Sociala aktiviteter – Social activities

Ibland måste man bara ut bland folk för att synas och umgås med likasinnade. För en vecka sedan laddades bilen med slöjdredskap, spinnrockar, ull och garn för en tur till Slöjd i Väst ”Hantverks och Spelmansstämma” i Ramnaparken i Borås.
Där träffade vi andra hantverkare/slöjdare som liksom vi visade och sålde sina alster.
För säkerhets skull satte vi upp tak över vår ”monter” för att undgå att få våra grejer våta av eventuellt regn. Det visade sig att regnet uteblev men taket var till nytta även mot den gassande solen.
Det var en hel del besökare och vi fick också tillfälle att se andra i arbete.

Sometimes you just have to go out in public to show up and socialize with like-minded people. A week ago, we loaded the car with craft tools, spinning wheels, wool and yarn for a tour to a  Handicraft and folk music festival in Ramnaparken in Borås.

There we met other craftsmen as well as we showed and sold our work.

For safety’s sake, we set up a roof over our ”booth to avoid getting our stuff wet with rain. It turned out that the rain stayed away but the roof was useful even against the blazing sun.

There was a lot of visitors and we also had the opportunity to see others at work.

Kamning av ull  – wool combing

Tvärs över planen hördes ljudet från en annan spinnrock. Matmor var tvungen att styra stegen dit och hittade en man som spann lin.
From the other side of the yard you could hear the sound from another spinning wheel. Misstress had to go there and found a man spinning flax.

Spånad av lin  – Spinning flax

Efter en trevlig dag gick färden tillbaka hem för uppackning och välbehövligt födointag. En dag tillsammans med andra människor gjorde både oss och vår Nellie trötta så kvällen blev händelselös.

Idag, precis en vecka senare, besökte vi Mariebergsparken i Kinna där det visades järnframställning av myrmalm. Där fanns också en smed som tillsammans med hugade barn smidde vikingasmycken.
En trevlig man från Kind berättade om arbetsgången för att få fram järn för smide.

After a pleasant day, we traveled back home to unpack and eat  a much-needed meal. One day, along with other people made ​​both us and our Nellie tired, so the evening was uneventful.

Today, exactly a week later, we visited Marieberg Park in Kinna, where it was shown iron-making from bog ore. There was also a blacksmith who, together with the prospective children forged Viking jewelry.

A nice man from Kind spoke about the work process to produce iron for forging.

Smeden i arbete  – A blacksmith at his forge
Järnframställning  – Making iron
Myrmalmen laddas tillsammans med kol   – Bog ore and charcoal mixed together to melt
Luft tillförs för att öka temperaturen – Air is added to increase temperature
Mannen från Kind berättar om järn  – The man from Kind tell us about making iron

Vid en eldstad med en gryta över satt en kvinna i vikingadräkt och tummade fram ett lerkärl.  Matmor tittade, begrundade och fick reda på att kvinnan har keramikkurser inte alltför långt bort. Matmor, som har lera och drejskiva lade upplysningarna på minnet för framtida bruk. I hastigheten missade vi att fotografera men en kvinna vid sidan av får agera modell för kläder och utstyrsel.

Beside a fireplace with a pot over the fire, sat a woman in Viking costume and thumbed up an earthen vessel. Mistress looked, pondered and learned that the woman has pottery courses not too far away. Mistress, with clay and potter’s wheel,saved  the information in memory for future use. We missed to photograph, but a woman beside the one we talked to, may act model for clothing and accoutrements.

En nyckelperson  – A person of importance  (note! the keys)


Vikingadräkt  – A dress from the Viking age

Saken blev inte sämre av en liten valp på 14 veckor (med småfolk). Rasen är Dansk-Svensk Gårdshund.

The matter was none the worse by the fact that the woman had a little puppy at 14 weeks (with the little people). The breed is a Danish-Swedish Farm Dog.

Bagglamm i mängd – Ram lambs – lots of them

English below

Som rubriken säger är det bagglamm det handlar om just nu, värmlandsbagglamm.
Våra småpojkar har ju blivit stora och fått lämna sina mödrar. En skall få nytt hem hos ett antal sköna damer inte långt från oss och vi skall ha en ny bagge till våra tackor och tacklamm.
Nu är det ju så att matmor är knusslig med ullen så fin ull skall det vara.
Förra året hade vi kontakt med en uppfödare för ev utbyte men det föll på att vår bagge var besläktad med deras dåvarande och något utbyte kunde inte ske. I år tog matmor ny kontakt och idag har husbon’n och matmor varit på utflykt och beskådat tänkbara ungherrar.
Matmor föll pladask för en champagnefärgad kille med gosig ull. Så om några veckor flyttar han till oss.
För säkerhets skull tog vi oss också en titt på uppfödarens tackor som betade på ett skogsbete några kilometer från lammen.
Efter att ha ropat på tackorna enligt instruktioner från uppfödaren (och efter en promenad i den kuperade terrängen) fick vi svar på vårt försök till kulande och kunde se årets mammor.
Beskådandet utföll även det till belåtenhet så vi tycker att vi gjort ett riktigt val.

Hos oss finns nu två bagglamm kvar för hugade spekulanter. Båda lammen är bruna, det ena med ljusare ull över ryggen. Båda är behornade och framför allt det ena lammet har en otroligt mjuk och finfibrig ull utan märghår.
Synd att man inte kan behålla sina egna bagglamm.

På gården finns förutom värmlandsfår också ryafår. Också där skall vi ha en ny bagge. Också där är matmor noga med märgfri, glansig ull, helst en vit bagge men det går också bra med en ljusbrun eller svart.

Är du uppfödare av ryafår, har ett bagglamm som uppfyller matmors krav är du välkommen att höra av dig. Vi har M3-status och ett nytt bagglamm måste alltså ha M3, vara fri från fotröta, ha fastställd identitet(gärna via Elitlamm) och vara hanterbar.Söker du ett ryabagglamm har vi ett till salu.

Besök i fårhagen  – A visit in the sheep pasture

Like the title says it’s all about ram lambs right now, Wermland ram lambs.
Our little boys’ve been big and had to leave their mothers. One will have a new home with in a couple of beautiful ladies, not far from us and we shall have a new ram for our ewes and ewe lambs. You have to know that the mistress is stingy with wool and fine wool, it should be.
Last year we had contact with a breeder for an exchange but it seemed that our ram was related to their ewes and no exchange could take place. This year, mistress  contacted the breeder and today hubby and mistress were on tour and looked at potential bachelors.
Mistress fell for a champagne-colored guy with a cozy wool. So a few weeks from now, he’ll come to us.
For safety’s sake, we took a look at the breeder’s ewes grazing  in a woodland a few miles from the lambs.
After calling  the ewes  following  instructions from the breeder (and after a walk in the hilly terrain), we received responses to our attempts to kula (a call used by  dalecarlians when shephearding sheep.in the old days)  and could see this year’s mothers.
What we saw was suitable to us, so I think we made the right choice.
With us there are now two ram lmbs left for prospective buyers. Both lambs are brown, one with  lighter wool over the back.Both are horned, and above all, one lamb has an incredibly soft and fine fiberd wool without kemp.
Too bad we can’t keep our own ram lambs.

On the farm we  breed Rya sheep too. There too, we have to have a new ram. Mistress has demands on  wool without kemp , glossy wool, preferably a white ram, but  a light brown or black ram will be allright.

Are you a breeder of Rya sheep, has a ram lamb  satisfying missus requirement, please contact us. We have Maedi Visna status M3  and a new ram lamb  must have M3, be free from foot rot, has a known identity  (preferably via the Elite Lamb) and be manageable.
Do you want a Rya ram lamb we have one for sale.

Garnfunderingar – Thoughts about yarn

English below

Vad har hänt sedan sist?
Guteullen är tvättad och står på funderingshyllan. Skall jag kamma den och spinna till ett tweedgarn? Det är lite lockande samtidigt som jag tvekar. Ullen innehåller delvis en hel del stickelhår som först måste avlägsnas. Men ullen är i övrigt är mycket fin.den får nog stå till sig ett tag till.

Vår nysådda vall har slagits och hässjats. Det är dock tveksamt om den fröfirma som levererat utsädet skall få förnyat förtroende. Vallen som vänts upp tidigare av oss har alltid varit mycket fin men behövde förnyas för att ge större avkastning. Vi bestämde oss för att bland annat så en käringtandsblandning som, när jag pratade med försäljaren, var tvunget att innehålla timotej i massor. När maken sedan skulle beställa var det inte alls nödvändigt med timotej! Alltså blev det käringtandsblandning med lite till (utan timotej).
Vallen dröjde med att gro och tillväxten var tveksam innan vi i juli äntligen kunde slå. Eftersom vi har ett litet lantbruk och väldigt få men användbara maskiner så hässjade vi ”höet”.
I detta fanns nu kardborrar vilket aldrig funnits tidigare trots att vallen brutits många gånger. Kardborrar är en ullproducents värsta fiende så det som återstår är förmodligen att plöja upp igen och så nytt denna gång inte käringtandsblandning.
Tack och lov har vi tillgång till en höproducent  för att köpa in vinterfoder men det var ju inte tanken.

Nåväl våra får har det gott på årets bete som har varit enormt. Tack vare bra temperatur omväxlat med regn i lagom mängder har betet växt till och kunnat betas om och om igen.

Min besvikelse med vallen som inte blev det förväntade har mildrats en del av det fina besök vi fick i onsdags.
En ullvän, tillika spinnerska och spinnrocksfantast hedrade oss med sitt besök.
Vi träffades första gången för nio år sedan då vi ställde ut i Hjo. Året efter gick vi två  spinnkurser för Lena Hammarlund i Skövde och sedan dess har vi pratat om att A skulle komma på besök. Det roliga är att vi bor bara ca tre mil från varandra. Så i onsdags var det äntligen dags att ses på tu man hand hos mig och prata spinning och ull och titta på får. Den eftermiddagen gick tiden fort. Hoppas det inte tar lika många år till innan vi kan träffas på tu man hand igen.

Spinnandet då? Jo jag har spunnit vit alpackaull. Inte avsett för något särskilt ändamål utan bara spunnen för att testa. Cirka tre hekto färdigt, passande till t ex en halsvärmare. Modell finns i huvudet än så länge.

Igår kväll blev det spinntest av spetsgarn spunnet av finull. Mycket finfibrig, kammad med minikammarna, spunnen från klippändan. Avsikten med att spinna från klippändan är att se om resultatet blir annorlunda än  Margaret Stove’s sätt att spinna från ullspetsen. Enligt henne skall ullhårets fjäll spinnas mothårs för att sedan slutas vid tvinningen.
Min fundering är att om man spinner från klippändan  (medhårs = fjällen sluts) och backar garnet (spolar över det på en ny spole) så att tvinningen kan ske från det entrådiga garnets startända (klippändan) så borde fjällen bli dubbelt slutna. Varför då spinna från spetsen?
Resultatet får redovisas vid ett senare tillfälle när jag spunnit färdigt den ull jag plockat fram, backat båda spolarna och tvinnat garnet. Garnet jag spinner är tunt som en sytråd så det kommer att ta tid.
Jag spinner på min Joy med utväxling 11:1 och  med ett halvlångt drag (kardgarnsdrag/semiwoolen).
Och nu skall jag gå och titta i min nya YarnMaker som kom idag.

Min Joy och minikammar   – My Joy and my mini combs
Entrådigt garn på spinnvingen   – The flyer with singels
Det entrådiga garnet  – the singel yarn

What has happened since last time?

The gute wool is washed,and stands on  the reflection shelf. Should I comb it and spin to a tweed yarn? It’s a bit tempting while I still hesitate. The wool contains some quite a few guard hairs that must  be removed. But the wool is otherwise very nice. It’ll probably have to be left aside for a while.

Our newly sown pasture has been cut and hanged. However, it is doubtful whether the company, which supplied the seed, will have renewed confidence. That pasture has always been very nice  but had to be renewed in order to provide greater returns. We decided to include  a  mixture  with Common Bird’s-foot-trefoil that, when I talked to the salesman, had to contain lots of timothy. When my husband then would order it was not necessary with timothy! So it became a Bird’s-foot mix with a little bit more (but without timothy).

The pasture took time  to germinate and the growth was hesitant before July, when we finally could cut the grass. Since we have a small farm, and very few but useful equipment we hanged the hay on a drying rack

In the hay there was now burdocks which have never existed in the past, despite the pasture has been plowed many times. Burdocks is a wool producers worst enemy, so what remains is likely to plow it  again and then again, this time we’ll not use Common-Bird’s foot trefoil mixture.

Thankfully we have access to a hay producer to buy winter feed but that was not the idea.

Well our sheep have a good time. The pastures has been prosperous this year. Thanks to the warm weather alternated with rain in just right amount, the grass has grown and been grazed over and over again. 
My disappointment with the pasture, that wasn’t the expected, has eased a bit with  the nice visit we had last Wednesday.

A friend of wool, also  a spinner and spinning enthusiast honored us with her visit.

We first met nine years ago when we attended a craft show in Hjo. The year after we participated in two spinning  classes in Skövde with  Lena Hammarlund  and since then we have talked about  A coming  to  visit us. The funny thing is that we live only about three swedish miles apart. So last Wednesday it was finally time to see each other to talk about wool, spinning wheels and to take a look at my sheep. That afternoon, time passed quickly. Hope it doesn’t pass so many years before we can get to see each other again.

How about my spinning? Well, I have spun some white alpaca. Not intended for any particular purpose just   for testing. About 3/4 a pound , suitable for  a neck warmer. The pattern is in my head so far.
Last night I spun Swedish finewool to make a sample  of lace yarn. Very fine fibers, combed with my  mini combs and spun from the cut end. The intention to spin from the cut end end is to see if the result is different from  Margaret Stove’s  way to spin from the tip of the wool. According to her the wool fiber cuticles spun the ”wrong waywill close when plied together.

My reflection is that if you spin from the clip end ( the cuticles will close) and rewind the yarn ( to a new bobbin) you can ply the yarn from the same end the yarn was spun  (the cut end) and the cuticles will be  doubly sealed. Why  then spin from the tip?

The result may be reported at a later date when I have spun all the wool and plied the yarn. The yarn I spin is thin as a thread so it will take time.

I am spinning on my Joy at ratio 11:1 and  with a medium backward draft (semiwoolen).

Now I will go and have look in my new copy of the magazin YarnMaker which arrived today.


Datortid och sockar – Computer time and socks

English below

Att det tar tid att uppdatera arbetet vid datorn är väl känt för de flesta som lagt upp sidor på nätet. Även om man är van datoranvändare får man vara beredd att spendera åtskilliga timmar för att göra sidorna presentabla och lättanvända.
Den här helgen har varit fylld av sådant arbete. Dels så har vår hemsida omarbetats för att göra det hela lite mer överskådligt för våra besökare. Upplever du att det varit stökigt ber vi dig ha tålamod ett tag till. Det finns fortfarande en del saker kvar att uppdatera.
I det väder som har rått den här veckan har det varit passande att arbeta med uppdateringar. Ett problem är förstås vårt läge. Vi bor och verkar på landsbygden och även om elnät och telenät blivit åtskilligt mycket bättre än det var, är vår elektroniska utrustning känslig för åskväder. När åskan bryter ut är det tillrådligt att stänga ner datorer och koppla bort telefoner mm.
Som tur är har kommunikationstrustning blivit billigare än vid starten på  80-talet.

Det som åstadkommits mer under helgen är att vi nu kan följas på facebook. Dvs när vi uppdaterar eller förändrar vår hemsida (eller blogg) skall det synas på vår facebooksida. Vad exakt som kommer att finnas där är inte bestämt ännu men förhoppningsvis kommer jag att kunna lägga in information av nytta för ullfantaster. I vilken form det kommer att ske finns ännu så länge bara som ett litet embryo i författarens huvud.

Vad har då hänt mera hos oss på Sveriges solsida?
Husbon’n har varit fullt upptagen med att såga till och lägga upp virke för framtida tillverkning av våra slöjdredskap. Dessutom har han filat tänder till vår tillverkning av ullkammar, tillverkat härvträn, både stora och små, mm mm.
Matmor har stickat. Kommer ni ihåg Suffolkullen, gummibandsullen som tvättats, kardats, kammats och spunnits till sockgarn .En fäll har hitills resulterat i garn till tre par sockar. Två par till matmor och ett par till husbon’n.
Det första paret sockar stickades av garn spunnet som kamgarn, med kort drag och tvinnat tvåtrådigt.
Följande par var tänkta att stickas av tre-trådigt garn, spunnet som kardgarn med långdrag, men ett stickprov  gjorde att den tanken övergavs ganska snart.
Tanken var också att tvinna samman trådar av entrådigt garn spunnet i fraktioner som är väldigt populärt att göra idag.. Det blev det inte. Det garn som framträdde var ett spräckligt garn, ett garn som i min värld är raggsocksgarn och som jag definitvt inte gillar.
Jag spann istället färgad ull i solida färger som tvinnades till tvåtrådigt garn och stickades till ett par randiga sockar. Sockarna har starka färger tillsammans med naturfärgat garn och jag stickade från tån och uppåt och båda samtidigt.
Fördelen med att sticka båda samtidigt är att båda sockarna blir exakt lika. För att få ränderna som cirklar av färg inte spiraler stickade jag första maskan på randens rad två i föregående varvs maska. De gånger jag inte glömde denna finess blev ränderna riktigt bra cirklar.
Sockmönstret jag använde har en otroligt bra passform över häl och vrist och känns superbra på foten.

Eftersom husbon’n gillar sockar är det nu ett par på gång till honom också. Samma modell bara större och naturfärgade med olika färg på tå, häl och resårkant.
Sockstickning är ett lagom arbete att hålla på med under kvällen när det inte pågår spånad av ull.
Under ett halvårs tid har jag provat olika garn, modeller och sticksätt på sockar, den senaste modellen har blivit en favorit.     
När det gäller att bereda Suffolkull från grunden får det bli ett arbete för någon annan än mig. Utbytet är för litet. För mycket av ullen är för kort, för krusig eller för smutsig för att den skall tillfredsställa mitt behov av material. Garnet, när förarbete väl var gjort, blev bra men tiden var inte relevant för utbytet.

Sockar av Suffolkull    –    Socks made of Suffolk wool

Bra passform   – Good fit
Socks in different yarn (Shetland three pairs from left, Rya two in the middle and Suffolk right
Husbon’ns sockar  – Hubby’s socks to be

That it takes time to update the  computer are well known to most people who put up pages on the web. Even if you are experienced you have to be prepared to spend countless hours to make the pages presentable and easy to use.
This weekend has been full of such work. Firstly, our website is redesigned to make it a little more transparent to our visitors. Do you feel that it’s been messy, please be patient a while longer. There are still some things left to update.
The weather that has prevailed this week, has been appropriate to work with the updates. One problem is of course our position. We live and work in rural areas and even if  power grids and telecommunication network have become considerably better than it ever was, our electronic equipment is sensitive to electrical storm. When the thunder breaks out, it is advisable to shut down the computer and unplug the phones and more.

We’ve spent a lot of  money over the years to  purchases  necessary attributes  to replace damage ones to be able to do business in the countryside.
Luckily, the eqipment for communication has become cheaper than it was in the 80s.

 
What’s more is that you can follow us
at Facebook. That is, when we update or alter our website (or blog) it’ll be included on our Facebook page. What exactly will be there is not decided yet, but hopefully I will be able to put informations of benefit to wool-lovers. In what form it  is  for just  a small embryo in the head of the author.
 
What´s new  with us on the sunny side of Sweden?
Hubby has been busy cutting and storing wood for future production of our  tools for working with wool. He has also grained teeth to our production of  wool combs, made some niddy-noddies, both large and small, etc. etc..
Mistress has been knitting. Do you remember  the Suffolk wool, the elastic wool, washed, carded, combed and spun into sock yarn. The work has so far resulted in  yarn for three pairs of socks. Two pairs for mistress and one pair for hubby.
The first pair of socks was knitted from yarns spun  worsted, with a short draw and made a two-ply.

The second pair was supposed to be knit with a three-ply yarn, the wool was spun woolen with a longdraw, but knitting a sample made me abandon that  idea  fairly soon.
The idea was to ply  strands of singles spun in fractions that is very popular  today. I did not!  The yarn emerged as a mottled yarn, a yarn which in my world is a yarn used for very thick socks, and a yarn I definitely do not like .
Instead I spun dyed wool in solid colors and made it a two-ply  and knitted  a pair of striped socks. The socks has bright colors altered with natural-colored stripes and I knitted the socks from the toe up, and two-at-a-time.The advantage of knitting both simultaneously is that both socks are exactly alike.

  
To get the stripes making circles of color and  not spirals, I  knitted first stitch on second row   in the row below. When I did not forget to do so the stripes made really great circles.
The pattern I used fits incredibly good  over the heel and wrist and  feels superb.
Since hubby like socks, I knit a pair  for him too. The same model just bigger and naturally colored with different colors on the toe, heel and rib edge.
Knitting socks is a suteable work to do during the evening when I don’t spin yarn.

During half a year I have tried different yarn, models and different patterns in socks, the latest model has become a favorite.

About preparing Suffolk wool from scratch it may be a job for anyone but me. The outcome is too small. Too much of the wool is too short, too crimpy or too dirty  to satisfy my need of material. The yarn, after preparing the wool, was OK but the time spendt was not relevant to the outcome.