by Fristad Hembygdsförening. At the mill there are several hiking trails and descriptions of the unique flora adjacent to the millpond.

  We also had time to look at another herd of Klövsjö sheep. These were incredibly the same as our sheep in appearance but only white and our desire is to get coloured sheep.

With new ideas, fresh air en masse and a taken decision in the luggage, we went home to more mundane things such as completion of a couple nalbindning mittens, wool carding , spinning yarn. The week has since then consisted of wool-carding , wool-carding and ca …

Att söka svar

Only Swedish today
Min tidigare nämnda provspinning av spetsgarn är nu avklarad och här kommer ett försök till utvärdering.

Frågan var ju om resultatet blir likvärdigt om man spinner tunt garn på det sätt som Margret Stowe använder, spinna från ullens spets och tvinna rätt av eller om man spinner från ullens klippända och backar garnet innan man tvinnar.

Anledningen till att man skall spinna från spetsen anges vara att ullens ”fjäll” lägger sig när man sedan tvinnar garnet och garnet på så vis blir slätare och visar strukturen bättre på spetsstickningen.
Eftersom jag inte automatiskt accepterar vad någon annan säger är rätt, ville jag se om det sätt jag anser skall ge det slätaste garnet är riktigt eller total felaktigt.

Alltså till verket. Som de flesta vet vid det här laget har jag en förkärlek för vår inhemska ull.Jag anser nämligen att vi i Sverige har tillgång till ull som ger så många olika kvaliteter på garnet att vi inte behöver belasta varken den egna ekonomin  eller vår miljö för att hämta ull från andra länder (läs USA). I mitt lager fanns finull, en beigebrun finfibrig ull som jag önskat göra något speciellt av eftersom den inte platsade i butiken pga sin något egensinniga doft  (baggull).
Ullen tvättades och kammades med mina minikammar så att alla kortare fibrer togs bort. Jag var noga med att hålla ordning på var klippända respektive spets befann sig och drog ut ullen till små tops.
Med minikammar går det inte så fort men resultatet blev mycket bra.

Första provet gjorde jag på mitt sätt. Garnet spanns från klippändan* till ett tunt jämnt garn. Jag spann med ett mellanting av kamgarnsteknik och kardgarnsteknik, drog ut en del ull, lade på  lite snodd och drog ut ytterligare. Jag nämner inget namn på tekniken eftersom det finns lika många namn som definitioner beroende på vem som beskriver den,(troligtvis är det som Amos Alden säger att den tillhör ”allting däremellan”). Titta gärna på mitt tidigare inlägg om definitioner

*  Ullens fjäll, cuticulan, ligger orienterade som takpannor med det översta lagret vid klippändan. Stryker man från klippändan mot ullhårets spets sluts fjällen.

  • Ull: Finull, finkrusig >8 krusningar/3 cm
  • Preparering: Kamning med minikammar
  • Spinnrock: Min Joy
  • Utväxling spinning: 11:1
  • Utväxling tvinning:  11:1
  • Spinnsätt: från klippändan
  • Tvinning: Innan tvinningen backades garnet dvs spolades om till en ny spole för att tvinningen också skulle ske från klippändan.

Andra provet gjorde jag på Margret’s sätt dvs spann från ullspetsen. Jag använde samma spinnrock  med samma utväxling som första provet. Garnet tvinnades direkt från spolen dvs ingen backning av garnet.

  • Ull: Finull, finkrusig >8 krusningar/3 cm
  • Preparering: Kamning med minikammar
  • Spinnrock: Min Joy
  • Utväxling spinning: 11:1
  • Utväxling tvinning:  11:1
  • Spinnsätt: från ullspetsen
  • Tvinning: utan backning

För att ha ytterligare jämförelsematerial spann jag ett tredje prov. Den här gången spann jag från ullspetsen och tvinnade som Judith McKenzie McCuin anger som rätt sätt med att backa garnet  för att göra garnet jämnt.

  • Ull: Finull, finkrusig >8 krusningar/3 cm
  • Preparering: Kamning med minikammar
  • Spinnrock: Min Joy
  • Utväxling spinning: 11:1
  • Utväxling tvinning:  11:1
  • Spinnsätt: från ullspetsen
  • Tvinning: backat garn
Ullproverna är markerade med metodens nummer (tyvärr har bilden fått skuggor av garnet,försök att bortse från dessa)

Vad kom jag då fram till?

  1. Om avsikten är att garnet skall bli jämt och slätt är definitivt min metod det rätta. Tittar man i mikroskop visas ett slätt garn med minimalt med fiberändar som sticker ut. Den var också den lättaste metoden att få garnet tunt. Vid jämförelse mellan de olika metoderna gav metod 1 det tunnaste garnet.
  2. Om man är ute efter ett ”luftigare” garn (mer spretigt om man tittar i mikroskopet) så kan metod 2 fungera bra. Garnet är inte så slätt och känns inte heller slätt.Detta garn hade mest utstickande fiberändar av mina tre prover.Garnet var något tyngre per meter än garnet från prov 1.
  3. Det garn som var näst slätast  i mikroskopet var garnet jag spann med  metod tre. Om det beror på det backade garnet kan jag inte avgöra. Detta garn var det som hade lägst meterantal i förhållande till vikten.

Slutsats: Om jag skall spinna ett slätt spetsgarn som tar fram karaktären i mitt mönster väljer jag metod 1. Den känns också mer välgrundad om man tänker på hur ullhårets fjäll är orienterade och att man genom att spinna på detta sätt dubbelgarderar sig för eventuella protruerande fiberändar.
Om min avsikt är att spinna ett tunt garn med mer luft, där det inte är så noga med att mönstret framträder skarpt kan jag utan tvekan välja vilken som helst av de andra två metoderna.

Not! Eftersom materialet är litet gäller ovanstående bara för min sätt att spinna. En uppföljning med stickning av provlappar är planerad – någon gång.

Sociala aktiviteter – Social activities

Ibland måste man bara ut bland folk för att synas och umgås med likasinnade. För en vecka sedan laddades bilen med slöjdredskap, spinnrockar, ull och garn för en tur till Slöjd i Väst ”Hantverks och Spelmansstämma” i Ramnaparken i Borås.
Där träffade vi andra hantverkare/slöjdare som liksom vi visade och sålde sina alster.
För säkerhets skull satte vi upp tak över vår ”monter” för att undgå att få våra grejer våta av eventuellt regn. Det visade sig att regnet uteblev men taket var till nytta även mot den gassande solen.
Det var en hel del besökare och vi fick också tillfälle att se andra i arbete.

Sometimes you just have to go out in public to show up and socialize with like-minded people. A week ago, we loaded the car with craft tools, spinning wheels, wool and yarn for a tour to a  ”Handicraft and folk music festival” in Ramnaparken in Borås.

There we met other craftsmen as well as we showed and sold our work.

For safety’s sake, we set up a roof over our ”booth” to avoid getting our stuff wet with rain. It turned out that the rain stayed away but the roof was useful even against the blazing sun.

There was a lot of visitors and we also had the opportunity to see others at work.

Kamning av ull  – wool combing

Tvärs över planen hördes ljudet från en annan spinnrock. Matmor var tvungen att styra stegen dit och hittade en man som spann lin.
From the other side of the yard you could hear the sound from another spinning wheel. Misstress had to go there and found a man spinning flax.

Spånad av lin  – Spinning flax

Efter en trevlig dag gick färden tillbaka hem för uppackning och välbehövligt födointag. En dag tillsammans med andra människor gjorde både oss och vår Nellie trötta så kvällen blev händelselös.

Idag, precis en vecka senare, besökte vi Mariebergsparken i Kinna där det visades järnframställning av myrmalm. Där fanns också en smed som tillsammans med hugade barn smidde vikingasmycken.
En trevlig man från Kind berättade om arbetsgången för att få fram järn för smide.

After a pleasant day, we traveled back home to unpack and eat  a much-needed meal. One day, along with other people made ​​both us and our Nellie tired, so the evening was uneventful.

Today, exactly a week later, we visited Marieberg Park in Kinna, where it was shown iron-making from bog ore. There was also a blacksmith who, together with the prospective children forged Viking jewelry.

A nice man from Kind spoke about the work process to produce iron for forging.

Smeden i arbete  – A blacksmith at his forge
Järnframställning  – Making iron
Myrmalmen laddas tillsammans med kol   – Bog ore and charcoal mixed together to melt
Luft tillförs för att öka temperaturen – Air is added to increase temperature
Mannen från Kind berättar om järn  – The man from Kind tell us about making iron

Vid en eldstad med en gryta över satt en kvinna i vikingadräkt och tummade fram ett lerkärl.  Matmor tittade, begrundade och fick reda på att kvinnan har keramikkurser inte alltför långt bort. Matmor, som har lera och drejskiva lade upplysningarna på minnet för framtida bruk. I hastigheten missade vi att fotografera men en kvinna vid sidan av får agera modell för kläder och utstyrsel.

Beside a fireplace with a pot over the fire, sat a woman in Viking costume and thumbed up an earthen vessel. Mistress looked, pondered and learned that the woman has pottery courses not too far away. Mistress, with clay and potter’s wheel,saved  the information in memory for future use. We missed to photograph, but a woman beside the one we talked to, may act model for clothing and accoutrements.

En nyckelperson  – A person of importance  (note! the keys)


Vikingadräkt  – A dress from the Viking age

Saken blev inte sämre av en liten valp på 14 veckor (med småfolk). Rasen är Dansk-Svensk Gårdshund.

The matter was none the worse by the fact that the woman had a little puppy at 14 weeks (with the little people). The breed is a Danish-Swedish Farm Dog.

Bagglamm i mängd – Ram lambs – lots of them

English below

Som rubriken säger är det bagglamm det handlar om just nu, värmlandsbagglamm.
Våra småpojkar har ju blivit stora och fått lämna sina mödrar. En skall få nytt hem hos ett antal sköna damer inte långt från oss och vi skall ha en ny bagge till våra tackor och tacklamm.
Nu är det ju så att matmor är knusslig med ullen så fin ull skall det vara.
Förra året hade vi kontakt med en uppfödare för ev utbyte men det föll på att vår bagge var besläktad med deras dåvarande och något utbyte kunde inte ske. I år tog matmor ny kontakt och idag har husbon’n och matmor varit på utflykt och beskådat tänkbara ungherrar.
Matmor föll pladask för en champagnefärgad kille med gosig ull. Så om några veckor flyttar han till oss.
För säkerhets skull tog vi oss också en titt på uppfödarens tackor som betade på ett skogsbete några kilometer från lammen.
Efter att ha ropat på tackorna enligt instruktioner från uppfödaren (och efter en promenad i den kuperade terrängen) fick vi svar på vårt försök till kulande och kunde se årets mammor.
Beskådandet utföll även det till belåtenhet så vi tycker att vi gjort ett riktigt val.

Hos oss finns nu två bagglamm kvar för hugade spekulanter. Båda lammen är bruna, det ena med ljusare ull över ryggen. Båda är behornade och framför allt det ena lammet har en otroligt mjuk och finfibrig ull utan märghår.
Synd att man inte kan behålla sina egna bagglamm.

På gården finns förutom värmlandsfår också ryafår. Också där skall vi ha en ny bagge. Också där är matmor noga med märgfri, glansig ull, helst en vit bagge men det går också bra med en ljusbrun eller svart.

Är du uppfödare av ryafår, har ett bagglamm som uppfyller matmors krav är du välkommen att höra av dig. Vi har M3-status och ett nytt bagglamm måste alltså ha M3, vara fri från fotröta, ha fastställd identitet(gärna via Elitlamm) och vara hanterbar.Söker du ett ryabagglamm har vi ett till salu.

Besök i fårhagen  – A visit in the sheep pasture

Like the title says it’s all about ram lambs right now, Wermland ram lambs.
Our little boys’ve been big and had to leave their mothers. One will have a new home with in a couple of beautiful ladies, not far from us and we shall have a new ram for our ewes and ewe lambs. You have to know that the mistress is stingy with wool and fine wool, it should be.
Last year we had contact with a breeder for an exchange but it seemed that our ram was related to their ewes and no exchange could take place. This year, mistress  contacted the breeder and today hubby and mistress were on tour and looked at potential bachelors.
Mistress fell for a champagne-colored guy with a cozy wool. So a few weeks from now, he’ll come to us.
For safety’s sake, we took a look at the breeder’s ewes grazing  in a woodland a few miles from the lambs.
After calling  the ewes  following  instructions from the breeder (and after a walk in the hilly terrain), we received responses to our attempts to kula (a call used by  dalecarlians when shephearding sheep.in the old days)  and could see this year’s mothers.
What we saw was suitable to us, so I think we made the right choice.
With us there are now two ram lmbs left for prospective buyers. Both lambs are brown, one with  lighter wool over the back.Both are horned, and above all, one lamb has an incredibly soft and fine fiberd wool without kemp.
Too bad we can’t keep our own ram lambs.

On the farm we  breed Rya sheep too. There too, we have to have a new ram. Mistress has demands on  wool without kemp , glossy wool, preferably a white ram, but  a light brown or black ram will be allright.

Are you a breeder of Rya sheep, has a ram lamb  satisfying missus requirement, please contact us. We have Maedi Visna status M3  and a new ram lamb  must have M3, be free from foot rot, has a known identity  (preferably via the Elite Lamb) and be manageable.
Do you want a Rya ram lamb we have one for sale.