En fULLständigt FÅRfärlig blogg – Sida 15 – En sida om livet med ull, får och livet i allmänhet

Att hålla sig uppdaterad

Bäst-före-datum kan vi se angivet på varor vi köper framför allt när det gäller livsmedel. Att det idag också gäller kommunikationsmedel, datorprogram och också maskinvara får man påtagliga bevis för. Programvara står sig bara en kort tid innan påverkan gör, att det man lagt ned mycket arbete på, måste få en uppfräschning för att motstå hotande angrepp. En del uppdateringar går smärtfritt andra leder till en massa oförutsett arbete för att få programmet att fungera som det var avsett.

En hemsida skall vara företagets ansikte utåt och när den, efter uppdatering, visar tecken på sönderfall eller i alla fall inte beter sig som den gjort innan uppdateringen, ja då sitter man där och undrar var felet uppstod och vad i hela friden man skall göra åt det.

Så var det för mig, som glatt lydde uppmaningen att uppdatera för att förhindra att sidan blev utsatt för angrepp via de säkerhetshål som konstruktören av programvaran upptäckt. Resultatet blev många timmar för att få bort de plötsligt dubblerade sidrubrikerna. Uppdateringen tog bort alla inställningar för hur sidan skulle visas för er besökare. Efter mycket grymtande och flertaliga försök till åtgärder är nu allting nästan som vanligt igen men några fler gråa hår har det säkert blivit. Dessa hade redan tidigare boostats med ekonomiarbete. Bokslut, ett för vart av verksamheterna hos oss, momsredovisning och nu i antågande deklarationerna som inte är så enkla som försäkrats om att de skall vara. Nåja, det är ju till viss del självförvållat. Vill man agera småföretagare får man finna sig i alla svårigheter som undersysselsatta byråkrater förser oss med.

Efter all administration är det skönt att arbeta med mer praktiskt arbete. I en av mina vävstolar sitter handduksväv. Våra frottéhanddukar har börjat att ge upp sin funktion och förpassas en efter en till putstrasor istället för den funktion som de ursprungligen var tänkta för. Som envis återbrukare finns det alltid användning även för det som inte fungerar som avsett. För oss som ytbehandlar de produkter som säljs i webbutiken är utslitna handdukar guld. Vi behöver inte använda våra slantar till trassel utan kan klippa handdukarna i lagom stora bitar och ge dessa ett fungerande slut. Men det kräver att det finns nya handdukar att ta till. Det är en sådan väv som nu sitter i vävstolen.

Handduksväv – ett av två olika mönster vävda i samma uppsättning

En handduk återstår att väva innan vi har tolv nya handdukar att använda istället för de gamla. Det får bli ett antal nya badhanddukar också när handdukarna är nedklippta. Stora, heltäckande sådana som man kan svepa in sig i efter duschen, vi som inte har supervarmt inne eftersom vi eldar själva och värme under vintern kräver en viss mängd energi för att bygga upp ett vedförråd under vårvintern. Det är vad vi gör just nu.

Vävstolen med handdukar står vid ett söderfönster. Utanför fönstret växer en ormhassel. I denna har vi satt upp ett antal talgbollar till våra vänner småfåglarna. Oftast är det Blåmesar, Talgoxar och Nötväckor som sitter i bollarna men ibland får vi finbesök som när en hackspett kommer och tar del av de serverade delikatesserna. Fåglarna brukar vara svåra att fånga på bild men ibland har man tur.

Arbetsmaterial

För någon vecka sedan fick jag ett samtal från en man boende i sta’n inte så långt från oss. Han frågade om jag var intresserad av vävböcker. En klart intressant fråga till en som förutom att väva också är extremt intresserad av att få veta bakgrundshistoria och alltid ställer frågor som hur, var och varför.

Det visade sig att mannen på sin utbildning fått tillverka sin egen litteratur med vävteori. Tre stora pärmar fulla med vävmönster, inte färdiga vävnotor men massor av tekniker från enklaste tuskaft till avancerade jaquarder.

Förutom dessa omfattande pärmar fanns också två handböcker i handhavande av Ruti maskinvävstolar. (skall vara tyskt y). Efter att ha arbetat på Ludvig Svensson i Kinna hade mannen nu börjat röja i sina gömmor och hade en önskan om att få lämna över sitt mate rial till någon som var intresserad av detsamma.

Tänk att han hittade just mig!

Naturligt helande

Livet är inte alltid enkelt. Sår uppträder både i själen och mer synligt också som skador i vårt yttersta skyddslager, huden. En skadad själ kräver ibland mer professionell hjälp, skador i huden kan vi oftast åtgärda med diverse hjälpmedel mer eller mindre effektiva. Idag kan vi gå till närmaste livsmedelsbutik eller i mer avancerade fall till apoteket för att inhandla diverse salvor och medikamenter.

Förr gällde det att lita till sin egen eller närmaste läkekunniga persons förmåga. Naturen stod med utgångsmaterial, tillagningen av effektiva dekokter fick man stå för själv. Vi har nog många av oss plockat groblad, eller läkeblad som det kallades i min omgivning, för att lägga på skrubbsår, äggets hinna användes på brännskador, tussilago eller hästhov utgjorde en effektiv substans i hostmedicin, enbärsdricka verkade urindrivande och björkavkok stärkande.

Den mer avancerade gjorde salvplåster och hudsalva, tvål kokades i många hem liksom såpa för rengöring. Naturen stod också här för råvaror, familjen för traderad kunskap och träning fick man redan som liten även om uppgifterna från början var mindre avancerade. I äldre tider var det naturligt att man tillverkade det man behövde och en del av de äldres kunskap har också slagit rot i efterkommande generationer även om den praktiska kunskapen inte lika lätt kunnat överföras.

Små fragment av berättelser kan ge intresse att utforska dold kunskap och genom att själv prova och göra misstag kan gammal kunskap bli till levande sådan och också resultera i ett eget husapotek. Sedan vi tog över mors föräldrahem för snart 30 år sedan har vi tillverkat vår egen tvål. Har man en gång provat att tvätta sig med ”äkta tvål”, gjord på naturliga råvaror, vill man inte använda köpetvål igen. Med handgjord tvål behövs inga fuktkrämer, den är naturligt återfuktande.

Sårskador läks på ett helt fantastiskt sätt med hjälp av kådsalva. Såren läker inifrån och salvan är dessutom smärtstillande och sårskorpan, om den bildas, är smidig och hindrar inte rörelser. Husbon’n, som har en tendens att tillfoga sig både skärsår och få stickor och metallflisor i händerna, är lyrisk över kådsalvans läkande effekt. Som tur är finns den alltid att tillgå både som salva i burk eller som ett stift med salva som är lätt att stoppa i fickan för att finnas till hands ifall oturen är framme.

Det gården ger

När man bor på en gård, om än en liten sådan, finns det sysslor som då och då måste utföras även om man helst skulle slippa. En sådan är den årliga slakten. Har man djur som är mer än boskap, mer som våra vänner och arbetskamrater, kommer det en dag då man måste skiljas från några av dem. Det är ju så att även om man skulle vilja kan man inte ha kvar alla djur som föds på gården. Bland annat ställer det till en hel del bekymmer när man måste hålla tackor och baggar separerade från varandra under en stor del av året, den del när hormonerna svallar i framför allt de unga bagglammen. Ett sätt att lösa problemet är att låta överskottet av produktionen bli en del av vår överlevnad, dvs att genom slakt fylla våra frysboxar med mat.

Den mat vi äter vet vi hur den är producerad. Vi vet vad våra djur får att äta, vi vet att de inte utsatts för gifter i onödan genom att hålla våra marker öppna och låta djuren beta marker där grödan fått växa utan tillskott av konstgödsel, endast den gödsel som djuren själva är upphov till får gräset att växa. Vi vet att djuren har det gott hos oss under sin livstid och att de inte behöver stressas när det sista ögonblicket i deras liv inträder eftersom vi slaktar på gården.

Att ta vara på välhängt kött av fin kvalitet och få fylla frysboxarna med färdigpaketerat kött redo för tillagning till mat som väl kan mäta sig med de fina restaurangernas kvalitetsvaror, ger en sorts tillfredsställelse som inte är många förunnat.

Under några dagar har boxarna toppats upp med kött för sommarens grillning, för vinterpromenadernas snabbmat och för långkok där alla naturliga smaker får komma till sin rätt. Det tar tid att ta hand om allt men ger mycket njutning tillbaka.

Till vår hjälp med beredningen har vi skarpa knivar som hanteras av husbon’n, malningen av kött sköter vår kvarn av storköksformat och förpackningen sker med hjälp av en fantastisk vacuummaskin som klarar det mesta, från förpackning av kött till förpackning också av den ull som säljs i vår webbutik.

Maskinen som får göra tjänst vid förpackningen klarar upp till fyrtio cm breda påsar/slang. Bra när man förpackar rökta fårfioler som kräver mycket utrymme för att kunna förvaras på ett bra sätt. En fördel med att förpacka livsmedel på detta sätt är dessutom att tiden som köttet kan förvaras i frysboxen förlängs påtagligt.